< 2 Korinthierbrevet 11 >

1 Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
Taa muk'i dog t wottsotse taash it k'amitwok'o jangirwe, oona! taash k'amde'ere.
2 Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
Baarna'a s'eenu ikukok'o iti kenih iko Krstossh twid'tsotse, Ik'i okooron okoorirwe.
3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
Dawunzo Hewaani weeri gondon b́ sheelitsok'o daneraka it asaabiyonwere awaashwtsar Krstossh itdetsts okooronat s'ayinon wottso it amanewo k'ayk'ritute etaat shatirwe.
4 Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
Ik asho itok waar no nó nabtso b́woterawo k'osh Iyesusi itsh b́nabiyal wee it itdek'ts shayiro b́woteraniyere k'osh shayiro itdek'al, wee it dek'ts doo shishiyo b́ woterawo k'osh doo shishiyo it dek'al, s'k etaatni it dek'i etee.
5 Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
Ernmó taa een een woshetswotsiyere jam keewon tdashtsok'o areratse.
6 Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
Noon keewon dantso woto tk'azaloru dab dano taash shapatse, hanowere ayoto ay weeron kishdek' itsh danirone.
7 Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
Taa Ik'i doo shushiyo itsh k'awntsalon tnabonat itn dambaan tizosh t tooko dashan t detso morrok'oweya b́ taaweyiri?
8 Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
Itsh finosh k'osh Ik' moowwotsoke tep'o dek'at boon biik're.
9 Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
Itnton tbeyor taash wotit keewo b shapor, Mek'odoniyon waats t eshwots taash geyits jam keewon botep'irwotse konatsoru kuro woteratse, andish b́ borfetsosh itats jam keewon kuro woteratse, shino maantsisho kuro woteratse.
10 Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
Krstos arikeewo t gitsotse b́ beyirwtse hanatse tuutson t id'awok'o woshitwo Akayiyi datsatse konworu aaliye.
11 Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
B́ jango eebi? Itn shuno tk'ztsosheya? Itn tshuntsok'o Ik'o danfee.
12 Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
K'osh wosheets manots, «No bonk'o finirwone» err boit'et weero t'ut'iyosh and tk'alirwok'o shino maantsoru dab k'alituwe.
13 Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
Hank'o ashaanots Krstossh woshetswotsi aroosh botook wonawoniru kootets woshetswotsnat ash ant'elcef finetswotsiye.
14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
Hanwere adiyit keewaliye, shed'anonworu dab shááno melakiwotsi aroosh b́ tooko b́woniti.
15 Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
Mansh eshe shed'anosh finirwots kááwosh finirwotsi aroosh bo tooko bowoniyal noon adiratse, s'uwatse bo fini k'awntso daatsitune.
16 Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
«Asho konwor dartso twottsok'o bísh ark'aye» err aani keewituwe. Dartsi twotiyaloru dab múk'i t it'etwok'o dartsok'o woshde'er taan taawwore.
17 Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
Hank'o it'on tkeewor t keewirwo doonzo shunok'o b́ woterawo dartsok'o wotatniye.
18 Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
Aywots meets keewon bo it'iruwosh taawor it'etuwe.
19 I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
It t'iwintsirwotsi it wottsok'on dartswots jangosh gene'on k'amitute.
20 I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
Hank'o konworu guutsok'o itn b́ woshiyal, konworu itko b́maal, iti b́finiyal, iti b́gac'iyal, it malalats b́ jabiyal k'amitute.
21 Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava »varit för svaga» till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
Taan jitsitka wotiyaloru dab keewanotsi finosh kup'uwotsi wotnok'azo itsh kitsitwe. Ernmó konwor it'osh ááwo b́ shúk'ol taaworu bíkok'o ááwo shúk'twe, hanowere ti etir and dartsok'o wotatniye.
22 Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
Bo Ibrawi ashnowa? Taawere Ibrawi ash taane, bo Israe'el ashnowa? Taawere Israe'el ash taane, bo Abraham naarnowa? Taawere Abraham naar taane.
23 Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
Bo Krstos guutsnowa? Taawere boyere bogo Krstossh guuts taane, hanowere ti etor geyetsok'o wotatniye t keewiri, boyere bogo ayoto finon mawure, ayoto tipere, ayoto jot'ere, ayoto k'iri t'up'er tawats bodre,
24 Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
Útsoti shaashe jeed'iyoto ayhudiwots k'ac'eyon jot'ere,
25 Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
Keezoto gúmbon jot'ere, iknoto shútson k'is'ere, keezoto markabotse t'up'er tawo tiyats bodre, ik t'úwonat ik aawon aats k'aratse t teshi,
26 Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
T sha'i ayon foki s'eenonat aats di'on, biik'irwotsn bik'ewo ti'ats bodre, Ayhudi jirwotsnat Ik' ash woterawotsokere t'up'er tawo tiyats bodre, Kitonat worwotse aats k'aratsnowere t'up'er tawo tiyats bodre, mank'o kootets amantsuwotsoke t'up'ertawo tiyats bodre.
27 allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
Ayo finonat maawo detsfe b́ teshi, ayoto tokro t t'utfoni, k'ak'efe, shashwefe, ayoto mish t'ut'o tiyats bodre, ak'onat araats woto tiyats bodre.
28 Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
K'osh jam keewo t taawoniyere Ik'i moowwotsosh aawu aawon shiyanat t kic'efoni.
29 Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
Maawrawo kone, taawor mááwratsta? ash iko morron b́ dihor taawer nib t k'únaw aawo egore?
30 Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
It'o b́ geyitka wotink'e taa bín ti it'etwo taa maaw ash twoto kitsit keewwotsne,
31 Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger. (aiōn g165)
Dúre dúrosh údeek wottso no doonz Iyesus nihi Ik'o t koorawok'o danfee. (aiōn g165)
32 I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
Demask'o kitotse tbeyor nugúso Aretasiyere dashe dats k'eeziruwo taan detso geeyat kitutse bín keshet weero kotirwotsn b́ kotifere b́ teshi.
33 och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.
Wotowa bako ashuwots kas'i tungushi fúri weeron ooshon taan oorsh bok'rere b́ kishotse k'az t keshi.

< 2 Korinthierbrevet 11 >