2 Krönikeboken 35

1 Därefter höll Josia HERRENS påskhögtid i Jerusalem; man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden.

Hagi Josaia'a ke hige'za Ra Anumzamo'ma Isipima ozamahe zamagatere'nea knaguma antahimiza ne'zama nenaza knare Jerusalemi kumate etru hu'naze. Hagi ese ikamofo 14ni zupa ozamahe'ma zamagatere'nea zanku'ma antahimiza sipisipiramina ahegi'naze.

2 Och han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i HERRENS hus.

Ana nehuno ana zupage Josaia'a Pristi vahetmina huzmantege'za, eri'zazmia enerizageno zamazeri hanaveti nanekea zamasmige'za, Ra Anumzamofo mono nompina eri'zana eri'naze.

3 Och han sade till leviterna som undervisade hela Israel, och som voro helgade åt HERREN: »Sätten den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels konung, har byggt. Den skall icke mer vara en börda på edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.

Hagi Livae nagama zamazeri ante ruotage'ma hige'za mani'ne'za Israeli vahetmima kasegema rempima hunezmiza Livae nagara, ke hutru huno amanage huno zamasmi'ne, menina Anumzamofo huhagerafi huvempage vogisia Deviti nemofo Israeli vahe kini ne' Solomonima kinte'nea mono nompi anteho. Mago'enena huhagerafi huvempage vogisia zafa huta vuta eta osugahaze. Tamafuntera erita vano osiho. Ra Anumzana tamagri Anumza Israeli vahe'mota monora hunenteta eri'zama'a erinteho.

4 Gören eder redo efter edra familjer, i edra avdelningar, enligt vad David, Israels konung, har föreskrivit, och enligt hans son Salomos föreskrifter,

Israeli vahe kini ne' Devitine, nemofo Solomoni avontafepinema, krente'nea kante anteta nagate nofite trora hiho.

5 och inställen eder i helgedomen, ordnade efter edra bröders, det meniga folkets, familjeskiften, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på vart skifte.

Hagi mago mago nagamota, nagate nofite huta ruotgema hu'nea kumapina Livae naga'ene otita maniho.

6 Och slakten påskalammet och helgen eder och reden till det för edra bröder, så att I gören efter HERRENS ord genom Mose.»

Hagi Ozamahe'ma zamagatere'nea kanagu'ma antahimiza nehaza sipisipi anentatami, aheta tamagra'a tamazeri agru nehuta, retrotra nehinkeno ruga'a tamafuhe'za Ra Anumzamo'ma Mosesema asami'nea kante ante'za anara hiho.

7 Och Josia gav åt det meniga folket såsom offergärd småboskap, dels lamm och dels killingar, till ett antal av trettio tusen, alltsammans till påskoffer, åt alla som voro där tillstädes, så ock tre tusen fäkreatur, detta allt av konungens enskilda egendom.

Hagi ozamahe'ma zamagatere'nea zanku'ma antahimi ofama hanaza zana, sipisipine meme anentatamina Josaia'a agra'a keginafintira 30tausenia nezmino, 3tauseni'a ve bulimakao afutamina maka eme atruma hu'naza vahe'mokizmia zami'ne.

8 Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.

Ana hige'za kini ne'mofo eri'za vahe'amo'za zamagranena mago'a sipsipine bulimakao afutaminena zamavesite avre'za Israeli vahetamine, pristi vahetamine, Livae naga'enena eme zami'naze. Hagi Anumzamofo mono nonte kva vahera Hilkaia'ma, Zekaraia'ma, Jehieli'ma hu'za zamagranena ozamahe'ma zamagatere'nea zanku'ma antahimiza ofama hanaza zana, 2tausen 600'a sipisipine meme afutaminki, 300'a bulimakaogi hu'za pristi vahe'mokizmia zami'naze.

9 Men Konanja och hans bröder, Semaja och Netanel, jämte Hasabja, Jegiel och Josabad, de översta bland leviterna, gåvo åt leviterna såsom offergärd fem tusen lamm och killingar till påskoffer, så ock fem hundra fäkreatur.

Hagi Livae kva vahera Konanaia'ma, neganakea Semaia'ene Netanelikegi, Hasabaia'ma, Jeieli'ma, Jozabadi'ma hu'za zamagranena, ozamahema zamagatere'nea knaguma antahimi ofama huzana, sipisipine meme afutamina 5tauseni'agi, 500'a bulimakao afutminki hu'za Livae nagara zami'naze.

10 Så blev det då ordnat för gudstjänsten; och prästerna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och likaledes leviterna, efter sina avdelningar, såsom konungen hade bjudit.

Hagi ana zantmima retro'ma hute'za, pristi vahe'mo'za zamagra'a eri'za kankamunte oti'zageno, Livae naga'mo'za kini ne'mo'ma kevure kevure'ma refkoma huzmante'nea kante ante'za oti'naze.

11 Därefter slaktade de påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som de togo emot av leviterna; och dessa drogo av huden.

Hagi ozmahe'ma zamagatere'nea zanku'ma antahimiza ofama hu sipisipiramina ahe'za korama'a tagi'za pristi vahetami zamizage'za, pristi vahe'mo'za eri'za Kresramana vu itarera rutritri nehazageno, Livae naga'mo'za ana sipisipi afutamimofo akrura kararuvazi'naze.

12 Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt det meniga folket, efter deras familjeskiften, för att de skulle offra dem åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de ock med fäkreaturen.

Hagi Mosese avontafepima hu'nea kante'ma ante'za mago mago naga'mo'zama Ra Anumzamofonte tevefima kre fananehu ofama hanaza sipisipi afutamine, bulimakao afutaminena anampinti Livae naga'mo'za eritru hunte'naze.

13 Och de stekte påskalammet på eld, på föreskrivet sätt; men tackoffersköttet kokade de i grytor, pannor och kittlar och delade ut det med hast åt allt det meniga folket.

Hagi tra kemoma hu'nea kante ante'za Ozmahe'ma zmagatere'nea zanku'ma antahimi sipisipia ahe'za tevefi negre'za, zamazeri ruotgema hu ofanena kavoramimpine ranra kavofinena ti taginte'za kre'za ame hu'za ati'za zamizage'za maka vahe'mo'za ne'naze.

14 Sedan redde de till åt sig själva och åt prästerna; ty prästerna, Arons söner, voro upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena; därför måste leviterna reda till både åt sig och åt prästerna, Arons söner.

Hagi anama hute'za Livae naga'mo'za zamagra'a sipisipi afutamine, pristi vahe'mokizmi sipisipi afutamina retrotra hu'naze. Na'ankure pristi vahera, Aroni amohe'za kre fananemahu ofane, afova'anena Kresramana nevazageno vuno hani ome hu'ne. E'ina hu'negu hu'za Livae naga'mo'za zamagra'a sipisipi afutamine, pristi vahe'mokizmi sipisipi afutaminena retrotra hu'naze.

15 Och sångarna, Asafs barn, stodo på sin plats, såsom David och Asaf och Heman och konungens siare Jedutun hade bjudit, och dörrvaktarna stodo var och en vid sin port; de behövde icke gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder, de andra leviterna, redde till åt dem.

Hagi zavenama ahe'za zagame'ma hu vahetmina Asapumpinti'ma fore'ma hu'naza vaheki'za, Devitima Asapuma Hemanima kini ne'mofo kasnampa ne' Jedutuni'ma hu'za huzmante'naza kante ante'za eri'za kankamuzmire otitere hu'naze. Hagi kuma kafante kva vahe'mo'za, kuma kafana atre'za ovu'za kafante kva hute'za mani'naze. Na'ankure mago'a Livae naga'mo'za makazazmia retrotra huzmante'naze.

16 Så blev allt ordnat för HERRENS tjänst på den dagen, i det att man höll påskhögtid och offrade brännoffer på HERRENS altare, såsom konung Josia hade bjudit.

E'ina hige'za Israeli vahe'mo'za Ra Anumzamo'ma ozmahe'ma zamagatere'nea zankura antahinemiza ne'zana kre'za nene'za musena nehu'za, kini ne' Josaia'ma hu'nea kante ante'za Ra Anumzamofo Kresramanavu itarera, kre fanane hu ofa hu'naze.

17 De israeliter som voro där tillstädes höllo nu påskhögtid och firade det osyrade brödets högtid i sju dagar.

Hagi Israeli vahe'tamima atru'ma hu'naza vahe'mo'za ozmahe'ma zamagatere'nea zankura antahinemi'za zisti onte bretia 7ni'a knafi nene'za musena hu'naze.

18 En påskhögtid lik denna hade icke blivit hållen i Israel sedan profeten Samuels tid; ty ingen av Israels konungar hade hållit en sådan påskhögtid som den vilken nu hölls av Josia jämte prästerna och leviterna och hela Juda och dem av Israel, som voro där tillstädes, jämväl Jerusalems invånare.

Hagi kasnampa ne' Samueli knareti'ma e'neana mago kini ne'mo'a e'inahukna zana Israeli vahepina eri fore osu'nea kna hu'za, ozamahe'ma zamagatere'nea knaguma antahimi'za ne'zama kre'za nene'za musenkasea osu'nazankna hu'za pristi vahetmima, Josaia'ma Livae vahetmima, maka Judane Israeli vahetmima, Jerusalemima nemaniza vahe'mo'zanena ne'zana kre'za nene'za tusi musenkase hu'naze.

19 I Josias adertonde regeringsår hölls denna påskhögtid.

Hagi Josaia'a 18ni'a kafuma kinima nemanige'za, ozmaheno zamagatere'nea zanku'ma antahimi knarera ne'zana kre'za nene'za ama ana musenkasea hu'naze.

20 Efter allt detta, sedan Josia hade försatt templet i gott stånd, drog Neko, konungen i Egypten, upp för att strida vid Karkemis, som ligger vid Frat; och Josia drog ut mot honom.

Hagi Josaia'ma mono nompi zama eri fatgoma hutegeno'a, Isipi kini ne' Niko'a hara erino Yufretisi Tinte Kakemisi kumate egeno, Josaia'a ha' ome huzmantenaku vu'ne.

21 Då skickade denne sändebud till honom och lät säga: »Vad har du med mig att göra, du Juda konung? Det är icke mot dig jag nu kommer, utan mot min arvfiende, och Gud har befallt mig att skynda. Hör upp att trotsa Gud, som är med mig, och tag dig till vara, så att han icke fördärvar dig.»

Hianagi Niko'a amanage huno Josaiantega kea atregeno vu'ne, Juda kini ne'moka, na'ante kagra hara hunante'za nehane? Nagra kagrira hara hugantenakura nomoanki, nagrama ha'ma hunezmantoa vahe'ene hara hunaku neoe. Anumzamo'a ame hunka vuo huno hunantegena neoanki, ru nagranema mani'nea Anumzamo kahe frisigi hara reonanto.

22 Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord, som dock kommo från Guds mun. Och det kom till strid på Megiddos slätt.

Hianagi Anumzamo'ma Niko'ma asmigeno'ma hiankea Josaia'a antahi amne nehuno, ru kukena huno agra'a azeri frakino ru vahekna nehuno, Megido agupofi ha' ome hunaku vu'ne.

23 Men skyttarnas skott träffade konung Josia; och konungen sade till sina tjänare: »Bären mig undan, ty jag är svårt sårad.»

Hagi ha' eme nehige'za, keve ahazageno Josaia'a eri'za vahe'araminkura huno, hago hazenke eruanki navreta viho.

24 Då buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.

Anage hige'za eri'za vahe'amo'za Josai'ana karisi'afintira avre'za ru karisi'afi ante'za avre'za Jerusalemi vazageno ufri'ne. Anama frige'za, maka Juda vahetamine, Jerusalemi kumate vahe'mo'zanena afahe'mofo matipi eri'za ome asenente'za, tusi zamasunku hu'za zavira ate'naze.

25 Och Jeremia sjöng en klagosång över Josia. Och alla sångare och sångerskor talade sedan i sina klagosånger om Josia, såsom man gör ännu i dag; och dessa sånger blevo allmänt gängse i Israel. De finnas upptecknade bland »Klagosångerna».

Ana'ma higeno'a, kasnampa ne' Jeremaia'a, Josaia agire vare zagame asunte'nege'za, zagamema hu vahe'mo'za ana zagamera hu'za meninena zavira netaze. Hagi ana zagamera zavi zagamema krenentaza avontafepina krentazageno me'nege'za zagamera hu'za zavira netaze.

26 Vad nu mer är att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde, efter vad föreskrivet var i HERRENS lag,

Hagi Josaia'ma agafama huno kinima mani'neretima vuno vagaretema vu'nea knafima hu'nea zantamimofo agenkene, Ra Anumzamofo kasegema avariri'nea avu'avamofo agenkenena,

27 och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar

Israeli kini vahetamine Juda kini vahetmimofo zamagenke'ma krente'naza avontafepi krente'naze.