2 Krönikeboken 9
1 När drottningen av Saba fick höra ryktet om Salomo, kom hon för att i Jerusalem sätta Salomo på prov med svåra frågor. Hon kom med ett mycket stort följe och förde med sig kameler, som buro välluktande kryddor och guld i myckenhet, så ock ädla stenar. Och när hon kom inför konung Salomo, förelade hon honom allt vad hon hade i tankarna.
Siangpahrang nongpata Sheba mah Solomon singpahrang ahmin amthanghaih to thaih naah, karai parai lokduenghaih hoi anih to tanoek hanah, hmuihoih hmuennawk, kapop parai suinawk, atho kana thlungnawk phawhhaih kaengkuu hrangnawk hoi a hnukbang kaminawk hoiah nawnto angzoh o; Solomon khaeah angzoh o moe, palung thung kaom a poekhaih to thuih pae.
2 Men Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var förborgat för Salomo, utan han kunde giva henne svar på allt.
Anih mah dueng ih loknawk boih Solomon mah pathim pae; Solomon mah pathim thai ai ih karai parai hmuen tidoeh om ai.
3 När nu drottningen av Saba såg Salomos vishet, och såg huset som han hade byggt,
Sheba siangpahrang nongpata mah Solomon palunghahaih hoiah sak ih siangpahrang im to hnuk moe,
4 och såg rätterna på hans bord och såg huru hans tjänare sutto där, och huru de som betjänade honom utförde sina åligganden, och huru de voro klädda, och vidare såg hans munskänkar, och huru de voro klädda, och när hon såg den trappgång på vilken han gick upp till HERRENS hus, då blev hon utom sig av förundran.
caboi nui ih caaknaek, anih ih tamnanawk khosakhaih dan, a toksah kaminawk khosakhaih hoi khuekbuennawk, boengloeng sin kaminawk hoi nihcae ih khukbuennawk, Angraeng ih im ah angbawnhaih sak hanah hmuen tathlanghaihnawk to a hnuk naah dawnrai.
5 Och hon sade till konungen: »Sant var det tal som jag hörde i mitt land om dig och om din vishet.
Siangpahrang khaeah, Ka prae hoi ka thaih ih na sakthaih ih hmuen hoi palung na hahaihnawk loe oh tangtang;
6 Jag ville icke tro vad man sade förrän jag själv kom och med egna ögon fick se det; men nu finner jag att vidden av din vishet icke ens till hälften har blivit omtalad för mig. Du är vida förmer, än jag genom ryktet hade hört.
nihcae mah thuih ih loknawk to kaimah khaeh kang zoh moe, ka mik hoiah hnu ai karoek to ka tang ai; khenah, palung na hahaih ahap mataeng doeh kai khaeah na thui o ai vop; nang loe ka thaih ih ahmin amthanghaih pongah doeh amtlai kue.
7 Sälla äro dina män, och sälla äro dessa dina tjänare, som beständigt få stå inför dig och höra din visdom.
Anghak ai ah na hmaa ah angdoe, na palunghahaih lok tahngai, na tamnanawk hoi nang ih kaminawk loe tahamhoih o!
8 Lovad vare HERREN, din Gud, som har funnit sådant behag i dig, att han har satt dig på sin tron till att vara konung inför HERREN, din Gud! Ja, därför att din Gud älskar Israel och vill hålla det vid makt evinnerligen, därför har han satt dig till konung över dem, för att du skall skipa lag och rätt.»
Nangmah ih Angraeng Sithaw hanah siangpahrang ah oh moe, angmah ih angraeng tangkhang pongah anghnutsak hanah, na nuiah anghoehaih katawn, na Angraeng Sithaw loe tahamhoihaih om nasoe; na Sithaw loe Israel kaminawk to palung moe, toenghaih hoi katoeng ah lokcaek thai hanah, nihcae ukkung siangpahrang ah ang suek boeh, tiah a naa.
9 Och hon gav åt konungen ett hundra tjugu talenter guld, så och välluktande kryddor i stor myckenhet, därtill ädla stenar; sådana välluktande kryddor som de vilka drottningen av Saba gav åt konung Salomo hava eljest icke funnits.
Siangpahrang nongpata Sheba mah siangpahrang hanah sui talent cumvaito pacoeng, pumphaeto, kapop parai hmuihoih hmuennawk hoi atho kana thlungnawk to paek; siangpahrang nongpata Sheba mah Solomon siangpahrang han paek ih hmuihoih baktiah kahoih kalah hmuihoih om vai ai vop.
10 När Hirams folk och Salomos folk hämtade guld från Ofir, hemförde också de algumträ och ädla stenar.
Ophir vangpui hoi sui kaphaw Huram ih tamnanawk hoi Solomon ih tamnanawk loe, algum thing hoi atho kana thlungnawk doeh phawh o.
11 Av algumträet lät konungen göra tillbehör till HERRENS hus och till konungshuset, så ock harpor och psaltare för sångarna. Sådant hade aldrig förut blivit sett i Juda land.
Siangpahrang mah algum thing hoiah Angraeng im ih thlak, siangpahrang im ih thlak, laasah kaminawk hanah katoeng hoi palaeng ah aput moe, aah ih katoengnawk doeh sak; canghniah to baktih hmuen Judah prae ah om vai ai vop.
12 Konung Salomo åter gav åt drottningen av Saba allt vad hon åstundade och begärde, förutom vad som svarade emot det hon hade medfört åt konungen. Sedan vände hon om och for till sitt land igen med sina tjänare.
Siangpahrang nongpata Sheba mah paek ih tangqum pong kamtlai ah, Solomon siangpahrang mah siangpahrang nongpata Sheba mah koeh ih hmuen hoi hnik ih hmuennawk boih to paek. To pacoeng ah siangpahrang nongpata hoi anih ih tamnawnawk loe angmah prae ah nawnto amlaem o.
13 Det guld som årligen inkom till Salomo vägde sex hundra sextiosex talenter,
Saning kruek Solomon khaeah akun sui loe kazit talent cumvai taruk, quitaruk, tarukto oh.
14 förutom det som infördes genom kringresande handelsmän och andra köpmän; också Arabiens alla konungar och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo.
To khue ai hmuenmae zaw kaminawk, hmuenmae athlaeng kaminawk, Arab prae ih siangpahrangnawk hoi prae ukkung angraengnawk mah doeh sui hoi sumkanglungnawk to Solomon hanah sinh pae o bae vop.
15 Och konung Salomo lät göra två hundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld sex hundra siklar uthamrat guld;
Solomon siangpahrang mah caki hoi daengh ih sui hoiah aphaw cumvai hnetto sak, aphaw maeto naah sui shekel cumvai tarukto akunh.
16 likaledes tre hundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld tre hundra siklar guld; och konungen satte upp dem i Libanonskogshuset.
Aphaw cumvai thumto loe sui hoiah sak, aphaw maeto naah sui shekel cumvai thumto akunh; siangpahrang mah to hmuennawk to Lebanon tu thung ih thing hoiah sak ih siangpahrang im ah suek.
17 Vidare lät konungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med rent guld.
To pacoengah siangpahrang mah tasaino hoi angraeng tangkhang to sak moe, kaciim suitui hoiah pazut.
18 Tronen hade sex trappsteg och en pall av guld, fastsatta vid tronen; på båda sidor om sitsen voro armstöd, och två lejon stodo utmed armstöden;
Angraeng tangkhang dawhhaih thlak sarihto oh moe, angraeng tangkhang ah paeh ih sui hoi sak ih khok koenghaih doeh oh; anghnuthaih hae bang hoi ho bangah ban koenghaih oh moe, a taengah angdoe kaipui hnetto oh.
19 och tolv lejon stodo där på de sex trappstegen, på båda sidor. Något sådant har aldrig blivit förfärdigat i något annat rike.
Hae bang hoi ho bang ih thlak tarukto pongah kaipui hatlai hnetto oh. To baktih angraeng tangkhang loe kalah siangpahrang ukhaih prae ah sah o vai ai vop.
20 Och alla konung Salomos dryckeskärl voro av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset voro av fint guld; silver aktades icke för något i Salomos tid.
Solomon siangpahrang ih laom sabaenawk boih loe sui hoiah sak, Lebanon tu thung ih thing hoiah sak ih siangpahrang im ah patoh ih laom sabaenawk boih doeh sui hoiah ni sak; Solomon dung ah sumkanglung loe atho om ai pongah, kawbaktih hmuen doeh sumkanglung hoiah sah o ai.
21 Ty konungen hade skepp som gingo till Tarsis med Hurams folk; en gång vart tredje år kommo Tarsis-skeppen hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.
Siangpahrang ih palongpuinawk loe Huram ih tamnanawk hoi nawnto Tashi vangpui bangah caeh o; Tarshi palongpuinawk loe saning thumto naah vaito amlaem o; palongpui hoiah sui, sumkanglung, tasai no, kalaih taqawknawk hoi tawtaaw tavaanawk to phawh o.
22 Och konung Salomo blev större än någon annan konung på jorden, både i rikedom och i vishet.
Solomon loe long nuiah kaom siangpahrangnawk boih pongah angraeng moe, palungha kue.
23 Alla konungar på jorden kommo för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade nedlagt i hans hjärta.
Sithaw mah Solomon palung thungah suek pae ih palunghahaih lok to tahngaih hanah, long nui ah kaom siangpahrangnawk boih, a hmaa ah angzoh o.
24 Och var och en av dem förde med sig skänker: föremål av silver och av guld, kläder, vapen, välluktande kryddor, hästar och mulåsnor. Så skedde år efter år.
Anih khaeah angzo kami boih mah, tangqum ah sui, sumkanglung hoi sak ih laom sabaenawk, khukbuennawk, misatukhaih hmuenmaenawk, hmuihoih hmuennawk, hrangnawk hoi mule hrangnawk to saning kruek paek o.
25 Och Salomo hade fyra tusen spann hästar med vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.
Solomon mah hrang hoi hrangleeng suekhaih ahmuen sang palito tawnh, vangpui hoi a ohhaih Jerusalem vangpui ah suek ih hrang lakok hoi hrang angthueng kami sang hatlaihnetto doeh a tawnh.
26 Och han var herre över alla konungar ifrån floden ända till filistéernas land och sedan ända ned till Egyptens gräns.
Anih mah vapui hoiah amtong moe, Philistin prae hoi Izip prae ramri khoek to siangpahrangnawk to uk.
27 Och konungen styrde så, att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.
Siangpahrang mah uk nathuem ah, sumkanglung loe Jerusalem ah thlung baktiah ni oh, Sidar thing doeh azawn ah kamprawk thaiba thing baktiah pop.
28 Och hästar infördes till Salomo från Egypten och från alla andra länder.
Izip prae hoi kalah prae thung boih ih hrangnawk to Solomon khaeah hoih pae o.
29 Vad nu vidare är att säga om Salomo, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i profeten Natans krönika, i siloniten Ahias profetia och i siaren Jedais syner om Jerobeam, Nebats son.
Solomon hing thung sak ih hmuennawk loe, amtonghaih hoi boeng khoek to, tahmaa Nathan ih cabu, Shilo acaeng Ahijah ih cabu, Nebat capa Jeroboam kawng tarik tahmaa Iddo ih cabu thungah tarik o na ai maw?
30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.
Solomon mah Jerusalem hoi Israel kaminawk to saning quipalito thung uk.
31 Och Salomo gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i hans fader Davids stad. Och hans son Rehabeam blev konung efter honom.
To pacoengah ampanawk khaeah anghak moe, ampa David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Rehoboam mah prae to uk.
