2 Korinthierbrevet 12
1 Jag måste ytterligare berömma mig. Väl är sådant icke eljest nyttigt, men jag kommer nu till syner och uppenbarelser, som hava beskärts mig av Herren.
Ilazimisya awivhune, lelo nahamo haha wonjelela nilwo. Ishi iwendelela insivhozyani na gafunuliwe afume humwanya wa Bwana.
2 Jag vet om en man som är i Kristus, att han för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himmelen; huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det.
Uhumanya muntu omo katika Kristu unu amaha kumi na naganji ganni gagashi shilile kashele shimbele au huzi yebele, anisi minye, Ungulubhi amenye iyanyakulima humwanya wingo imwanya iyatatu.
3 Ja, jag vet om denne man, att han -- huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det --
Namanya huje umuntu onu khamaimba shimbeli— au hunzi anisaiminye—
4 jag vet om honom, att han blev uppryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, sådana som det icke är lovligt för en människa att uttala.
afhulilwe abhale humwanya hadi mupaladiso na nahuve amabhwo amiza sana bha bhantu yayandi agayanje.
5 I fråga om den mannen vill jag berömma mig, men i fråga om mig själv vill jag icke berömma mig, om icke av min svaghet.
Wali kwa ajiyayo ivuna. Lelo khanine nimwe nesivuna. Lelo alingane nusafuwani.
6 Visserligen skulle jag icke vara en dåre, om jag ville berömma mig själv, ty det vore sanning som jag då skulle tala; men likväl avhåller jag mig därifrån, för att ingen skall hava högre tankar om mig än skäligt är, efter vad han ser hos mig eller hör av mig.
Khashele iwaza wivune, aghashele iwaza wivune, sanabha lema eshomana ninzanga ayanje uwanaluooli. Lelo imbaleshe evune, asiwepo uwansivhila shinje wigo gabhoneha muhati au gala gabhabhuvwa afume hulini.
7 Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.
Sigaiza wivune alengane nengoo gaga vfumile ighafwananana na manjele. Wisho sagaimbavhe mbili gwani ihabhomba nusentano ashambulila ani, aje engande galuhane insawivune.
8 Att denne måtte vika ifrån mig, därom har jag tre gånger bett till Herren.
Mala hatatu ihapepeha wa Bwana wili, angadahavhe wao, wavhe nashani.
9 Men Herren har sagt till mig; »Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet.» Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av min svaghet, på det att Kristi kraft må komma och vila över mig.
Wope ahambula, “Uwihaziwa niwani uyile kwajiliyaliwe, wahuje inguvhu iwobwa huwinu. Isho, ihazasana awivhune elingane uwinu wanii ili ishi uwezo wa Kristi uwezye akhale pamwanya palini.
10 Ja, därför finner jag behag i svaghet, i misshandling, i nöd, i förföljelse, i ångest för Kristi skull; ty när jag är svag, då är jag stark.
Phepoiwezya kwaajili ya Kristi, afwatane nuvhinu namaligo, naimba nishilavhe, nishishisiliha winu, antele imba nguvu.
11 Så har jag nu gjort mig till en dåre; I haven själva nödgat mig därtill. Jag hade ju bort få gott vitsord av eder; ty om jag än är ett intet, så har jag dock icke i något stycke stått tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
Anindilemai amwe mwa mwa mukandinizye shijanja, wagawe isumwangwa namwe. Pipipo nsali mwanasana wio awawitwa vhatumwa— wiza, hata kama anisaga initwe hantu.
12 De gärningar som äro en apostels kännemärken hava ock med all uthållighet blivit gjorda bland eder, genom tecken och under och kraftgärningar.
Ishi manyilo shalwoli shatumwa nzyambishe pahati napati hati pinyu na hutabhu, imanyilo namanjele ni mbombo ingosi.
13 Och haven I väl i något stycke blivit tillbakasatta för de andra församlingarna? Dock, kanhända i det stycket, att jag för min del icke har legat eder till last? Den oförrätten mån I då förlåta mig.
Nishibhu nri mwali bha muhimu bhansi hani kulinko umwafutile umwasagile, pipo lelo sihali lizigo hulimwi? Mu hobhoshe hwilwo!
14 Se, det är nu tredje gången som jag står redo att komma till eder. Och jag skall icke ligga eder till last, ty icke edert söker jag, utan eder själva. Och barnen äro ju icke pliktiga att spara åt föräldrarna, utan föräldrarna åt barnen.
Enyi! ane inditayali awhinze hulimwi mala yatatu. Sihabhazigo hulimwi, pipo siwanza ahantu hahonti hulimwi. Iwaza aje amwi. Pipo awana hawaziwa abhavhishe bhunto kwa ajili ya pafhi. Bhabha mbawanzawa abhishe imbuto.
15 Och för min del vill jag gärna för edra själar både offra vad jag äger och låta mig själv offras hel och hållen. Om jag nu så högt älskar eder, skall jag väl därför bliva mindre älskad?
Ihaimoga hani etumile natumilwe kwaajili yimoyo nginyu. Khamba imbaganile hani iwaziwa angane hashe?
16 Dock, det kunde ju vara så, att jag visserligen icke själv hade betungat eder, men att jag på en listig omväg hade fångat eder, jag som är så illfundig.
Lelo nishi shashirire, sigaiha wilishile. Lelo pipo indijanja sana, ani nihakhente amweindhi nishi yabha gahusovhusana, ani nibha khite awe ishi indhi nishi yabhajile hujanja.
17 Har jag då verkligen, genom någon av dem som jag har sänt till eder, berett mig någon orätt vinning av eder?
Ishi ehejile wibhombele faida wayahyuthi witumile hulimwi?
18 Sant är att jag bad Titus fara och sände med honom den andre brodern. Men icke har väl Titus berett mig någon orätt vinning av eder? Hava vi icke båda vandrat i en och samme Ande? Hava vi icke båda gått i samma fotspår?
Imwinishe u Tito ahweze hulimwi, ihi hatuma uholo uwinhi palishimo nao. Lelo Tito awa bhabha mbela faida amwi? Lelo, satajenda lalila? Lelo satajenda na magaga getu gagala?
19 Nu torden I redan länge hava menat att det är inför eder som vi försvara oss. Nej, det är inför Gud, i Kristus, som vi tala, men visserligen alltsammans för att uppbygga eder, I älskade.
Mumanya isho huje awalilo hanti iha tawiyumilaga ntinti hulimwi? Witalila lwa Ngulubhi, na katika Kristi, talitu yanga shila siku shila wa muntu twabhulanga abhamanyizyezye amwi.
20 Ty jag fruktar att jag vid min ankomst till äventyrs icke skall finna eder sådana som jag skulle önska, och att jag själv då av eder skall befinnas vara sådan som I icke skullen önska. Jag fruktar att till äventyrs kiv, avund, vrede, genstridighet, förtal, skvaller, uppblåsthet och oordning råda bland eder.
Lelo ibhogopa huje piha iinza ama izha ibhaga amwe nishi pinsu ngwa. Lelo ibhogopa uje mugawezya asinte nanaje aani ni nishi pamusungwa. Isho gaishiwogopa huje hugawa nayangane, ukelo ulipuhanilyoyo anyonwe zya munyipuya ubima afasi amaseho ivigosi namao.
21 Ja, jag fruktar att min Gud skall låta mig vid min ankomst åter bliva förödmjukad genom eder, och att jag skall få sörja över många av dem som förut hava syndat, och som ännu icke hava känt ånger över den orenhet och otukt och lösaktighet som de hava övat.
Iwogopa huje piibhuya na tena Ngulubhi wani agawezya eniswe witazi lwinyu. Iwogopa ingawezya avitililwe nahwinji ihi mho abhombabhivhi shahusili ishi. Nio bhasambile i vantu, nu malaya agabhomba.
