< 2 Johannesbrevet 1 >

1 Den äldste hälsar den utvalda frun och hennes barn, vilka jag i sanning älskar, och icke jag allenast, utan ock alla andra som hava lärt känna sanningen.
Ma sel Mwet Elder — Nu sin sie Mutan Saok ac tulik natul, su nga lungse na pwaye. Ac tia nga mukena, a elos nukewa su etu ma pwaye, elos lungse pac kowos,
2 Vi älska dem för sanningens skull, som förbliver i oss, och som skall vara med oss till evig tid. (aiōn g165)
mweyen ma pwaye uh oan in kut, na ac fah oan yorosr ma pahtpat. (aiōn g165)
3 Nåd, barmhärtighet och frid ifrån Gud, Fadern, och ifrån Jesus Kristus, Faderns Son, skall vara med oss i sanning och i kärlek.
Lungkulang, pakoten, ac misla, sin God Papa ac sin Jesus Christ, Wen nutin God, in oan in kut su etu ma pwaye ac su lungse sie sin sie.
4 Det har gjort mig stor glädje att jag har funnit flera av dina barn vandra i sanningen, efter det bud som vi hava fått ifrån Fadern.
Nga arulana engan ke nga konauk lah kutu sin tulik nutum uh mutana in ma pwaye, oana ke Papa El sapkin nu sesr uh.
5 Och nu har jag en bön till dig, kära fru. Icke som om jag skreve för att giva dig ett nytt bud; det gäller allenast det bud som vi hava haft från begynnelsen: att vi skola älska varandra.
Ke ma inge nga kwafe sum, Mutan Saok, lela kut nukewa in lungse sie sin sie. Tia ma sap sasu se pa nga simis inge — nuna ma sap se ma tuh oan yorosr oe ke mutawauk ah me.
6 Och däri består kärleken, att vi vandra efter de bud han har givit. Ja, detta är budet, att I skolen vandra i kärleken, enligt vad I haven hört från begynnelsen.
Kalmen lungse se nga fahk inge pa kut in moul in akos ma sap lun God. Ac pa inge ma sap lal, oana ma kowos lohng ke mutawauk me, tuh kowos nukewa in moulkin moul in lungse.
7 Ty många villolärare hava gått ut i världen, vilka icke bekänna att Jesus är Kristus, som skulle komma i köttet; en sådan är Villoläraren och Antikrist.
Mwet kutasrik puspis fahsrelik tari nu fin faclu in kiapu mwet uh. Mwet inge pa elos su tia lulalfongi lah Jesus Christ el tuku in luman mwet. Kain in mwet ouinge mwet kikiap, ac Mwet Lain Christ.
8 Tagen eder till vara, så att I icke förloren det som vi med vårt arbete hava kommit åstad, utan fån full lön.
Kowos in taran tuh ma nukewa kut tukeni kwafe kut nu kac in tia wangin sripa, a kowos in eis nufon ma God El akoo nu suwos.
9 Var och en som så går framåt, att han icke förbliver i Kristi lära, han har icke Gud; den som förbliver i den läran, han har både Fadern och Sonen.
Kutena mwet su tia sruokyana mwe luti lun Christ a el som alukela, God El wangin yorol. Ac elos nukewa su mutana in mwe luti lal uh, Papa ac Wen tukeni na oasr yorol.
10 Om någon kommer till eder och icke har den läran med sig, så tagen icke emot honom i edra hus, och hälsen honom icke.
Ke ma inge kutena mwet fin tuku nu yuruwos ac tia luti ke mwe luti se inge, nimet eisal nu in lohm suwos uh, ac tia pac paingul.
11 Ty den som hälsar honom, han gör sig delaktig i hans onda gärningar.
Tuh kutena mwet su paing mwet ouinge, elos mwet ipeis ke orekma koluk lal.
12 Jag hade väl mycket annat att skriva till eder, men jag vill icke göra det med papper och bläck. Jag hoppas att i stället få komma till eder och muntligen tala med eder, för att vår glädje skall bliva fullkomlig.
Pus pac ma nga ke fahk nu suwos, tuh nga tia lungse simis ke ink ac pwepu. Nga finsrak nga in osun nu suwos ac sifacna sramsram nu suwos, tuh kut nukewa fah arulana engan.
13 Din utvalda systers barn hälsa dig.
Tulik nutin Mutan Saok pac wiom elos supu lung lalos nu sum.

< 2 Johannesbrevet 1 >