< 2 Samuelsboken 22 >
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
David dirigió a Yahvé las palabras de este cántico el día en que Yahvé lo libró de la mano de todos sus enemigos y de la mano de Saúl,
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
y dijo: “Yahvé es mi roca, mi fortaleza, y mi libertador, incluso el mío;
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
Dios es mi roca en la que me refugio; mi escudo, y el cuerno de mi salvación, mi alta torre, y mi refugio. Mi salvador, me salvas de la violencia.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invoco a Yahvé, que es digno de ser alabado; Así me salvaré de mis enemigos.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
Porque las olas de la muerte me rodearon. Las inundaciones de la impiedad me dieron miedo.
6 dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol )
Las cuerdas del Seol me rodeaban. Las trampas de la muerte me atraparon. (Sheol )
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
En mi angustia, invoqué a Yahvé. Sí, llamé a mi Dios. Escuchó mi voz fuera de su templo. Mi grito llegó a sus oídos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Entonces la tierra se estremeció y tembló. Los cimientos del cielo temblaron y fueron sacudidos, porque estaba enfadado.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
Salió humo de sus fosas nasales. De su boca salió fuego consumidor. Las brasas se encendieron con él.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
También inclinó los cielos y descendió. La espesa oscuridad estaba bajo sus pies.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
Montó en un querubín y voló. Sí, fue visto en las alas del viento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
Hizo de las tinieblas un refugio a su alrededor, la reunión de las aguas, y las espesas nubes de los cielos.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
Ante el resplandor de la luz, se encendieron las brasas del fuego.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
Yahvé tronó desde el cielo. El Altísimo emitió su voz.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
Envió flechas y los dispersó, rayos y los confundió.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
Entonces aparecieron los canales del mar. Los cimientos del mundo quedaron al descubierto por la reprimenda de Yahvé, al soplo de sus fosas nasales.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto y me llevó. Me sacó de muchas aguas.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me libró de mi fuerte enemigo, de los que me odiaban, porque eran demasiado poderosos para mí.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Vinieron sobre mí en el día de mi calamidad, pero Yahvé fue mi apoyo.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
También me llevó a un lugar grande. Me liberó, porque se deleitó en mí.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
El Señor me recompensó según mi justicia. Me recompensó según la limpieza de mis manos.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque he guardado los caminos de Yahvé, y no me he alejado impíamente de mi Dios.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
Porque todas sus ordenanzas estaban delante de mí. En cuanto a sus estatutos, no me aparté de ellos.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
Yo también fui perfecto con él. Me guardé de mi iniquidad.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
Por lo tanto, Yahvé me ha recompensado según mi justicia, Según mi limpieza en la vista.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
Con los misericordiosos te mostrarás misericordioso. Con el hombre perfecto te mostrarás perfecta.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Con los puros te mostrarás puro. Con lo torcido te mostrarás astuto.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
Tú salvarás al pueblo afligido, pero tus ojos están puestos en los arrogantes, para derribarlos.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
Porque tú eres mi lámpara, Yahvé. Yahvé iluminará mis tinieblas.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
Por ti, corro contra una tropa. Por Dios, salto un muro.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
En cuanto a Dios, su camino es perfecto. La palabra de Yahvé se pone a prueba. Es un escudo para todos los que se refugian en él.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Porque ¿quién es Dios, además de Yahvé? ¿Quién es una roca, además de nuestro Dios?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
Dios es mi fortaleza. Él hace que mi camino sea perfecto.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Hace que sus pies sean como los de las ciervas, y me pone en mis alturas.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Enseña mis manos a la guerra, para que mis brazos doblen un arco de bronce.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
También me has dado el escudo de tu salvación. Tu gentileza me ha hecho grande.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Has ensanchado mis pasos debajo de mí. Mis pies no han resbalado.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
He perseguido a mis enemigos y los he destruido. No volví a girar hasta que se consumieron.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
Los he consumido, y los atravesó, para que no puedan surgir. Sí, han caído bajo mis pies.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Porque me has armado de fuerza para la batalla. Has sometido bajo mi mando a los que se levantaron contra mí.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
También has hecho que mis enemigos me den la espalda, para cortar a los que me odian.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
Miraron, pero no había nadie a quien salvar; incluso a Yahvé, pero no les respondió.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
Entonces los hice tan pequeños como el polvo de la tierra. Los aplasté como el fango de las calles, y los esparcí por todas partes.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Tú también me has librado de los esfuerzos de mi pueblo. Me has guardado para ser la cabeza de las naciones. Un pueblo que no he conocido me servirá.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
Los extranjeros se someterán a mí. En cuanto oigan hablar de mí, me obedecerán.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
Los extranjeros se desvanecerán, y saldrán temblando de sus lugares cerrados.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
¡Yahvé vive! ¡Bendita sea mi roca! Exaltado sea Dios, la roca de mi salvación,
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
incluso el Dios que ejecuta la venganza por mí, que hace caer a los pueblos debajo de mí,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
que me aleja de mis enemigos. Sí, me elevas por encima de los que se levantan contra mí. Líbrame del hombre violento.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Por eso te daré gracias, Yahvé, entre las naciones, y cantarán alabanzas a tu nombre.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Da una gran liberación a su rey, y muestra una bondad amorosa a su ungido, a David y a su descendencia, para siempre”.