2 Krönikeboken 6

1 Då sade Salomo: »HERREN har sagt att han vill bo i töcknet.

To pacoengah Solomon mah, Angraeng mah tamai kaving thungah ka oh han, tiah thuih roe boeh;

2 Men jag har byggt ett hus till boning åt dig och berett en plats där du må förbliva till evig tid.»

toe nang hanah ohhaih im, dungzan ohhaih im maeto ka sak boeh, tiah a naa.

3 Sedan vände konungen sig om och välsignade Israels hela församling, under det att Israels hela församling förblev stående.

Israel kaminawk angdoet o naah, siangpahrang mah angqoi moe, Israel kaminawk boih to tahamhoihaih paek.

4 Han sade: »Lovad vare HERREN, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David, i det han sade:

Nihcae khaeah, Israel Angraeng Sithaw, ahmin pakoehhaih om nasoe, anih mah kam pa David khaeah, pakha hoi thuih ih lok to a ban hoi koepsak boeh; Anih mah,

5 'Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag icke i någon av Israels stammar utvalt en stad, till att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, ej heller har jag utvalt någon man till att vara en furste över mitt folk Israel;

Izip prae hoi kaimah ih kaminawk ka zaehhoihaih ni hoi kamtong, Ka hmin ohhaih im sak hanah, Israel acaengnawk ohhaih ahmuen ih vangpui maeto doeh ka qoi ai; kaimah ih kami Israel caanawk ukkung mi doeh ka qoi ai vop;

6 men Jerusalem har jag nu utvalt, för att mitt namn skall vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel.'

toe Ka hmin oh haih hanah, Jerusalem to ka qoih; kaimah ih kami Israel caanawk ukkung ah David to ka qoih boeh, tiah thuih.

7 Och min fader David hade väl i sinnet att bygga ett hus åt HERRENS, Israels Guds, namn;

Israel Angraeng Sithaw ih ahmin oh haih hanah, kam pa David mah im sak han poekhaih a tawnh.

8 men HERREN sade till min fader David: 'Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att du har detta i sinnet;

Toe Angraeng mah kam pa David khaeah, Kai ih ahmin hanah im sak na tim pongah, hmuen kahoih na sak boeh.

9 dock skall icke du få bygga detta hus, utan din son, den som har utgått från din länd, han skall bygga huset åt mitt namn.'

Toe nang mah im na sah mak ai; nangmah ih athii angan hoiah tacawt na capa mah ni, Kai ih ahmin hanah im to sah tih, tiah a naa.

10 Och HERREN har uppfyllt det löfte han gav; ty jag har kommit upp i min fader Davids ställe och sitter nu på Israels tron, såsom HERREN lovade, och jag har byggt huset åt HERRENS, Israels Guds, namn.

Angraeng loe a thuih ih lok baktih toengah sak; Angraeng lokkamhaih baktih toengah, kam pa David zuengah kai ka oh moe, Israel angraeng tangkhang nuiah kang hnut; Israel Angraeng Sithaw ih ahmin hanah im to ka sak.

11 Och där har jag satt arken, i vilken förvaras det förbund som HERREN slöt med Israels barn.»

Angraeng mah Israel caanawk hoi sak ih lokkamhaih thingkhong to, athung ah ka suek boeh, tiah a thuih.

12 Därefter trädde han fram för HERRENS altare inför Israels hela församling och uträckte sina händer.

Solomon mah Israel kaminawk boih hma ih, Angraeng hmaicam hmaa ah, angdoet moe, a ban to payangh;

13 Ty Salomo hade gjort en talarstol av koppar, fem alnar lång, fem alnar bred och tre alnar hög, och ställt den mitt på den yttre förgården, på den stod han nu. Och han föll ned på sina knän inför Israels hela församling, och uträckte sina händer mot himmelen

Solomon mah sumkamling hoi sak ih dong pangato kasawk, dong pangato kakawk, dong thumto kasang, angdoethaih hmaicam to longhma um li ah a suek; anih loe to hmaicam ah sak ih im nuiah angdoet, Israel kaminawk boih hmaa ah khokkhu cangkrawn hoiah akuep moe, van bangah a ban to payangh.

14 och sade: »HERRE, Israels Gud, ingen gud är dig lik, i himmelen eller på jorden, du som håller förbund och bevarar nåd mot dina tjänare, när de vandra inför dig av allt sitt hjärta,

To pacoengah, Aw Israel Angraeng Sithaw, Long hoi van ah nang hoi kanghmong Sithaw mi doeh om ai; na hmaa ah pathungthin tang hoi na loklam pazui na tamnanawk hanah, lokmaihaih hoi tahmenhaih to na koepsak boeh;

15 du som har hållit vad du lovade din tjänare David, min fader; ty vad du med din mun lovade, det fullbordade du med din hand, så som nu har skett.

na tamna kam pa David khaeah lokkamhaih to na pakuem poe; pakha hoi thuih ih lok to vaihniah na ban hoiah na koepsak boeh.

16 Så håll nu ock, HERRE, Israels Gud, vad du lovade din tjänare David, min fader, i det att du sade: 'Aldrig skall den tid komma, då på Israels tron icke inför mig sitter en avkomling av dig, om allenast dina barn hava akt på sin väg, så att de vandra efter min lag, såsom du har vandrat inför mig.'

To pongah Aw Israel Angraeng Sithaw, Nang loe, ka hmaa ah na caeh baktih toengah, na capanawk mah ka paek ih lok pazui o thai hanah, a caeh o haih loklam boih ah acoe o nahaeloe, ka hmaa ah Israel ih angraeng tangkhang pongah anghnu han koi kami apet mak ai, tiah kam pa khaeah na thuih ih lok to koepsak ah, tiah a naa.

17 Så låt nu, HERRE, Israels Gud, det ord som du har talat till din tjänare David bliva sant.

Aw Israel Angraeng Sithaw, na tamna David khaeah na thuih ih lok to, vaihiah koepsak ah.

18 Men kan då Gud verkligen bo på jorden bland människorna? Himlarna och himlarnas himmel rymma dig ju icke; huru mycket mindre då detta hus som jag har byggt!

Toe Sithaw loe long kaminawk khaeah om tangtang tih maw? Khenah, vannawk hoi kasang koek vannawk mataeng doeh, nang ohhaih hanah acaeh ai; ka sak ih hae im cae loe kawkruk maw tamcaek!

19 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, HERRE, min Gud, så att du hör på det rop och den bön som din tjänare uppsänder till dig

Toe Aw ka Angraeng Sithaw, vaihiah na tamna mah na hmaa ah tahmen hnikhaih hoi thuih ih lok to na tahngai pae ah;

20 och låter dina ögon dag och natt vara öppna och vända mot detta hus -- den plats varom du har sagt att du där vill fästa ditt namn -- så att du ock hör den bön som din tjänare beder, vänd mot denna plats.

ka hmin ka suek han, tiah na thuih ih ahmuen ah, aqum athun na mik padai ah; na tamnanawk mah hae ahmuen hoi lawkthuihaih to tahngai ah.

21 Ja, hör på de böner som din tjänare och ditt folk Israel uppsända, vända mot denna plats. Må du höra dem från himmelen, där du bor; och när du hör, så må du förlåta.

Na tamna hoi nangmah ih kami Israel caanawk mah, hae ahmuen hoi tahmen hnikhaih lawkthuih o naah, na ohhaih ahmuen, van hoiah tahngai paeh loe, na thaih naah tahmen paeh.

22 Om någon försyndar sig mot sin nästa och man ålägger honom en ed och låter honom svärja, och han så kommer och svär inför ditt altare i detta hus,

Kami mah a imtaeng kami mui ah zaehaih sakmoeng moe, a imtaeng kami mah lokkamhaih saksak hanah, hae im thung ih hmaicam hmaa ah angzo moe, lokkamhaih to sah nahaeloe,

23 må du då höra det från himmelen och utföra ditt verk och skaffa dina tjänare rätt, i det att du vedergäller den skyldige och låter hans gärningar komma över hans huvud, men skaffar rätt åt den som har rätt och låter honom få efter hans rättfärdighet.

van hoiah tahngai pae ah; kazae kami loe a sakpazaehaih baktih toengah lu nuiah krahsak ah loe, zaehaih tawn ai kami loe zaehaih tawn ai baktih toengah, a toenghaih atho to paek hanah, na tamnanawk nuiah lokcaek ah.

24 Och om ditt folk Israel bliver slaget av en fiende, därför att de hava syndat mot dig, men de omvända sig och prisa ditt namn och bedja och åkalla inför ditt ansikte i detta hus

Nangmah ih kami Israelnawk mah, na nuiah zaehaih sak o pongah, angmacae ih misanawk mah pazawk naah, nang khaeah amlaem o moe, na hmin to kawk o pacoengah, hae im hmaa ah tahmenhaih hni o moe, lawkthui o nahaeloe,

25 må du då höra det från himmelen och förlåta ditt folk Israels synd och låta dem komma tillbaka till det land som du har givit åt dem och deras fäder.

van hoiah tahngai pae ah loe, nangmah ih kami Israel caanawk ih zaehaih to tahmen ah; nihcae to angmacae hoi ampanawk khaeah na paek ih prae thungah caeh haih let ah.

26 Om himmelen bliver tillsluten, så att regn icke faller, därför att de hava syndat mot dig, men de då bedja, vända mot denna plats, och prisa ditt namn och omvända sig från sin synd, när du bönhör dem,

Nihcae mah na hmaa ah zaehaih sak o pongah, khokhaahaih oh moe, van hoiah kho angzo ai, to tiah nihcae to na thuitaek naah, angmacae zaehaih to caeh o taak moe, hae ahmuen ah lawkthuihaih hoiah na hmin to kawk o nahaeloe,

27 må du då höra det i himmelen och förlåta dina tjänares och ditt folk Israels synd, i det att du lär dem den goda väg som de skola vandra; och må du låta det regna över ditt land, det som du har givit åt ditt folk till arvedel.

van hoiah tahngai pae ah loe, na tamnanawk, nangmah ih kami Israel caanawk ih zaehaih to tahmen ah; nihcae mah pazui han ih loklam kahoih to patuek ah loe, kai ih kaminawk hanah qawk ah na paek ih, prae nuiah kho angzosak ah.

28 Om hungersnöd uppstår i landet, om pest uppstår, om sot och rost, om gräshoppor och gräsmaskar komma, om fienderna tränga folket i det land där deras städer stå, eller om någon annan plåga och sjukdom kommer, vilken det vara må,

Prae thungah raihaih hoi khokhaahaih phak naah maw, takhi sae pongah duekhaih maw, hmuen tapokhaih pongah maw, dantui amkawhaih pongah maw, pakhuh pung pongah maw, langkawk pung pongah maw, misa mah vangpuinawk takui khoep pongah maw, ngannathaih hoi angoihaih phak naah maw,

29 och om då någon bön och åkallan höjes från någon människa, vilken det vara må, eller ock från hela ditt folk Israel, när de var för sig känna den plåga och smärta som har drabbat dem, och de så uträcka sina händer mot detta hus,

nangmah ih Israel kaminawk boih mah, a tongh o ih raihaih hoi nathaihnawk to panoek o naah, nang khaeah lawkthui o moe, tahmen hnikhaih hoiah hae im ah ban payangh o nahaeloe,

30 må du då höra det från himmelen, där du bor, och förlåta och giva var och en efter alla hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta -- ty du allena känner människornas hjärtan --

na ohhaih van hoiah tahngai pae ah; nihcae ih palungthin panoekkung loe nang ni; (nang khue mah ni kaminawk ih palungthin to panoek) nihcae zaehaih to tahmen ah; kami boih a sak o ih hmuen baktiah lokcaek ah;

31 på det att de alltid må frukta dig och vandra på dina vägar, så länge de leva i det land som du har givit åt våra fäder.

to tiah nahaeloe nihcae mah na zii o ueloe, kam panawk khaeah na paek ih prae thungah oh o nathung, nang ih loklam ah caeh o tih.

32 Också om en främling, en som icke är av ditt folk Israel, kommer ifrån fjärran land, för ditt stora namns och din starka hands och din uträckta arms skull, om någon sådan kommer och beder, vänd mot detta hus,

Nangmah ih Israel kami ai, prae kalah kaminawk to prae kangthla hoiah angzo o moe, na hmin lensawkhaih hoiah na ban thacakhaih pongah, ban payangh o moe, hae im bangah lawkthui o nahaeloe,

33 må du då från himmelen, där du bor, höra det och göra allt varom främlingen ropar till dig, på det att alla jordens folk må känna ditt namn och frukta dig, likasom ditt folk Israel gör, och förnimma att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

na ohhaih ahmuen, van hoiah tahngai pae ah; prae kalah kaminawk mah ang hnik o ih hmuen boih to sah pae ah; to tiah ni long nui ih kaminawk boih mah na hmin to panoek o tih; nangmah ih Israel kaminawk mah nang ang zit o baktih toengah, nang to zii o ueloe, na hmin ohhaih han ih ni hae im hae ka sak, tiah panoek o tih.

34 Om ditt folk drager ut till strid mot sina fiender, på den väg du sänder dem, och de då bedja till dig, vända i riktning mot denna stad som du har utvalt och mot det hus som jag har byggt åt ditt namn,

Na patoeh ih baktih toengah, nangmah ih kaminawk misatukhaih ahmuen ah caeh o naah, na qoih ih hae vangpui hoi na hmin hanah ka sak ih hae im bangah lawkthui o nahaeloe,

35 må du då från himmelen höra deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

nihcae lawkthuihaih hoi tahmen hnikhaih to van hoiah tahngai paeh loe, nihcae to khenzawn ah.

36 Om de synda mot dig -- eftersom ingen människa finnes, som icke syndar -- och du bliver vred på dem och giver dem i fiendens våld, så att man tager dem till fånga och för dem bort till något annat land, fjärran eller nära,

Na nuiah a zae o naah (zaehaih tawn ai kami mi doeh om ai) nihcae nuiah palung na phui moe, nihcae to angmacae ih misanawk khaeah na paek, misanawk mah nihcae to kangthla ah maw, kazoi ah maw, misong ah caeh o haih;

37 men de då besinna sig i det land där de äro i fångenskap, och omvända sig och åkalla dig i fångenskapens land och säga: 'Vi hava syndat, vi hava gjort illa och varit ogudaktiga',

minawk prae ah misong ah oh o nathuem ah, poekhaih amkhraih o moe, misong ah oh o haih prae hoiah nang khaeah, Na hmaa ah ka zae o moeng boeh, kamsoem ai hmuen to ka sak o moe, kahoih ai hmuen ka sak o moeng boeh, tiah lawkthui o nahaeloe,

38 om de så omvända sig till dig av allt sitt hjärta och av all sin själ, i fångenskapens land, dit man har fört dem i fångenskap, och bedja, vända i riktning mot sitt land, det som du har givit åt deras fäder, och mot den stad som du har utvalt, och mot det hus som jag har byggt åt ditt namn,

misong ah oh o haih prae thung hoiah palungthin boih hoiah nang khaeah amlaem o let moe, ampanawk khaeah na paek ih prae, na qoih ih vangpui, na hmin hanah ka sak ih im bangah anghaehaih hoiah lawkthui o nahaeloe,

39 må du då från himmelen, där du bor, höra deras bön och åkallan och skaffa dem rätt och förlåta ditt folk vad de hava syndat mot dig.

na ohhaih ahmuen, van hoiah nihcae lawkthuihaih hoi tahmen hnikhaih to tahngai pae ah; nihcae to khenzawn ah; na hmaa ah zaehaih sah kaminawk to tahmen ah.

40 Ja, min Gud, låt nu dina ögon vara öppna och dina öron akta på vad som bedes på denna plats.

Aw ka Sithaw, vaihiah na mik padaih loe, hae ahmuen hoiah nang khaeah lawkthuihaih lok to tahngai ah.

41 Ja: Stå upp, HERRE Gud, och kom till din vilostad, du och din makts ark. Dina präster, HERRE Gud, vare klädda i frälsning, och dina fromma glädje sig över ditt goda.

Aw ka Angraeng Sithaw, vaihi nang hakhaih ahmuen ah, nangmah hoi na thacak Angraeng lokkamhaih thingkhong hoi nawnto angthawk tahang ah; Aw Angraeng Sithaw, nangmah ih qaimanawk mah pahlonghaih to angkhuk o nasoe loe, nangmah ih kaciim kaminawk loe na hoihhaih ah anghoe o nasoe.

42 HERRE Gud, visa icke tillbaka din smorde; tänk på den nåd du har lovat din tjänare David.

Aw Angraeng Sithaw, situi na bawh ih kami to pahnet hmah; na tamna David khaeah paek ih kalen parai tahmenhaih to pahnet hmah, tiah lawk a thuih.