2 Korinthierbrevet 2
1 Jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.
Hinu, niamwili nikuvagendelela lepi kavili nikotoka kuvavinisa mtima.
2 Ty om jag bedrövade eder, vem skulle då bereda mig glädje? Månne någon annan än den som genom mig hade blivit bedrövad?
Muni nikavavinisa mtima nyenye, hinu yani mweakunipolesa mtima nene? Ndi valavala venivavinisi mtima!
3 Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle få bedrövelse från dem som jag borde få glädje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glädje är allas eder glädje.
Ndava yeniyo ndi navayandikili kuvya nibwela lepi kavili kwinu nikotoka kuviniswa mtima na vandu veviganikiwa kunihekesa. Nimanyili uchakaka kuvya nene, nakaheka mwavoha nyenye mewa mwiheka.
4 Och det var i stor nöd och hjärteångest, under många tårar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstå den synnerliga kärlek som jag har till eder.
Panavayandikili apo kadeni navi ngolongondi mumtima na maholi gamahele, yavi lepi ndava ya kuvavinisa mitima nyenye muni kulangisa kuvya nikuvagana neju.
5 Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt.
Hinu avi mundu mweamvinisi mtima muyaki anivinisi lepi mtima nene, nambu avavinisi mitima mwavoha nyenye, ndi mbwitu kuvya namkali neju.
6 Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder.
Kwa mundu mwenuyo uhamula weapewili na vandu vamahele yikumkola.
7 I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse.
Yeyisigalili ndi mbanga kumlekekesa mundu mwenuyo na kumkangamalisa mtima ndi akotoka kuviniswa neju mtima na kuleka kusadika.
8 Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.
Ndi nikuvayupa mumlangisa kuvya mumganili neju.
9 Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting.
Naganili kuvayandikila balua yila muni naganili kumanya ngati mwihotola kuyidakila kila lijambu.
10 Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.
Mwakamlekekesa mundu, mewa na nene yati nikumlekekesa mundu mwenuyo. Muni panilekekesa, muchakaka ngati niviii na lilovi la kulekekesa, nilekekesa palongolo ya Kilisitu ndava yinu.
11 Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.
Muni tikotoka kumpela Setani njila muni atikongayi, muni tiyimanyili uchenjela waki.
12 Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig;
Panahikili kumuji wa Tloa kukokosa Lilovi la Bwina la Kilisitu, nakolili BAMBU anidindulili mlyangu muni nihenga lihengu laki.
13 men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke där min broder Titus. Jag tog då avsked av dem som voro där och begav mig till Macedonien.
Nambu nakamuliwi wogohi neju namkolili lepi mlongo witu Tito. Hinu ndi navalagili vandu pala nikahamba Makedonia.
14 Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertåg och genom oss allestädes utbreder hans kunskaps vällukt!
Nambu, tikumsengusa Chapanga ndava kila ligono akutilongosa tivii mu msambi wa kulangisa uhotola witu mukuwungana na Kilisitu. Mwene akutikita tidandasa uchakaka wa Kilisitu ngati unungalila bwina, kila pandu.
15 Ty vi äro en Kristi välluktande rökelse inför Gud, både ibland dem som bliva frälsta och ibland dem som gå förlorade.
Muni tete unungalila bwina ngati ubani weuwusiwa na Kilisitu palongolo ya Chapanga, wehukuvahikila voha, vevisanguliwa na veviyaga.
16 För dessa senare äro vi en lukt från död till död; för de förra äro vi en lukt från liv till liv. Vem är nu skicklig härtill?
Kwa vala veviyaga, unungalila wenuwo ndi lifwa, nambu kwa vala vevisanguliwa unungalila wenuwo ndi wumi. Hinu yani mweihotola kukita lihengu ngati lenilo?
17 Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.
Tete lepi ngati vangi vevigana kupata mashonga mu njila yeniyi, pahali paki tikokosa muuchakaka palongolo ya Chapanga, ngati vandu vevatumwili na Chapanga mukuwungana na Kilisitu.
