< 2 Korinthierbrevet 8 >
1 Vi vilja meddela eder, käre bröder, huru Guds nåd har verkat i Macedoniens församlingar.
Kin lâibungngei le sarnungei, Macedonia rama koiindangngei lâia Pathien moroina sintho lenna hah nin riet rangin kin nuom ani.
2 Fastän de hava varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje, mitt under deras djupa fattigdom, så flödat över, att de av gott hjärta hava givit rikliga gåvor.
Intaknangei an tong han minsin tatakin an oma; aniatachu, an râisâna alien tatak sikin inriengtak nikhomsenla ngei, phaltakin pêkna an dôn ani.
3 Ty de hava givit efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det självmant; därom kan jag vittna.
An pharidôr chu an pêka, an phari nêka tam khom an nuom dodôrin an pêk ti nangni ki min riet minthâr ani.
4 Mycket enträget bådo de oss om den ynnesten att få vara med om understödet åt de heliga.
An theia mulungsuokin Judea rama Pathien mingei sanna thona tieng khom sintum dôn sa rangin min ngên ani.
5 Och de gåvo icke allenast vad vi hade hoppats, utan sig själva gåvo de, först och främst åt Herren, och så åt oss, genom Guds vilja.
Maha kin sabeina pêna ani! Amotona Pumapa kôm an pêk baka; masuole chu, Pumapa lungdôn kin kôm anninanâkin an inpêk nôk ani.
6 Så kunde vi uppmana Titus att han skulle fortsätta såsom han hade begynt och föra jämväl detta kärleksverk bland eder till fullbordan.
Masikin hi sin phutpu, Titus hih kin ngên, hi lungkhamna chuonsin alieka sa uol hih sin minzom tita nangni zoipui rangin.
7 Ja, då I nu utmärken eder i alla stycken: i tro, i tal, i kunskap, i allsköns nit, i kärlek, den kärlek som av eder har blivit oss bevisad, så mån I se till, att I också utmärken eder i detta kärleksverk.
Nin dôn murdi: taksônna ngei, thurchi misîr theina ngei, le rietna ngei, mi san ranga nin jôtna ngei le mi nin lungkhamna han nin nei oka. Masikin hi lungkhamna chuonsin khoma hin phaltaka nin inpêk sa rangin nangni kin nuom ani.
8 Detta säger jag dock icke såsom en befallning, utan därför att jag, genom att framhålla andras nit, vill pröva om också eder kärlek är äkta.
Ite balamngei nangni khang pe ma-ung. Nikhomsenla midangngeiin mi san rang an jôt tie ngei nangni min mûn, mi nin lungkham hih adik tatak mo ti riet rang ku pût ani.
9 I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika.
Ei Pumapa Jisua Khrista moroina hah nin rieta; nei bâk khomsenla, nangni a min nei theina rangin, nangni jârin amananâkin inrieng a chang ani.
10 Det är allenast ett råd som jag härmed giver. Ty detta kan vara nyttigt för eder. I voren ju före de andra -- redan under förra året -- icke allenast när det gällde att sätta saken i verket, utan till och med när det gällde att besluta sig för den.
Ku nuomlam chu nikuma nin phut hah atûn hin zoi ungla chu nin ta rangin sa uol atih. Sin ranga aphut masa vai nimak choia, hannirese sin ranga a nuom masa khom nin ni sa.
11 Fullborden nu ock edert verk, så att I, som voren så villiga att besluta det, jämväl, i mån av edra tillgångar, fören det till fullbordan.
Hanchu ma chunga han minngam titin, nan chuonsin hah zoi ta roi! Nin lei mintuo anghan zoi rangin jôt ungla, male atûna nin dôn lam tak lehin tho roi.
12 Ty om den goda viljan är för handen, så bliver den välbehaglig med de tillgångar den har och bedömes ej efter vad den icke har.
Pêk rang nin jôtin chu, nin dônloi chunga niloiin, nin dôn chunga nin neinunpêk hah Pathien'n khôk atih.
13 Ty meningen är icke att andra skola hava lättnad och I själva lida nöd. Nej, en utjämning skall ske,
Nin chunga puokrik nangni min pêlin midangngei mojôk rang pût mu-unga; aniatachu hi zora hin atam nin dôn sikin, ânsam ngei nin san ngei hah asa ani. Hanchu, nangni nin insama anni an dôn mintam khomin nangni san an tih. Ma anghan in-angna om atih.
14 så att edert överflöd denna gång kommer deras brist till hjälp, för att en annan gång deras överflöd skall komma eder brist till hjälp. Så skall en utjämning ske,
15 efter skriftens ord: »Den som hade samlat mycket hade intet till överlopps, och den som hade samlat litet, honom fattades intet.»
Pathien lekhabu'n, “Arût mintam pu han dôn mintam uol maka, male arût mintôm pu han dôn mantôm uol mak,” ati anghan.
16 Gud vare tack, som också i Titus' hjärta ingiver samma nit för eder.
Nangni san ranga kin jôt anghan Titus mulung sûnga jôtna min dônpu Pathien chunga kin râiasân tatak!
17 Ty han mottog villigt vår uppmaning; ja, han var så nitisk, att han nu självmant far åstad till eder.
Kin ngênna a lei modôm vai niloiin; ama theia mulungsuokin nangni san rang jôtin nin kôm hong rangin a masat ani.
18 Med honom sända vi ock här en broder som i alla våra församlingar prisas för sitt nit om evangelium;
Ama leh lâibung inkhat thurchisa misîrna sin a thona sika koiindangngei murdi'n an jâ tatak ngâipu hah kin juongtîr sa.
19 dessutom har han ock av församlingarna blivit utvald att vara vår följeslagare, när vi skola begiva oss åstad med den kärleksgåva som nu genom vår försorg kommer till stånd, Herren till ära och såsom ett vittnesbörd om vår goda vilja.
Male mapên han, ama hih lungkhamna sin Pathien roiinpuina rang le nangni san kin nuomna minlangna rang kin chuonsina le khuolchaina mi jûi ranga koiindangngeiin an thanga an phun ani.
20 Därmed vilja vi förebygga att man talar illa om oss, i vad som rör det rikliga sammanskott som nu genom vår försorg kommer till stånd.
Phaltaka neinunpêk tam kin semna roia hin tute chiernangei akaithoi loina rangin kin indîn ani.
21 Ty vi vinnlägga oss om vad som är gott icke allenast inför Herren, utan ock inför människor.
Kin neinunkhîn chu Pumapa mitmua vai niloiin, midangngei mitmua khom dikna sin hih ani.
22 Jämte dessa sända vi en annan av våra bröder, vilkens nit vi ofta och i många stycken hava funnit hålla provet, och som nu på grund av sin stora tillit till eder är ännu mycket mer nitisk.
Masikin anni lehan kin lâibung inkhat kin juongtîra; vêl tamtak kin minsina male nangni san rang a jôt tatak tiin kin riet. Male atûn vâng chu nin chunga mulungngamna a dôn sabaka, nangni san rang a jôt uol ok zoi.
23 Om jag nu har anbefallt Titus, så mån I besinna att han är min medbroder och min medarbetare till edert bästa; och om jag har skrivit om andra våra bröder, så mån I besinna att de äro församlingssändebud och Kristi ära.
Titus hi chu, ka champui le nangni sanna sin ni thopui ngâipu ani; lâibung dang a champuingei hi chu koiindangngei ruthûla Khrista kôm roiinpuina mintung ngei an ni.
24 Given alltså inför församlingarna bevis på eder kärlek, och därmed också på sanningen av det som vi inför dem hava sagt till eder berömmelse.
Anni ngei kôm han nin lungkhamna minlang roi, masikin nangni kin songna chungroi hin kin dik ti hih koiindangngei murdi'n an riet theina rangin.