2 Samuelsboken 17
1 Och Ahitofel sade till Absalom: »Låt mig utvälja tolv tusen män, så vill jag bryta upp och förfölja David i natt.
Ahithophel ni Absalom koevah, tami 12, 000 rawi naseh. Sahnin tangmin ka thaw vaiteh Devit ka pâlei han.
2 Då kan jag komma över honom och förskräcka honom, medan han är utmattad och modlös, och allt hans folk skall då taga till flykten; sedan kan jag döda konungen, när han står där övergiven.
A tha a tawn teh a kut tha a youn navah, ka tuk vaiteh, a lung ka puen sak han. Ahni koe kaawm e pueng hah a yawng awh vaiteh, siangpahrang dueng hah ka thei han.
3 Därefter skall jag föra allt folket tillbaka till dig. Ty om det så går den man du söker, så är detta som om alla vände tillbaka; allt folket får då frid.»
Taminaw pueng nang koe ka thokhai han na tawng e teh tami pueng hoi a kâvan han. Tami pueng bout a ban awh vaiteh, karoumcacah ao awh han telah ati.
4 Detta behagade Absalom och alla de äldste i Israel.
Hote lawk hah Absalom hoi Isarelnaw miphun kacuenaw ni a ngai awh.
5 Likväl sade Absalom: »Kalla ock arkiten Husai hit, så att vi också få höra vad han har att säga.
Absalom ni Arki tami Hushai hai kaw haw, a dei e hah maimouh ni thai pouh haw sei telah ati.
6 När då Husai kom in till Absalom, sade Absalom till honom: »Så och så har Ahitofel talat. »Skola vi göra såsom han har sagt? Varom icke, så tala du.»
Hushai ni Absalom koe a pha toteh, Absalom ni Ahithophel ni hettelah a dei. A dei e patetlah sak han na maw, sak awh mahoeh maw. Nahoeh pawiteh, nang hai dei van haw telah atipouh.
7 Husai svarade Absalom: Det råd som Ahitofel denna gång har givit är icke gott.»
Hushai ni Absalom koe a pha toteh, Absalom ni Ahithophel ni pouknae a thokhai e heh hawi hoeh.
8 Och Husai sade ytterligare: »Du känner din fader och hans män, och vet att de äro hjältar och bistra såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna ute på marken. Och din fader är ju en krigsman som icke vilar med sitt folk under natten.
Hushai ni, na pa hoi a taminaw teh na panue toe. Athakaawme tami, ka matheng katang e tavom manu a ca la pouh e patetlah, doeh ao awh. Hahoi, na pa teh taran ka tuk e lah ao teh, taminaw koe roe mahoeh.
9 Nu har han säkerligen gömt sig i någon håla eller på något annat ställe. Om nu redan i början några av folket här fölle, så skulle var och en som finge höra talas därom säga att det folk som följer Absalom har lidit ett nederlag;
Khenhaw! atuvah, lungngoum buetbuet touh koe a kâhro han doeh. Nahoeh pawiteh, alouke hmuen koe a kâhro han doeh. Tami tangawn ahmaloe la rawm lah dout awh pawiteh, hote kamthang ka thai e ni Absalom hnukkâbangnaw teh, a due awh toe telah a dei awh han.
10 och då skulle till och med den tappraste, den som hade mod såsom ett lejon, bliva högeligen förfärad; ty hela Israel vet att din fader är en hjälte, och att de som följa honom äro tappra män.
Tarankahawi e tami, sendek e lungthin ka tawn e patenghai a lung a pout han. Bangkongtetpawiteh, Isarelnaw pueng ni na pa teh athakaawme hoi ama koe kaawm e naw teh tami a thakasai e seng doeh tie hah a panue awh.
11 Därför är nu mitt råd: Låt hela Israel från Dan ända till Beer-Seba församla sig till dig, så talrikt som sanden vid havet; och själv må du draga med i striden.
Hatdawkvah pouknae na poe han ka ngai e teh, Dan kho hoi Beersheba kho totouh, Isarelnaw teh tuipui teng e sadi yit touh nang koe a kamkhueng awh teh, nangmanaw hai tarantuknae koe cet van awh nateh,
12 När vi så drabba ihop med honom, varhelst han må påträffas, skola vi slå ned på honom, såsom daggen faller över marken; och då skall intet bliva kvar av honom och alla de män som äro med honom
hottelah kâhmo thainae a hmuen pueng koe, talai dawk tadamtui ka bawt e patetlah muen na ramuk awh vaiteh, ama hoi ahni koe kaawm pueng buet touh hai pâhlung awh mahoeh.
13 Ja, om han också droge sig tillbaka in i någon stad, så skulle hela Israel kasta linor omkring den staden, och vi skulle draga den ned i dalen, till dess att icke minsta sten vore att finna därav.
Hothloilah, khopui buet touh koe kâen pawiteh, Isarelnaw pueng ni tangron sin vaiteh hote kho dawk cei awh vaiteh, talungcanaw buet touh boehai ao hoeh totouh, palang vah koung sawn awh han telah ati.
14 Då sade Absalom och alla Israels män: »Arkiten Husais råd är bättre än Ahitofels råd.» HERREN hade nämligen skickat det så, att Ahitofels goda råd gjordes om intet, för att HERREN skulle låta olycka komma över Absalom.
Absalom hoi Isarelnaw ni Arki tami Hushai ni pouknae a poe e teh Ahithophel ni pouknae a poe e hlak ahawi telah ati awh. Bangkongtetpawiteh, BAWIPA ni Absalom e lathueng runae a pha sak thai nahan BAWIPA ni kahawipoung e Ahithophel pouknae a poe e a tapuet sak han a ngai dawk doeh.
15 Och Husai sade till prästerna Sadok och Ebjatar: »Det och det rådet har Ahitofel givit Absalom och de äldste i Israel, men jag har givit det och det rådet.
Hushai ni vaihma Zadok hoi Abiathar koevah, hottelah Ahithophel ni Absalom hoi Isarelnaw hah pouknae a poe, hahoi kai ni hai pouknae hot patetlah ka poe toe telah ati.
16 Så sänden nu med hast bud och låten säga David: 'Stanna icke över natten vid färjställena i öknen, utan gå hellre över, för att icke konungen och allt hans folk må drabbas av fördärv.'»
Hatdawkvah, atu tangmin vah, kahrawngum ayawn dawk roe laipalah, pou cet awh. Nahoeh pawiteh, siangpahrang hoi a taminaw pueng teh koung a thei payon awh han doeh telah Devit koe karanglah dei pouh awh telah ati.
17 Nu hade Jonatan och Ahimaas sitt tillhåll vid Rogelskällan, och en tjänstekvinna gick dit med budskap; sedan plägade de själva gå med budskapet till konung David. Ty de tordes icke gå in i staden och visa sig där.
Jonathan hoi Ahimaaz teh Enrogel vah ao awh teh, sannu buet touh ni ahnimouh koe ouk a dei pouh teh, ahnimouh ni Devit koe patuen ouk a dei pouh awh. Bangkongtetpawiteh, khopui thung kâen e hah apinihai hmu hanelah awm hoeh.
18 Men en gosse fick se dem och berättade det för Absalom. Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den stego de ned.
Hatei, camo ni a hmu awh teh, Absalom koe a dei pouh. Hottelah kahni touh hoi vai touh lahoi a yawng roi. Bahurim tami buet touh thongma dawk tuikhu ka tawn e im dawk a kâen roi teh tuikhu dawk a kâhro roi.
19 Och hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnshålet och strödde gryn därpå, så att man icke kunde märka något.
Hahoi, a yu ni tuikhu teh a khuem hoi a khuem teh cakang muen a vaw sin dawkvah apinihai panuek hoeh.
20 Då nu Absaloms tjänare kommo in i huset till hustrun och frågade var Ahimaas och Jonatan voro, svarade hon dem: »De gingo över bäcken där.» Då sökte de, men utan att finna, och vände så tillbaka till Jerusalem.
Absalom e a sannaw hote im koe a pha awh navah, Ahimaaz hoi Jonathan hah namaw ao roi telah napui koe a pacei awh. Napui ni, palang namran lah yo a pha han doeh toe telah atipouh. Ahnimouh ni a tawng awh teh hmawt awh hoeh toe. Hateh Jerusalem lah a ban awh.
21 Men sedan de hade gått sin väg, stego de andra upp ur brunnen och gingo med sitt budskap till konung David; de sade till David: »Bryten upp och gån med hast över vattnet, ty det och det rådet har Ahitofel givit, till eder ofärd.»
Hahoi, a ban awh hnukkhu, Ahimaaz hoi Jonathan teh tuikhu dawk hoi a tâco roi teh, Devit siangpahrang koe a dei pouh roi. Devit koevah thaw awh nateh karanglah cet awh leih. Bangkongtetpawiteh, hettelah Ahithophel ni nang na taranlahoi pouknae a poe telah atipouh.
22 Då bröt David upp med allt det folk han hade hos sig, och de gingo över Jordan; och om morgonen, när det blev dager, saknades ingen enda, utan alla hade kommit över Jordan.
Devit hoi ama koe kaawm e pueng a thaw awh teh, Jordan tui a raka awh. Khodai nah be a raka awh toe. Ka rakat hoeh e tami buet touh hai awm hoeh.
23 Men när Ahitofel såg att man icke följde hans råd, sadlade han sin åsna och stod upp och for hem till sin stad, och sedan han hade beställt om sitt hus, hängde han sig. Och när han var död, blev han begraven i sin faders grav.
Ahithophel ni pouknae a poe e hah tarawi awh hoeh tie a thai awh toteh, la a rakueng awh teh ama kho lah a cei awh. A imthungnaw kho a saknae kong kahawicalah cing a thui hnukkhu a kaithi. A mintoenaw e phuen koe a pakawp awh.
24 Så hade nu David kommit till Mahanaim, när Absalom med alla Israels män gick över Jordan.
Devit ni Mahanaim kho koe a pha navah, Absalom teh Isarelnaw hoi Jordan tui a raka awh.
25 Men Absalom hade satt Amasa i Joabs ställe över hären. Och Amasa var son till en man vid namn Jitra, en israelit, som hade gått in till Abigal, Nahas' dotter och Serujas, Joabs moders, syster.
Absalom ni Joab e yueng lah Amasa hah ransabawi lah a hruek. Amasa teh Joab e a manu Zeruiah e a nawngha Nahash canu Abigail ka ipkhai e Ishmael miphun Ithra capa doeh.
26 Och Israel och Absalom lägrade sig i Gileads land.
Isarel miphunnaw hoi Absalom teh Gilead ram dawk a tungpup awh.
27 Men när David kom till Mahanaim, hade Sobi, Nahas' son, från Rabba i Ammons barns land, och Makir, Ammiels son, från Lo-Debar, och Barsillai, en gileadit från Rogelim,
Devit teh Mahanaim kho a pha toteh, Ammon ram Rabbah tami Nahash capa Shobi hoi Lodebar, Amiel capa Makhir hoi Rogelim hoi Gilead tami Barzillai tinaw ni,
28 låtit föra dit sängar, skålar, lerkärl, så ock vete, korn, mjöl och rostade ax, ävensom bönor, linsärter och annat rostat,
Hote taminaw teh kahrawngum vah a vonhlam awh, a tawntam awh, tui a kahran awh telah ati awh dawkvah, Devit hoi a taminaw ni canei hanelah catun, barli, pe a phunphun,
29 därjämte honung, gräddmjölk, får och nötostar till mat åt David och hans folk; ty de tänkte: »Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen.
khoitui, sanutuikamkak, tu, iphah, ailo, kawlung naw hah a sin pouh awh.
