2 Korinthierbrevet 5
1 Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. (aiōnios g166)
ⲁ̅ⲧⲛ̅ⲥⲟⲟⲩⲛ ⲅⲁⲣ ϫⲉ ⲉⲣϣⲁⲛⲡⲏⲓ̈ ⲙ̅ⲡⲉⲛⲙⲁ ⲛ̅ϣⲱⲡⲉ ⲛ̅ⲧⲉⲡⲕⲁϩ ⲃⲱⲗ ⲉⲃⲟⲗ. ⲟⲩⲛ̅ⲧⲁⲛ ⲙ̅ⲙⲁⲩ ⲛ̅ⲟⲩⲕⲱⲧ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ. ⲟⲩⲏⲉⲓ ⲛ̅ⲁⲧⲙⲟⲩⲛⲅ̅ ⲛ̅ϭⲓϫ ϣⲁⲉⲛⲉϩ ϩⲛ̅ⲙ̅ⲡⲏⲟⲩⲉ. (aiōnios g166)
2 Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;
ⲃ̅ⲕⲁⲓⲅⲁⲣ ⲧⲛ̅ⲁϣⲁϩⲟⲙ ϩⲙ̅ⲡⲁⲓ̈ ⲉⲛⲟⲩⲉϣϯ ϩⲓⲱⲱⲛ ⲙ̅ⲡⲉⲛⲙⲁ (ⲛ̅)ϣⲱⲡⲉ ⲡⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ̅ⲧⲡⲉ.
3 ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.
ⲅ̅ⲉϣϫⲉⲉⲛϣⲁⲛⲧⲁⲁϥ ⲟⲛ ϩⲓⲱⲱⲛ ⲛ̅ⲥⲉⲛⲁϩⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲁⲛ ⲉⲛⲕⲏⲕⲁϩⲏⲩ.
4 Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.
ⲇ̅ⲕⲁⲓⲅⲁⲣ ⲁⲛⲟⲛ ⲉⲛϩⲙ̅ⲡⲉⲉⲓⲙⲁ ⲛ̅ϣⲱⲡⲉ ⲧⲛ̅ⲁϣⲁϩⲟⲙ ⲉⲩⲃⲁⲣⲓ ⲙ̅ⲙⲟⲛ ⲉϫⲙ̅ⲡⲉⲧⲉⲛ̅ⲧⲛ̅ⲟⲩⲉϣⲕⲁⲁⲛ ⲕⲁϩⲏⲩ ⲙ̅ⲙⲟϥ ⲁⲛ. ⲁⲗⲗⲁ ⲉϯ ϩⲓⲱⲱϥ. ϫⲉⲕⲁⲁⲥ ⲉⲩⲉⲱⲙⲕ̅ ⲙ̅ⲡⲉϣⲁϥⲙⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ̅ⲡⲱⲛϩ̅.
5 Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.
ⲉ̅ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲣ̅ϩⲱⲃ ⲇⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲉⲡⲁⲓ̈ ⲡⲉ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ. ⲡⲉⲛⲧⲁϥϯ ⲛⲁⲛ ⲙ̅ⲡⲁⲣⲏⲃ ⲙ̅ⲡⲉⲡ̅ⲛ̅ⲁ̅·
6 Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;
ⲋ̅ⲉⲛⲧⲏⲕ ϭⲉ ⲛ̅ϩⲏⲧ ⲛ̅ⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛⲓⲙ. ⲁⲩⲱ ⲉⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ϫⲉ ⲉⲛϣⲟⲟⲡ ϩⲙ̅ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲧⲛ̅ⲙ̅ⲡⲃⲟⲗ ⲙ̅ⲡϫⲟⲉⲓⲥ.
7 ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.
ⲍ̅ⲉⲛⲙⲟⲟϣⲉ ⲅⲁⲣ ϩⲓⲧⲛ̅ⲟⲩⲡⲓⲥⲧⲓⲥ. ϩⲓⲧⲛ̅ⲟⲩⲛⲁⲩ ⲁⲛ.
8 Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.
ⲏ̅ⲧⲛ̅ⲧⲏⲕ ⲛ̅ϩⲏⲧ ⲁⲩⲱ (ⲉ)ϩⲛⲁⲛ ⲛ̅ϩⲟⲩⲟ ⲉⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ̅ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲉⲃⲱⲕ ϩⲁⲧⲙ̅ⲡϫⲟⲉⲓⲥ·
9 Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.
ⲑ̅ⲉⲧⲃⲉⲡⲁⲓ̈ ϭⲉ ⲧⲛ̅ⲣⲟⲟⲩⲧ ⲉⲓⲧⲉ ⲉⲛϩⲙ̅ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲉⲓⲧⲉ ⲉⲛⲙ̅ⲡⲉϥⲃⲟⲗ ⲉⲧⲣⲉⲛϣⲱⲡⲉ ⲉⲛⲣ̅ⲁⲛⲁϥ.
10 Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.
ⲓ̅ϩⲁⲡⲥ̅ ⲅⲁⲣ ⲉⲧⲣⲉⲛⲟⲩⲱⲛϩ̅ ⲉⲃⲟⲗ ⲧⲏⲣⲛ̅ ⲙ̅ⲡⲉⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲙ̅ⲡⲃⲏⲙⲁ ⲙ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅. ϫⲉⲕⲁⲁⲥ ⲉⲣⲉⲡⲟⲩⲁ ⲡⲟⲩⲁ ϫⲓ ⲛⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ̅ⲡⲉϥⲥⲱⲙⲁ ⲡⲣⲟⲥⲛⲉⲛⲧⲁϥⲁⲁⲩ. ⲉⲓⲧⲉ ⲁⲅⲁⲑⲟⲛ ⲉⲓⲧⲉ ⲡⲉⲑⲟⲟⲩ·
11 Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att »vinna människor», men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.
ⲓ̅ⲁ̅ⲉⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ϭⲉ ⲛ̅ⲑⲟⲧⲉ ⲙ̅ⲡϫⲟⲉⲓⲥ. ⲧⲛ̅ⲡⲓⲑⲉ ⲛ̅ⲛ̅ⲣⲱⲙⲉ. ⲧⲛ̅ⲟⲩⲟⲛϩ̅ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ. ϯϩⲉⲗⲡⲓⲍⲉ ⲇⲉ ϫⲉ ⲁⲓ̈ⲟⲩⲱⲛϩ̅ ⲟⲛ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ̅ⲛⲉⲧⲛ̅ϩⲏⲧ.
12 Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.
ⲓ̅ⲃ̅ⲛ̅ⲛⲉⲛⲥⲩⲛϩⲓⲥⲧⲁ ⲅⲁⲣ ⲙ̅ⲙⲟⲛ ⲛⲏⲧⲛ̅ ⲁⲛ. ⲁⲗⲗⲁ ⲉⲛϯ ⲛⲏⲧⲛ̅ ⲛ̅ⲟⲩⲁⲫⲟⲣⲙⲏ ⲛ̅ϣⲟⲩϣⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲛ. ϫⲉⲕⲁⲁⲥ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲕⲁⲁⲥ ⲛⲏⲧⲛ̅ ⲛ̅ⲛⲁϩⲣⲛ̅ⲛⲉⲧϣⲟⲩϣⲟⲩ ⲙ̅ⲙⲟⲟⲩ ϩⲙ̅ⲡϩⲟ ϩⲙ̅ⲡϩⲏⲧ ⲁⲛ.
13 Ty om vi hava varit »från våra sinnen», så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.
ⲓ̅ⲅ̅ⲉⲓⲧⲉ ⲅⲁⲣ ⲉϣϫⲉⲁⲛⲡⲱϣⲥ̅ ⲛ̅ⲧⲁⲛⲡⲱϣⲥ̅ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ. ⲉⲓⲧⲉⲉϣϫⲉⲡⲉⲛϩⲏⲧ ⲥⲙⲟⲛⲧ̅ ⲉϥⲥⲙⲟⲛⲧ̅ ⲛⲏⲧⲛ̅.
14 Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.
ⲓ̅ⲇ̅ⲧⲁⲅⲁⲡⲏ ⲅⲁⲣ ⲙ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ⲁⲙⲁϩⲧⲉ ⲙ̅ⲙⲟⲛ. ⲉⲁⲛⲕⲣⲓⲛⲉ ⲙ̅ⲡⲁⲓ̈ ϫⲉ ⲉϣϫⲉⲁⲟⲩⲁ ⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ. ⲁⲣⲁ ⲁⲡⲧⲏⲣϥ̅ ⲙⲟⲩ.
15 Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.
ⲓ̅ⲉ̅ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲧⲁϥⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ. ϫⲉⲕⲁⲁⲥ ⲛⲉⲧⲟⲛϩ̅ ⲛ̅ⲛⲉⲩⲱⲛϩ̅ ϭⲉ ⲛⲁⲩ. ⲁⲗⲗⲁ ⲙ̅ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ. ⲁⲩⲱ ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛ.
16 Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.
ⲓ̅ⲋ̅ϩⲱⲥⲧⲉ ⲁⲛⲟⲛ ϫⲓⲛⲧⲉⲛⲟⲩ ⲛ̅ⲧⲛ̅ⲥⲟⲟⲩⲛ ⲁⲛ ⲛ̅ⲗⲁⲁⲩ ⲕⲁⲧⲁⲥⲁⲣⲝ̅. ⲉϣϫⲉⲁⲛⲥⲟⲩⲛ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ⲟⲛ ⲕⲁⲧⲁⲥⲁⲣⲝ̅. ⲁⲗⲗⲁ ⲧⲉⲛⲟⲩ ⲛ̅ⲧⲛ̅ⲥⲟⲟⲩⲛ ⲙ̅ⲙⲟϥ ⲁⲛ.
17 Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!
ⲓ̅ⲍ̅ϩⲱⲥⲧⲉ ⲡⲉⲧϩⲙ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ⲟⲩⲥⲱⲛⲧ̅ ⲛ̅ⲃⲣ̅ⲣⲉ ⲡⲉ. ⲁⲛⲁⲣⲭⲁⲓⲟⲛ ⲟⲩⲉⲓⲛⲉ. ⲉⲓⲥϩⲏⲏⲧⲉ ⲁϩⲉⲛⲃⲣ̅ⲣⲉ ϣⲱⲡⲉ.
18 Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.
ⲓ̅ⲏ̅ⲡⲧⲏⲣϥ̅ ⲇⲉ ϩⲉⲛⲉⲃⲟⲗ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲉ. ⲡⲁⲓ̈ ⲉⲛⲧⲁϥϩⲟⲧⲡⲛ̅ ⲛⲁϥ ϩⲓⲧⲙ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅. ⲁⲩⲱ ⲁϥϯ ⲛⲁⲛ ⲛ̅ⲧⲇⲓⲁⲕⲟⲛⲓⲁ ⲙ̅ⲡϩⲱⲧⲡ̅.
19 Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.
ⲓ̅ⲑ̅ϫⲉ ⲛⲉⲣⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲙ̅ⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ⲉϥϩⲱⲧⲡ̅ ⲛⲁϥ ⲙ̅ⲡⲕⲟⲥⲙⲟⲥ. ⲉⲛϥ̅ⲱⲡ ⲁⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲛ̅ⲛⲉⲩⲛⲟⲃⲉ. ⲁⲩⲱ ⲉⲁϥⲕⲱ ϩⲣⲁⲓ̈ ⲛ̅ϩⲏⲧⲛ̅ ⲙ̅ⲡϣⲁϫⲉ ⲙ̅ⲡϩⲱⲧⲡ̅·
20 Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.
ⲕ̅ⲉⲛⲟ ϭⲉ ⲛ̅ϥⲁⲓϣⲓⲛⲉ ϩⲁⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ϩⲱⲥ ⲉⲣⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲥⲟⲡⲥ̅ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲟⲟⲧⲛ̅. ⲧⲛ̅ⲥⲟⲡⲥ̅ ϩⲁⲡⲉⲭ̅ⲥ̅ ϩⲱⲧⲡ̅ ⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ.
21 Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.
ⲕ̅ⲁ̅ⲡⲉⲧⲉⲙ̅ⲡϥ̅ⲥⲟⲩⲛ̅ⲛⲟⲃⲉ ⲁϥⲁⲁϥ ⲛ̅ⲛⲟⲃⲉ ϩⲁⲣⲟⲛ. ϫⲉⲕⲁⲁⲥ ⲛ̅ⲧⲱⲧⲛ̅ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉϣⲱⲡⲉ ⲛ̅ⲇⲓⲕⲁⲓⲟⲥⲩⲛⲏ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲣⲁⲓ̈ ⲛ̅ϩⲏⲧϥ̅·
