2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
David pronunció las palabras de este cántico a Yavé el día cuando Yavé lo libró de la mano de Saúl y de todos sus enemigos:
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
Yavé es mi Roca, mi Fortaleza, y mi Libertador.
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
ʼElohim es mi Roca, en Quien me refugio, Mi Escudo y el Fuerte de mi salvación, Mi alto Refugio y mi Salvador. De la violencia me libraste.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invoco a Yavé, Quien es digno de ser alabado Y soy salvo de mis enemigos.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
Me rodearon ondas de muerte Y torrentes de perversidad me aterraron.
Me ataron las cuerdas del Seol Y me alcanzaron las cuerdas de la muerte. (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
En mi angustia invoqué a Yavé. Invoqué a mi ʼElohim. Oyó mi voz desde su Templo, Y mi grito de auxilio llegó a sus oídos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
La tierra fue conmovida y tembló. Se conmovieron los cimientos del cielo. Se estremecieron porque Él se airó.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
Humo subió de su nariz Y de su boca salió un fuego abrasador Que encendió brasas.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
Inclinó los cielos, Y descendió con espesa oscuridad debajo de sus pies.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
Cabalgó sobre un querubín y voló. Voló sobre las alas del viento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
Puso oscuridad alrededor de Él como escondedero, Oscuridad de aguas y densos nubarrones.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
Con el resplandor de su Presencia se encendieron brasas.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
Yavé tronó desde el cielo, ʼElyón dio su voz.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
Disparó sus flechas y los dispersó. Lanzó relámpagos, y los destruyó.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
Entonces aparecieron los torrentes de las aguas Y quedaron descubiertos los cimientos del mundo a la reprensión de Yavé Por el soplo del aliento de su nariz.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto y me tomó. Me sacó de entre las aguas caudalosas.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me libró de un poderoso enemigo, Y de los que me aborrecían, Aunque eran más fuertes que yo.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Me enfrentaron en el día de mi quebranto, Pero Yavé fue mi Apoyo
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Y me sacó a lugar espacioso. Me libró, porque se agradó de mí.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Yavé me premió según mi rectitud Y recompensó la pureza de mis manos,
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque guardé los caminos de Yavé Y no me aparté impíamente de mi ʼElohim.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
Pues todos sus Preceptos estuvieron delante de mí, Y no me aparté de sus Estatutos.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
Fui recto ante Él Y me guardé de mi maldad.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
Yavé me recompensó según mi rectitud Según la pureza de mis manos ante Él.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
Con el misericordioso te muestras misericordioso, Y recto con el hombre íntegro.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Limpio te muestras con el limpio, Y sagaz con el perverso.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
Tú salvas al pueblo afligido, Pero tus ojos están sobre los altivos para humillarlos.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
¡Tú eres mi Lámpara, oh Yavé! ¡Oh Yavé, Tú alumbras mi oscuridad!
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
Porque contigo puedo asaltar un ejército. Con mi ʼElohim puedo saltar sobre un muro.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
En cuanto a ʼEL, perfecto es su camino, Y acrisolada es la Palabra de Yavé. ʼEL es Escudo a todos los que se refugian en Él.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Porque ¿quién es ʼEL, excepto Yavé? ¿Y cuál roca hay además de nuestro ʼElohim?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
ʼEL es el que me ciñe de vigor Y perfecciona mi camino.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
ʼEL hace que mis pies sean como los de venados Y me establece en mis alturas.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
El que adiestra mis manos para la batalla Y mis brazos para tensar el arco de bronce.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
Me diste también el escudo de tu salvación Y me engrandeció tu benignidad.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Ensanchas mis pasos debajo de mí, Y no resbalan mis pies.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguí a mis enemigos y los destruí, Y no regresé hasta que fueron acabados.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
Los destruí, los destrocé para que no se levanten. Cayeron bajo mis pies.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Pues Tú me dotaste de fuerza para la batalla. Doblegaste a mis enemigos debajo de mí.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
También hiciste que mis enemigos me volvieran la espalda, Para que yo destruya a los que me aborrecen.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
Clamaron, y no hubo quien salvara. Aun [clamaron] a Yavé, pero no los escuchó.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
Los molí como polvo de la tierra. Los pisé y los trituré como el lodo de las calles.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Tú me libraste de las contiendas de mi pueblo. Me guardaste para ser jefe de naciones. Pueblo que yo no conocía me sirvió.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
Los hijos de extranjeros se someten a mí. Al oír de mí, me obedecen.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
Los extranjeros se debilitan Y salen temblorosos de sus encierros.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
¡Viva Yavé! ¡Bendita sea mi Roca! ¡Engrandecido sea ʼElohim, la Roca de mi salvación!
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
El ʼEL que ejecuta venganza por mí, Y somete pueblos a mí.
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
El que también me saca de entre los enemigos, Y aun me exalta por encima de los que se levantan contra mí.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Por tanto yo te alabaré, oh Yavé, entre las naciones. Cantaré alabanzas a tu Nombre.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Él engrandece las victorias de su rey, Y muestra misericordia a su ungido: A David y a sus descendientes para siempre.
