2 Thessalonikerbrevet 3

1 För övrigt, käre bröder, bedjen för oss, att Herrens ord må hava framgång och komma till ära hos andra likasom hos eder,

Lyinu lya hanu, mu tu lapere, kuti lyizwi lya Mulimu li wole ku hwela niku ku tembwa, mu kwi kalile feela ni kweenu.

2 så ock att vi må bliva frälsta ifrån vanartiga och onda människor. Ty tron är icke var mans.

Mu lapele kuti kulukulula ku vuvi ni vatu vavi kakuti kena vatu vose veena i tumelo.

3 Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder från det onda.

Kono mulimu, yese na mu koza ni kuku vavalela kuyo fosahele.

4 Och vi hava den tillförsikten till eder i Herren, att I både nu gören och framgent skolen göra vad vi bjuda eder.

Twina i sepo kwa mulimu chako, kuti mu vose mu pange ni ku zwila ku panga zintu zini mi laela.

5 Ja, Herren styre edra hjärtan till Guds kärlek och Kristi ståndaktighet.

A Ireeza a yendesa inkulo zenu kwi lato lya mulimu ne ku ku kolera Kelesite.

6 Men vi bjuda eder, käre bröder, i vår Herres, Jesu Kristi, namn, att I dragen eder ifrån var broder som för en oordentlig vandel och icke lever efter de lärdomar han har mottagit av oss.

Lyahanu tu mi laela, bana nswisu mwi zina lya mulimu Jeeso Kilisite, kuti mu siye mwana nswisu yo wi kala kere feela ne ku sa yendelela ne chizo chimu wana kwetu.

7 I veten ju själva huru man bör efterfölja oss. Ty vi förhöllo oss icke oordentligt bland eder,

Kakuli inwe muvene mwizi kuti kumu shiyamele kutu ziyanisa. Kana tuva hali mukati kenu uvu ba sena mulao

8 ej heller åto vi någons bröd för intet; tvärtom åto vi vårt bröd under arbete och möda, och vi strävade natt och dag, för att icke bliva någon av eder till tunga.

Mi kena tuva lyi zilyo za muntu ni tusa nzi lihile. Kwanda, tu vaseveze masiku ni musihali misevezi mikukutu mu manyando, kuti sanzi tuvi ni muziyo kwenu muvonse.

9 Icke som om vi ej hade haft rätt därtill, men vi ville låta eder i oss få ett föredöme, för att I skullen efterfölja oss.

Tuva ku panga inzi isiñi kuti katwina mulao. Kwanda, tuva pangi izi kuti tuve mutala kwenu, kuti tu mi ziyanise.

10 Redan när vi voro hos eder, gåvo vi ju eder det budet: om någon icke vill arbeta, så skall han icke heller äta.

Hatu vena ni nanwe, tuva mi laeli, “heva umwi kasuni kuseveza, asazi alyi.”

11 Vi höra nämligen att somliga bland eder föra en oordentlig vandel och icke arbeta, utan allenast syssla med sådant som icke kommer dem vid.

Kakuti tu zuwile kuti vamwi va yenda feela mukati kenu. Kava sevezi kono bali chochomeza.

12 Sådana människor bjuda och förmana vi i Herren Jesus Kristus, att de arbeta i stillhet, så att de kunna äta sitt eget bröd.

Lyinu vavo tuva laela niku va kooza cho kuwamba mwi zina lya Jeeso Kilisite, kuti va sebeze niva tontwele mi valye zilyo zavo.

13 Och I, käre bröder, mån icke förtröttas att göra vad gott är.

Kono unwe, vaana nswisu, sazi mu mani i nkulo muku panga vulotu.

14 Men om någon icke lyder vad vi hava sagt i detta brev, så märken ut för eder den mannen, och haven intet umgänge med honom, på det att han må blygas.

Heva kwina yasa kuteki ciwambo mwelyi i ñolo, mu mu tokomele mi sanzi mu vi ni chilikani naye kuti a swave.

15 Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en broder.

Sanzi mumu hindi kuti chira chenu, kono mumu kalimele uvu mwana nswisu.

16 Men fridens Herre själv give eder sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med eder alla.

Mulimu ireeza we kozo iye mwine a mihe i kozo i nako yose, mwi nzila zonse.

17 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev; så skriver jag.

Mulimu a ve ninwe mwese. U ku nje ku rumeresa kwangu, Paulusi, che yaza lyangu, nje chi supo cangu mwi ñolo lyimwe ne lyimwe. Bo buti muni mu ñolela.

18 Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder alla.

Chi shemo nca mulimu Jeeso Kilisite chi ve nanwe mu vose.