2 Korinthierbrevet 2
1 Jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.
Nahamuye nene huje ensahenze hulimwe nemvitilwe.
2 Ty om jag bedrövade eder, vem skulle då bereda mig glädje? Månne någon annan än den som genom mig hade blivit bedrövad?
Nkanene nabhavisizye, eshi wenu yagansungwizya ane, eshi yayula yawavisizye ane?
3 Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle få bedrövelse från dem som jag borde få glädje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glädje är allas eder glädje.
Nasimbile neshi shanalolile huje isahavwalale na bhala bhabhasababisizye aje ensongwe. Endinoujasiri huje amwe mwenti aja uluseshelo lwawi lwalula lwamwalinalwo namwe.
4 Och det var i stor nöd och hjärteångest, under många tårar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstå den synnerliga kärlek som jag har till eder.
Shesho nabhasimbiye amwe afuatane na mayemba magosi na malabha gahumwoyo na mansoza gaminji. Sewahanzaga huje embavisye. Nahanzaga aje mumanye ulugano lwane ulahumwoyo hulimwe mulumanye.
5 Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt.
Nkahweli umuntu yayonti yamvisizye, sigamviye ane, lakini kwa kiwango fulani bila kuweka ukali zaidi nemwene - abhavisizye nawe bhayo.
6 Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder.
Eli isombo lya muntu hwabhinjiliyiye.
7 I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse.
Eshi badadala ya husomvye musaajile nahuzinzye. Bombi isho ili asahateeje nensebho enyiwji.
8 Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.
Nane embabhasumbe pawinji namwaihubhombela uyo.
9 Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting.
Nabhasimbiye huje embalenje aje muli nulwitishilo hushila hantu.
10 Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.
Nkamusaajile umuntu yayonti nane ehusaajila umuntu uyo shila yenyu mwemwe hunonongwa ya Yesu.
11 Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.
Tibhomba eshi huje ushetani asahatikhonele, ate setibhalema na mambo gakwe.
12 Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig;
Ungulubhi ni guliye undyango nanahenzele alumbilile izu ya Yesu husi ya Troa.
13 men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke där min broder Titus. Jag tog då avsked av dem som voro där och begav mig till Macedonien.
Lelo sihali nuluseshelo humwoyo hunongwa yahajesenamwajile uholo wane u Tito, nabhaleshile nahawela hu Makedonia.
14 Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertåg och genom oss allestädes utbreder hans kunskaps vällukt!
Asalipwaje Ungulubhi, ambaye katika Kristu mara zote hutuongoza sisi katika ushindi. Yatibhomba aje timenaje na huje tinunshilaje ensi yonti.
15 Ty vi äro en Kristi välluktande rökelse inför Gud, både ibland dem som bliva frälsta och ibland dem som gå förlorade.
Ate hwa Ngulubhi tilinunshili uwinza uwa Yesu bhonti bhabhahwaulwa na bhasigabhahwaulwa(bhabhateega).
16 För dessa senare äro vi en lukt från död till död; för de förra äro vi en lukt från liv till liv. Vem är nu skicklig härtill?
Hwa bhantu bhabhatega nunshili wenfwa paka hwenfwa na bhala bhahwaulwa nushiliwe womi paka nuwomi. Wenu yavibhajiye evi?
17 Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.
Ate setetetikazya izu lya Ngulubhi hufaida yetu. Lelo aye humwoyo uzelu ugwinza tiyanga mwa Yesu neshishatitumwa nu Ngulubhi.
