2 Samuelsboken 16
1 När David hade gått framåt ett litet stycke från bergstoppen, då mötte honom Siba, Mefibosets tjänare, med ett par lastade åsnor, som buro två hundra bröd, ett hundra russinkakor, ett hundra fruktkakor och en vinlägel.
Kane Daudi osewuotho matin koa ewi got, noyudo Ziba jarit mwandu mag Mefibosheth, karite mondo oromne. Ne osembo punde bwora motingʼo makati mia ariyo, gi olemb mzabibu mongʼin mag makati mia achiel gi olemb ngʼowu mongʼin bende mia achiel kod divai mool e dende.
2 Då sade konungen till Siba: »Vad vill du med detta?» Siba svarade: »Åsnorna skola vara för konungens husfolk till att rida på, brödet och fruktkakorna skola tjänarna hava att äta, och vinet skola de törstande hava att dricka i öknen.»
Ruoth nopenjo Ziba niya, “Angʼo momiyo ikelo gigi?” Ziba nodwoke niya, “Pundegi gin ma jood ruoth nyalo idho, makati gi olembe to gin mar jogi mondo ocham, divai to en mar duogo chuny joma ool e thim mondo omadhi.”
3 Konungen sade: »Men var är din herres son?» Siba svarade konungen: »Han är kvar i Jerusalem; ty han tänkte: 'Nu skall Israels hus giva mig tillbaka min faders rike.'»
Eka ruoth nopenje niya, “To ere nyakwar ruodhi?” Ziba nowachone niya, “Odongʼ Jerusalem, nikech oparo ni, ‘Kawuononi jo-Israel dhi dwokona loch kwara.’”
4 Då sade konungen till Siba: »Se, allt vad Mefiboset äger skall vara ditt.» Siba svarade: »Jag faller ned för dig; låt mig finna nåd för dina ögon, min herre konung.»
Eka ruoth nowachone Ziba niya, “Gik moko duto ma mag Mefibosheth koro gin magi.” Ziba nowachone niya, “Erokamano. Mad ayud ngʼwono e wangʼ ruodha ma en ruoth.”
5 När sedan konung David hade kommit till Bahurim, då trädde därifrån ut en man som var besläktad med Sauls hus och hette Simei, Geras son; han trädde fram och for ut i förbannelser.
Ka ruoth Daudi nochimo Bahurim, ngʼat moro moa e dhoodgi Saulo nobiro koa kuno. Nyinge ne Shimei wuod Gera, nowuok kowacho weche mag kwongʼ.
6 Och han kastade stenar på David och på alla konung Davids tjänare, fastän allt folket och alla hjältarna omgåvo denne, både till höger och till vänster.
Nobayo Daudi gi jodong ruoth gi kite, kata obedo ni jolweny gi thuondi ne ogengʼo bath Daudi korachwich gi koracham.
7 Och Simeis ord, när han förbannade honom, voro dessa: »Bort, bort, du blodsman, du ogärningsman!
Shimei nokwongʼe kawacho niya, “Wuog idhi, wuog idhi in ngʼat mosechwero remo, kendo mofuwoni.
8 HERREN låter nu allt Sauls hus' blod komma tillbaka över dig, du som har blivit konung i hans ställe; HERREN giver nu konungadömet åt din son Absalom. Se, nu har du kommit i den olycka du förtjänade, ty en blodsman är du.»
Jehova Nyasaye osechuli kuom remo duto mane ichwero e dhood Saulo, ma isetiyo kar lochne. Jehova Nyasaye osemiyo wuodi Abisalom pinyruoth. Osetieki nikech in dhano mohero chwero remo.”
9 Då sade Abisai, Serujas son, till konungen: »Varför skall den döda hunden där få förbanna min herre konungen? Låt mig gå dit och hugga huvudet av honom.»
Eka Abishai wuod Zeruya nowachone ruoth niya, “Guok mothoni to kwongʼo ruodha nangʼo? We adhi angʼad ngʼute oko.”
10 Men konungen svarade: »Vad haven I med mig att göra, I Serujas söner? Om han förbannar, och om det är HERREN som har bjudit honom att förbanna David, vem törs då fråga: 'Varför gör du så?'
To ruoth nodwoke niya, “Angʼo machandou koda un yawuot Zeruya? Ka okwongʼa nikech Jehova Nyasaye nowachone ni, ‘Kwongʼ Daudi,’ to en ngʼa madipenj ni, ‘Angʼo momiyo itimo kama?’”
11 Och David sade ytterligare till Abisai och till alla sina tjänare: »Min son, han som har utgått från mitt eget liv, står mig ju efter livet; med huru mycket mer skäl då denne benjaminit! Låten honom vara, må han förbanna; ty HERREN har befallt honom det.
Daudi nowachone Abishai gi jodonge duto niya, “Ka wuoda, manywolo ema dwaro tieko ngimana, to kare ja-Benjamin-ni ditimna marach maromo nade! Wereuru kode odhi nyime gi kwongʼ nimar Jehova Nyasaye osenyise mondo otim kamano.
12 Kanhända skall HERREN se till den orätt mig sker, så att HERREN åter giver mig lycka, till gengäld för den förbannelse som i dag uttalas över mig.»
Dipo ka Jehova Nyasaye oneno midhiero ma an-go motimona ngʼwono kar kwongʼ mayudo kawuononi.”
13 Och David gick med sina män vägen fram, under det att Simei gick längs utmed berget, jämsides med honom, och for ut i förbannelser och kastade stenar och grus, där han gick jämsides med honom.
Omiyo Daudi gi joge nomedo wuotho kadhi nyime ka giluwo yo, ka Shimei bende ne wuotho e dir got mochimore kode ka odhi nyime gi kwongʼe to obaye gi kite kokiro gik mochido kuome.
14 När så konungen, med allt folket som följde honom, hade kommit till Ajefim, rastade han där.
Ruoth gi ji duto mane ni kode nochopo kama negidhiyoe ka giol. Kendo noyweyo kanyo.
15 Men Absalom hade med allt sitt folk, Israels män, kommit till Jerusalem; han hade då också Ahitofel med sig.
To gi e kindeno, Abisalom gi jo-Israel nobiro Jerusalem to Ahithofel ne ni kode.
16 När nu arkiten Husai, Davids vän, kom till Absalom, ropade Husai till Absalom: »Leve konungen! Leve konungen!»
Eka Hushai ja-Arki, mosiep Daudi nodhi ir Abisalom mowachone niya, “Ruoth mondo odag amingʼa! Ruoth mondo odag amingʼa!”
17 Absalom sade till Husai: »Är det så du visar din kärlek mot din vän? Varför har du icke följt med din vän?»
Abisalom nopenjo Hushai niya, “Ma e kaka inyiso hera ne osiepni? Marangʼo ne ok idhi gosiepni?”
18 Husai svarade Absalom: »Nej, den som HERREN och detta folk och alla Israels män hava utvalt, honom vill jag tillhöra, och hos honom vill jag stanna.
Hushai nowachone Abisalom niya, “Ooyo to mana ngʼat moyier gi Jehova Nyasaye, moyier gi jogi to gi jo-Israel duto mano e ngʼat mabiro bedo jakore mi asik kode.
19 Och dessutom, vilken bör jag tjäna? Bör jag icke tjäna inför hans son? Jo, såsom jag har tjänat inför din fader, så vill jag ock göra det inför dig.»
To moloyo kanyo, kare onego atine ngʼa? Donge onego atine wuode? Mana kaka natiyo ni wuonu, e kaka in bende abiro tiyoni.”
20 Och Absalom sade till Ahitofel: »Given nu ett råd om vad vi skola göra.»
Abisalom nowachone Ahithofel niya, “Ngʼadnwae rieko. En angʼo monego watim?”
21 Ahitofel sade till Absalom: »Gå in till din faders bihustrur, som han har lämnat kvar för att vakta huset. Då får hela Israel höra att du har gjort dig förhatlig för din fader, och så styrkes modet hos alla dem som hålla med dig.
Ahithofel nodwoke niya, “Terri gi monde wuonu mamoko mane oweyo karito dala ruoth. Eka jo-Israel nowinj kaka isebedo mangʼwe e um wuonu, kendo ji duto man kodi nobed gi teko.”
22 Därefter slog man upp ett tält åt Absalom ovanpå taket, och så gick Absalom in till sin faders bihustrur inför hela Israels ögon.
Omiyo negiguro hema ne Abisalom ewi ot malo kendo noterore gi monde wuon-gi mamoko mana ka jo-Israel duto neno.
23 Den tiden gällde nämligen ett råd som Ahitofel gav lika mycket som om man hade frågat Gud till råds; så mycket gällde vart råd av Ahitofel både för David och för Absalom.
E ndalono rieko mane Ahithofel ngʼado nechalo mana ka ngʼat mopenjo Nyasaye wach. Mano e kaka Daudi gi Abisalom ne okawo rieko ma Ahithofel ne chiwo.
