2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
Y habló David a Jehová las palabras de este cántico, el día que Jehová le libró de la mano de todos sus enemigos, y de la mano de Saul, y dijo:
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
Jehová es mi roca, y mi fortaleza, y mi librador.
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
Dios es mi peñasco, en él confiaré: mi escudo, y el cuerno de mi salud: mi fortaleza, y mi refugio: mi salvador, que me librarás de violencia.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
A Jehová digno de ser loado invocaré, y seré salvo de mis enemigos.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
Cuando me cercaron ondas de muerte, y arroyos de iniquidad me asombraron;
Cuando las cuerdas del sepulcro me ciñeron, y los lazos de muerte me tomaron descuidado; (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
Cuando tuve angustia, invoqué a Jehová, y clamé a mi Dios, y él desde su templo oyó mi voz, mi clamor llegó a sus oídos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
La tierra se removió, y tembló: los fundamentos de los cielos fueron movidos, y se estremecieron; porque él se airó.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
Subió humo de sus narices, y de su boca fuego consumidor, por el cual se encendieron carbones.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
Y abajó los cielos y descendió: una oscuridad debajo de sus pies.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
Subió sobre el querubim, y voló: aparecióse sobre las alas del viento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
Puso tinieblas al derredor de sí como por cabañas: aguas negras, y espesas nubes.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
Del resplandor de su presencia se encendieron ascuas ardientes.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
Tronó de los cielos Jehová, y el Altísimo dio su voz.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
Arrojó saetas, y desbaratólos: relampagueó, y los consumió.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
Entonces aparecieron los manaderos de la mar, y los fundamentos del mundo fueron descubiertos por la reprensión de Jehová, por la respiración del resuello de su nariz.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Extendió su mano de lo alto, y arrebatóme, y sacóme de las muchas aguas.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Libróme de fuertes enemigos, de los que me aborrecían, los cuales eran más fuertes que yo.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Los cuales en el día de mi calamidad me tomaron descuidado: mas Jehová fue mi bordón.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Sacóme a anchura; me libró, porque puso su voluntad en mí.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Pagóme Jehová conforme a mi justicia: y conforme a la limpieza de mis manos me dio la paga.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque yo guardé los caminos de Jehová: y no me aparté impíamente de mi Dios.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
Porque delante de mí tengo todas sus ordenanzas: y sus fueros, no me retiraré de ellos.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
Y fui perfecto con él, y me guardé de mi iniquidad.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
Y pagóme Jehová conforme a mi justicia: y conforme a mi limpieza delante de sus ojos.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
Con el bueno eres bueno, y con el valeroso perfecto, eres perfecto.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Con el limpio eres limpio: mas con el perverso, eres perverso.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
Y salvas al pueblo pobre: mas tus ojos, sobre los altivos, para abatirlos.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
Porque tú eres mi lámpara, oh Jehová: Jehová da luz a mis tinieblas.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
Porque en ti romperé ejércitos, y en mi Dios saltaré las murallas.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
Dios, perfecto su camino: la palabra de Jehová purificada, escudo es de todos los que en él esperan.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Porque ¿qué Dios hay sino Jehová? ¿O quién es fuerte sino nuestro Dios?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
Dios es el que con virtud me corrobora, y el que escombra mi camino.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
El que hace mis pies como de ciervas, y el que me asienta en mis alturas.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
El que enseña mis manos para la pelea: y el que da que yo quiebre con mis brazos el arco de acero.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
Tú me diste el escudo de tu salud, y tu benignidad me ha multiplicado.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Tú ensanchaste mis pasos debajo de mí, para que no titubeasen mis rodillas.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguiré mis enemigos, y quebrantarlos he, y no me volveré hasta que los acabe.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
Consumirlos he, y herirlos he; que no se levantarán. Y caerán debajo de mis pies.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Ceñísteme de fortaleza para la batalla, y postraste debajo de mí los que contra mí se levantaron.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
Tú me diste la cerviz de mis enemigos, de mis aborrecedores, y que yo los talase.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
Miraron, y no hubo quien los librase; a Jehová, mas no les respondió.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
Yo los quebrantaré como a polvo de la tierra: como a lodo de las plazas los desmenuzaré, y los disiparé.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Tú me libraste de contiendas de pueblos: tú me guardaste para que fuese cabeza de gentes: pueblos que no conocía, me sirvieron.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
Los extraños titubeaban a mí; en oyendo me obedecían.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
Los extraños se desleían, y temblaban en sus encerramientos.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
Viva Jehová, y sea bendita mi roca: sea ensalzado el Dios, que es la roca de mi salvamento.
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
El Dios, que me ha dado venganzas, y sujeta los pueblos debajo de mí,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Que me saca de entre mis enemigos: tú me sacaste en alto de entre los que se levantaron contra mí: librásteme del varón de iniquidades.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Por tanto yo te confesaré en las gentes, oh Jehová, y cantaré a tu nombre.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
El que engrandece las saludes de su rey: y el que hace misericordia a su ungido David, y a su simiente para siempre.
