< 2 Samuelsboken 22 >

1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
And David spoke to the Lord the words of this canticle, in the day that the Lord delivered him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul,
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
And he said: The Lord is my rock, and my strength, and my saviour.
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
God is my strong one, in him will I trust: my shield, and the horn of my salvation: he lifteth me up, and is my refuge: my saviour, thou wilt deliver me from iniquity.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
I will call on the Lord who is worthy to be praised: and I shall be saved from my enemies.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
For the pangs of death have surrounded me: the floods of Belial have made me afraid.
6 dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
The cords of hell compassed me: the snares of death prevented me. (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
In my distress I will call upon the Lord, and I will cry to my God: and he will hear my voice out of his temple, and my cry shall come to his ears.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
The earth shook and trembled, the foundations of the mountains were moved, and shaken, because he was angry with them.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
A smoke went up from his nostrils, and a devouring fire out of his mouth: coals were kindled by it.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
He bowed the heavens, and came down: and darkness was under his feet.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
And he rode upon the cherubims, and flew: and slid upon the wings of the wind.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
He made darkness a covering round about him: dropping waters out of the clouds of the heavens.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
By the brightness before him, the coals of fire were kindled.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
The Lord shall thunder from heaven: and the most high shall give forth his voice.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
He shot arrows and scattered them: lightning, and consumed them.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
And the overflowings of the sea appeared, and the foundations of the world were laid open at the rebuke of the Lord, at the blast of the spirit of his wrath.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
He sent from on high, and took me, and drew me out of many waters.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
He delivered me from my most mighty enemy, and from them that hated me: for they were too strong for me.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
He prevented me in the day of my affliction, and the Lord became my stay.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
And he brought me forth into a large place, he delivered me, because I pleased him.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
The Lord will reward me according to my justice: and according to the cleanness of my hands he will render to me.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Because I have kept the ways of the Lord, and have not wickedly departed from my God.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
For all his judgments are in my sight: and his precepts I have not removed from me.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
And I shall be perfect with him: and shall keep myself from my iniquity.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
And the Lord will recompense me according to my justice: and according to the cleanness of my hands in the sight of his eyes.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
With the holy one thou wilt be holy: and with the valiant perfect.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
With the elect thou wilt be elect: and with the perverse thou wilt be perverted.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
And the poor people thou wilt save: and with thy eyes thou wilt humble the haughty.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
For thou art my lamp, O Lord: and thou, O Lord, wilt enlighten my darkness.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
For in thee I will run girded: in my God I will leap over the wall.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
God, his way is immaculate, the word of the Lord is tried by fire: he is the shield of all that trust in him.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Who is God but the Lord: and who is strong but our God?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
God who hath girded me with strength, and made my way perfect.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Making my feet like the feet of harts, and setting me upon my high places.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
He teacheth my bands to war: and maketh my arms like a bow of brass.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
Thou hast given me the shield of my salvation: and thy mildness hath multiplied me.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Thou shalt enlarge my steps under me: and my ankles shall not fail.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I will pursue after my enemies, and crush them: and will not return again till I consume them.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
I will consume them and break them in pieces, so that they shall not rise: they shall fall under my feet.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Thou hast girded me with strength to battle: thou hast made them that resisted me to bow under me.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
My enemies thou hast made to turn their back to me: them that hated me, and I shall destroy them.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
They shall cry, and there shall be none to save: to the Lord, and he shall not hear them.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
I shall beat them as small as the dust of the earth: I shall crush them and spread them abroad like the mire of the streets.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Thou wilt save me from the contradictions of my people: thou wilt keep me to be the head of the Gentiles: the people which I know not, shall serve me,
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
The sons of the stranger will resist me, at the hearing of the ear they will obey me.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
The strangers are melted away, and shall be straitened in their distresses.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
The Lord liveth, and my God is blessed: and the strong God of my salvation shall be exalted:
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
God who giveth me revenge, and bringest down people under me,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Who bringest me forth from my enemies, and liftest me up from them that resist me: from the wicked man thou shalt deliver me.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Therefore will I give thanks to thee. O Lord, among the Gentiles, and will sing to thy name.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Giving great salvation to his king, and shewing mercy to David his anointed, and to his seed for ever.

< 2 Samuelsboken 22 >