2 Korinthierbrevet 3
1 Begynna vi nu åter att anbefalla oss själva? Eller behöva vi kanhända, såsom somliga, ett anbefallningsbrev till eder? Eller kanhända ifrån eder?
Are we beginning again to commend ourselves? Unless we need, as some men, commendatory letters to you or commendatory from you?
2 Nej, I ären själva vårt brev, ett brev som är inskrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor.
Ye are our letter, written in our hearts, known and read by all men,
3 Ty det är uppenbart att I ären ett Kristus-brev, avfattat genom oss, skrivet icke med bläck, utan med den levande Gudens Ande, icke på tavlor av sten, utan på tavlor av kött, på människohjärtan.
being seen that ye are a letter of Christ, administered by us, written not in ink, but in the Spirit of the living God, not in stony tablets, but in fleshly tablets, in hearts.
4 En sådan tillförsikt hava vi genom Kristus till Gud.
And we have such confidence toward God through Christ,
5 Icke som om vi av oss själva vore skickliga att tänka ut något, såsom komme det från oss själva, utan den skicklighet vi hava kommer från Gud,
not that we are sufficient of ourselves to reckon anything as from ourselves, but our sufficiency is from God,
6 som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.
who also made us qualified helpers of a new covenant, not of a document, but of a Spirit, for the document kills but the Spirit makes alive.
7 Om nu redan dödens ämbete, som var med bokstäver inristat på stenar, framträdde i härlighet, så att Israels barn icke kunde se på Moses' ansikte för hans ansiktes härlighets skull, vilken dock var försvinnande,
But if the administration of death in writings engraved on stones occurred in glory, so that the sons of Israel could not gaze upon the face of Moses because of the fading glory of his countenance,
8 huru mycket större härlighet skall då icke Andens ämbete hava!
how will the administration of the Spirit not be more in glory?
9 Ty om redan fördömelsens ämbete var härligt, så måste rättfärdighetens ämbete ännu mycket mer överflöda av härlighet.
For if the administration of condemnation has glory, the administration of righteousness excels much more in glory.
10 Ja, en så översvinnlig härlighet har detta ämbete, att vad som förr hade härlighet här visar sig vara utan all härlighet.
For also that which has been glorified, has not been glorified in this regard, because of the glory that transcends.
11 Ty om redan det som var försvinnande framträdde i härlighet, så måste det som bliver beståndande hava en ännu mycket större härlighet.
For if that which is abolished was through glory, much more that which remains is in glory.
12 Då vi nu hava ett sådant hopp, gå vi helt öppet till väga
Having therefore such a hope we use great boldness,
13 och göra icke såsom Moses, vilken hängde ett täckelse för sitt ansikte, så att Israels barn icke kunde se huru det som var försvinnande tog en ände.
and are not as Moses. He put a veil over his face in order for the sons of Israel not to gaze on the end of the fading.
14 Men deras sinnen blevo förstockade. När det gamla förbundets skrifter föreläsas, hänger ju ännu i denna dag samma täckelse oborttaget kvar; ty först i Kristus försvinner det.
But their minds were hardened, for to this day the same veil remains at the reading of the old testament, not being uncovered, which thing is abolished in Christ.
15 Ja, ännu i dag hänger ett täckelse över deras hjärtan, då Moses föreläses.
But to this day when Moses is read, a veil lies upon their heart.
16 Men när de en gång omvända sig till Herren, tages täckelset bort.
But whenever it turns to the Lord, the veil is removed.
17 Och Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.
Now the Lord is the Spirit, and where the Spirit of the Lord is, there is liberty.
18 Men vi alla som med avhöljt ansikte återspegla Herrens härlighet, vi förvandlas till hans avbilder, i det vi stiga från den ena härligheten till den andra, såsom när den Herre verkar, som själv är ande.
But we all, with unveiled face seeing by reflection the glory of the Lord, are transformed into the same likeness from glory to glory, just as from the Spirit of the Lord.
