Apostlagärningarna 1
1 I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,
U A hoonoho aku au, e Teopilo, i ka mooolelo mua, no namea a pau a Iesu i hoomaka'i e hana a e ao mai no hoi,
2 ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.
A hiki i ka la i laweia'ku ai ia iluna, mahope o kana kauoha ana mai ma ka Uhane Hemolele i na lunaolelo ana i wae mai ai.
3 För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.
Hoike ola mai no oia ia ia iho ia lakou mahope o kona make ana, ma na hoailona hoike he nui loa, me ka ikeia e lakou i na la ho kanaha, a olelo mai no ia i na mea o ke aupuni o ke Akua:
4 När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: »Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.
A i kona halawai ana me lakou, kauoha mai la oia ia lakou, aole e haalele ia Ierusalema, aka, e kali i ka ka Makua olelo hoopomaikai, a oukou i lohe ai ia'u.
5 Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande.»
No ka mea, ua bapetizo io no o Ioane me ka wai; aka, e bapetizoia no hoi oukou i ka Uhane Hemolele, mahope iho o na la aohe nui.
6 Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: »Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?»
No ia mea, i ko lakou akoakoa ana, ninau aku la lakou ia ia, i aku la, E ka Haku, e hoihoi mai anei oe i ke aupuni no ka Iseraela i keia wa?
7 Han svarade dem: »Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.
I mai la oia ia lakou, Aole ia oukou ka ike i na wa, a me na kau a ka Makua i waiho ai i kona mana iho.
8 Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.»
Aka, e loaa no ia oukou ka mana, ke hiki mai ka Uhane Hemolele maluna iho o oukou; a e lilo auanei oukou i poe hoike no'u ma Ierusalema, a ma Iudea a pau, a ma Samaria, a hiki wale aku i ke kihi o ka honua.
9 När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.
A oki ae la kana olelo ana ia mau mea, e nana aku ana lakou, a laweia'ku la ia iluna; a na ke ao no ia i apo mai, mai ko lakou mau maka aku.
10 Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.
A i ko lakou haka pono ana aku i ka lani, i kona pii ana, aia hoi, ku kokoke mai la me lakou na kanaka elua, me ka aahu keokeo;
11 Och dessa sade: »I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen.»
I mai la hoi laua, E na kanaka o Galilaia, no ke aha la oukou e ku nei e nana aku ana i ka lani? O Iesu nei, ka mea i laweia'ku nei i ka lani, mai o oukou aku nei, pela no ia e hoi hou mai ai e like me ka oukou ike ana aku ia ia e pii ana i ka lani.
12 Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.
Alaila, hoi aku la lakou i Ierusalema, mai ka mauna aku i kapaia o Oliveta, ua kokoke no ia i Ierusalema, o ko ka la Sabati hele ana.
13 Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.
A komo lakou iloko, pii aku la, a iloko o kekahi keena maluna, malaila lakou i noho ai, o Petero, a me Iakobo, a me Ioane, a me Anederea, a me Pilipo, a me Toma, a me Baretolomaio, a me Mataio, a me Iakobo a Alepaio, a me Simona Zelote, a me Inda ka hoahanau no Iakobo.
14 Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.
Hoomau iho la lakou nei a pau i ka pule ana, a me ka nonoi aku, me ka lokahi o ka manao, o na wahine hoi kekahi, a me Maria, ka makuwahine o Iesu, a me kona poe hoahanau.
15 En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:
I ua mau la la, ku ae la o Petero iwaenakonu o na haumana, i mai la, (o ka nui o ko lakou inoa, hookahi haneri me ka iwakalua, )
16 »Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.
E na kanaka, na hoahanau, he mea pono e hookoia keia palapala a ka Uhane Hemolele i hai mai ai ma ka waha o Davida no Iuda, ka mea nana i alakai i ka poe i hopu ia Iesu.
17 Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.
No ka mea, ua helu pu ia oia me kakou, a loaa no hoi ia ia kekahi o neia oihana.
18 Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.
A kuai iho la ia i aina me ka uku no ka hewa; a haule iho la ia ilalo kona poo, nahae iho la iwaenakonu ona, a pahu aku la kona naau a pau iwaho.
19 Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).
A ikea iho la ia mea e ka poe a pau e noho ana ma Ierusalema; nolaila ua kapaia'ku la ia aina, ma ka lakou olelo, Akeledama, o ke ano keia, O ka aina koko.
20 Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'
No ka mea, ua palanalaia ma ka buke Halelu, E lilo kona hale i neoneo, aole loa kekahi e noho ilaila; a, E lawe hoi kekahi i kana oihana.
21 Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,
Nolaila, o na kanaka i hele pu ai me kakou i na wa a pau loa a ka Haku, a Iesu i hele mai ai, a i hele aku ai iwaena o kakou,
22 allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse.»
Mai ka hoomaka ana o Ioane e bapetizo ai, a hiki mai i ka la i laweia'ku ai ia mai o kakou aku, he mea pono e lilo kekahi o lakou i mea hoike pu me kakou i kona alahou ana mai.
23 Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.
Wae aku la lakou i elua, o Iosepa i kapaia o Baresaba, o Iouseto kekahi inoa ona, a me Matia hoi.
24 Och de bådo och sade: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt
Pule aku la lakou, i aku la, E ka Haku, ka mea ike i ka naau o na mea a pau loa, e hoike mai oe i ka mea o laua nei au e koho mai ai,
25 till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans.»
I lawe pu ia i kekahi o keia oihana, a me ko ka lunaolelo, mai ia wahi mai ko Iuda haule ana, i hele aku ia i kona wahi iho.
26 Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.
Hailona iho la lakou, a lilo ka hailona ia Matia; a helu pu ia iho la ia me na lunaolelo he umikumamakahi.
