< 2 Kungaboken 16 >
1 I Pekas, Remaljas sons, sjuttonde regeringsår blev Ahas, Jotams son, konung i Juda.
Remaliah capa Pekah kah kum hlai rhih kum vaengah Judah manghai Jotham capa Ahaz khaw manghai van.
2 Tjugu år gammal var Ahas, när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde icke vad rätt var i HERRENS, sin Guds, ögon, såsom hans fader David,
Ahaz amah he kum kul a lo ca vaengah manghai. Jerusalem ah kum hlai rhuk manghai dae a napa David bangla a Pathen BOEIPA mikhmuh ah a thuem a saii moenih.
3 utan vandrade på Israels konungars väg; ja, han lät ock sin son gå genom eld, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
Israel manghai rhoek kah longpuei ah pongpa tih namtom kah tueilaehkoi la a ca pataeng hmai dongah a kat sak. BOEIPA loh amih te Israel ca mikhmuh lamkah ni a haek coeng.
4 Och han frambar offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.
Hmuensang neh som ah khaw, thing hing cungkuem hmuiah khaw a nawn tih a phum.
5 På den tiden drogo Resin, konungen i Aram, och Peka, Remaljas son, Israels konung, upp för att erövra Jerusalem; och de inneslöto Ahas, men kunde icke erövra staden.
Aram manghai Rezin neh Israel manghai Remaliah capa Pekah loh caemtloek la Jerusalem a paan rhoi. Te vaengah Ahaz te a dum rhoi dae a vathoh ham tah coeng rhoi pawh.
6 Vid samma tid återvann Resin, konungen i Aram, Elat åt Aram och jagade Juda män bort ifrån Elot. Därefter kommo araméerna till Elat och bosatte sig där, och där bo de ännu i dag.
Te vaeng tue ah Aram manghai Rezin loh Aram hamla Elath te a lat pah. Elath lamkah Judah te a biit dongah Arammi neh Edom loh Elath la puen uh tih tahae khohnin duela pahoi kho a sak uh.
7 Men Ahas skickade sändebud till Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien, och lät säga: »Jag är din tjänare och din son. Drag hitupp och fräls mig från Arams konung och från Israels konung, ty de hava överfallit mig.»
Ahaz loh Assyria manghai Tiglathpileser taengah puencawn a tueih tih, “Kai he na sal neh na ca ni. Halo lamtah kai he Aram manghai kut lamkah neh kai aka tlai thil Israel manghai kut lamkah n'khang laeh,” a ti nah.
8 Och Ahas tog det silver och guld som fanns i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, och sände det såsom skänk till konungen i Assyrien.
Te vaengah Ahaz loh cak neh sui khaw, BOEIPA im neh manghai im thakvoh khuikah a hmuh boeih te a loh tih Assyria manghai taengah kapbaih la a pat.
9 Och konungen i Assyrien lyssnade till honom: konungen i Assyrien drog upp mot Damaskus och intog det och förde bort folket till Kir och dödade Resin.
Anih ol te Assyria manghai loh a ngai pah dongah Assyria manghai loh Damasku te a paan. Te te a buem van neh a khuikah rhoek te Kir la a poelyoe tih Rezin te khaw a duek sak.
10 Sedan for konung Ahas till Damaskus för att där möta Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien. Och när konung Ahas fick se altaret i Damaskus, sände han till prästen Uria en avteckning av altaret och en mönsterbild till ett sådant, alldeles såsom det var gjort.
Manghai Ahaz te Assyria manghai Tiglathpileser doe ham Damasku la pawk. Te vaengah Damasku kah hmueihtuk te a hmuh. Te dongah manghai Ahaz loh khosoih Uriah taengla hmueihtuk kah mueiloh neh a kutngo cungkuem dongkah a muei te a pat.
11 Sedan byggde prästen Uria altaret; alldeles efter den föreskrift som konung Ahas hade sänt till honom från Damaskus gjorde prästen Uria det färdigt, till dess konung Ahas kom tillbaka från Damaskus.
Te dongah Damasku lamkah manghai Ahaz loh a cungkuem a pat pah vanbangla khosoih Uriah loh hmueihtuk te a sak tih Damasku lamkah manghai Ahaz a mael hlan ah khosoih Uriah long khaw ana saii pah van.
12 När så konungen efter sin hemkomst från Damaskus fick se altaret, trädde han fram till altaret och steg upp till det.
Damasku lamkah manghai a pawk vaengah tah manghai loh hmueihtuk te a hmuh. Te dongah manghai loh hmueihtuk taengla tawn uh tih a sola luei.
13 Därefter förbrände han sitt brännoffer och sitt spisoffer och utgöt sitt drickoffer; och blodet av det tackoffer som han offrade stänkte han på altaret.
Te phoeiah a hmueihhlutnah neh a khocang te a phum. A tuisi te a doeng tih rhoepnah thii te hmueihtuk dongah amah la a haeh.
14 Men kopparaltaret, som stod inför HERRENS ansikte, flyttade han undan från husets framsida, från platsen mellan det nya altaret och HERRENS hus, och ställde det på norra sidan om detta altare.
BOEIPA mikhmuh kah rhohum hmueihtuk te khaw im hmai lamkah hmueihtuk laklo neh BOEIPA im laklo lamloh a puen tih tlangpuei hmueihtuk kaep ah a khueh.
15 Och konung Ahas bjöd prästen Uria och sade: »På det stora altaret skall du förbränna morgonens brännoffer och aftonens spisoffer, ävensom konungens brännoffer jämte hans spisoffer, så ock brännoffer, spisoffer och drickoffer för allt folket i landet; och allt blodet, såväl av brännoffer som av slaktoffer, skall du stänka därpå. Men vad Jag skall göra med kopparaltaret, det vill jag närmare betänka.»
Manghai Ahaz loh khosoih Uriah te a uen, a uen tih, “Mincang kah hmueihhlutnah neh hlaem kah khocang khaw, manghai kah hmueihhlutnah neh a khocang khaw, khohmuen pilnam cungkuem kah hmueihhlutnah neh a khocang khaw a tuisi khaw, hmueihtuk len dongah phum. Hmueihhlutnah thii boeih neh hmueih thii boeih tah a soah haeh thil. Tedae rhohum hmueihtuk tah kai ham aka hnukdawn la om saeh,” a ti nah.
16 Och prästen Uria gjorde alldeles såsom konung Ahas bjöd honom.
A cungkuem dongah manghai Ahaz kah a uen bangla khosoih Uriah loh a saii.
17 Konung Ahas lösbröt ock sidolisterna på bäckenställen och tog bort bäckenet från dem; och havet lyfte han ned från kopparoxarna som stodo därunder och ställde det på ett stengolv.
Manghai Ahaz loh tungkho soenglong te a top tih te dong lamkah baeldung te khaw a khoe. Tuli te a dangkah rhohum vaito dong lamloh a hlak tih lung phaih dongah a khueh.
18 Och den täckta sabbatsgången som man hade byggt vid huset, så ock konungens yttre ingångsväg, förlade han inom HERRENS hus, för den assyriske konungens skull.
Hlamim khaw im taengkah a sak Sabbath hlamim tah Assyria manghai kah maelhmai kongah ni BOEIPA im kah manghai khuirhai voel la a det.
19 Vad nu mer är att säga om Ahas, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Ahaz kah ol noi neh a bi saii te Judah manghai rhoek kah khokhuen olka cabu dongah a daek uh moenih a?
20 Och Ahab gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Och hans son Hiskia blev konung efter honom.
Ahaz te a napa rhoek taengla a khoem uh vaengah David khopuei kah a napa rhoek taengah a up. Te phoeiah a capa Hezekiah te anih yueng la manghai.