2 Krönikeboken 31

1 När nu allt detta var till ända, drogo alla israeliter som hade varit där tillstädes ut till Juda städer och slogo sönder stoderna, höggo ned Aserorna och bröto ned offerhöjderna och altarna i hela Juda och Benjamin och i Efraim och Manasse, till dess att de hade gjort ände på dem; sedan vände alla Israels barn tillbaka till sina städer, var och en till sin egendom.

Pea ʻi he fakaʻosi ʻae meʻa ni kotoa pē, naʻe ʻalu ʻa ʻIsileli kotoa pē naʻe ʻi ai, ki he ngaahi kolo kotoa pē ʻo Siuta, ʻo laiki ʻae ngaahi meʻa tamapua ke fakaikiiki, pea naʻe tā ʻae ngaahi vao tapu, pea holoki hifo ʻae ngaahi potu māʻolunga mo e ngaahi feilaulauʻanga mei Siuta kotoa pē mo Penisimani, ʻi ʻIfalemi foki mo Manase, ke fakaʻauha kotoa pē. Pea naʻe toki ʻalu ʻae fānau kotoa pē ʻo ʻIsileli, ʻo taki taha ʻae tangata ki hono tofiʻa, ʻi heʻenau ngaahi kolo ʻonautolu.

2 Och Hiskia förordnade om prästernas och leviternas avdelningar, alltefter som de tillhörde den ena eller den andra avdelningen, så att var och en av såväl prästerna som leviterna fick sitt bestämda göromål, när brännoffer och tackoffer skulle offras, till att därvid göra tjänst och tacka och lovsjunga i portarna till HERRENS läger.

Pea naʻe tuʻutuʻuni ʻe Hesekaia ʻae ngaahi lakanga ʻoe kau taulaʻeiki mo e kau Livai ʻo fakatatau mo honau lakanga, ʻae tangata taki taha ʻo fakatatau mo ʻene ngāue, ko e kau taulaʻeiki mo e kau Livai ki he ngaahi feilaulau tutu, pea mo e ngaahi feilaulau fakamelino, ke ngāue, pea ke nau fakafetaʻi, pea ke fakamālō ʻi he ngaahi matapā ʻoe ngaahi fale nofoʻanga ʻo Sihova.

3 Och konungen anslog en del av sin egendom till brännoffren, nämligen till att offra brännoffer morgon och afton, och till att offra brännoffer på sabbaterna, vid nymånaderna och vid högtiderna, såsom det var föreskrivet i HERRENS lag.

Pea naʻa ne vaheʻi ʻae meʻa ʻae tuʻi ki he feilaulau tutu, ki he feilaulau tutu ʻi he pongipongi mo e efiafi, mo e ngaahi feilaulau tutu ki he ngaahi ʻaho tapu, pea ki he ngaahi tuʻu efiafi, pea ki he ngaahi kātoanga fai maʻu, ʻo hangē ko ia kuo tohi ʻi he fono ʻa Sihova.

4 Och han befallde folket som bodde i Jerusalem att giva prästerna och leviterna deras del, för att de skulle kunna hålla fast vid HERRENS lag.

Pea naʻa ne fekau foki ki he kakai naʻe nofo ʻi Selūsalema ke ʻatu ʻae vāhenga ʻoe kau taulaʻeiki mo e kau Livai, koeʻuhi ke fakafiemālieʻi ʻakinautolu ʻi he fono ʻa Sihova.

5 Och när denna befallning blev känd, gåvo Israels barn rikligen en förstling av säd, vin, olja och honung och av all markens avkastning; och tionde av allt förde de fram i myckenhet.

Pea ʻi he ongo kituʻa ʻae fekau, naʻe ʻomi leva ʻe he fānau ʻa ʻIsileli, ʻae ʻuluaki fua lahi ʻaupito ʻoe uite, mo e uaine, mo e lolo, mo e honi, pea mei he ngaahi meʻa kotoa pē ʻoku tupu ʻi he ngoue: pea mo e vāhenga ʻoe meʻa kotoa pē naʻa nau ʻomi ʻo lahi ʻaupito.

6 Och de av Israels och Juda barn, som bodde i Juda städer, förde ock fram tionde av fäkreatur och små boskap, så ock tionde av de heliga gåvor som helgades åt HERRENS, deras Gud, och lade upp dem i särskilda högar.

Pea ko e fānau ʻa ʻIsileli mo Siuta, naʻe nofo ʻi he ngaahi kolo ʻo Siuta, naʻa nau ʻomi foki ʻae vāhenga ʻoe fanga pulu mo e fanga sipi, pea mo e vāhenga ʻoe meʻa tapu naʻe fakatapui kia Sihova ko honau ʻOtua, pea naʻe fokotuʻu ia ʻi he fokotuʻunga.

7 I tredje månaden begynte de att lägga upp högarna, och i sjunde månaden hade de slutat därmed.

‌ʻI hono tolu ʻoe māhina naʻa nau kamata ai hono ngaahi tuʻunga ʻoe ngaahi fokotuʻunga, pea naʻe fakaʻosi ia ʻi hono fitu ʻoe māhina.

8 När då Hiskia och de överste kommo och sågo högarna, prisade de HERREN och hans folk Israel.

Pea ʻi he haʻu ʻa Hesekaia mo e houʻeiki ʻo mamata ki he ngaahi fokotuʻunga, naʻa nau fakafetaʻi kia Sihova mo hono kakai ʻIsileli.

9 Och Hiskia frågade prästerna och leviterna om högarna.

Pea naʻe fehuʻi ʻe Hesekaia ki he kau taulaʻeiki mo e kau Livai ki he ngaahi fokotuʻunga meʻa.

10 Då svarade honom översteprästen Asarja, av Sadoks hus, och sade; »Alltsedan man begynte föra fram offergärden till HERRENS hus, hava vi ätit och blivit mätta och dock fått mycket kvar; ty HERREN har välsignat sitt folk, och vad som är kvar är denna stora rikedom.»

Pea naʻe talia ia ʻe ʻAsalia ko e taulaʻeiki lahi ʻi he fale ʻo Satoki, ʻo ne pehē, “Talu mei he ʻaho naʻe kamata ʻomi ʻe he kakai ʻae ngaahi meʻa foaki ki he fale ʻo Sihova, ʻoku mau maʻu ʻae meʻa lahi ke kai, pea ʻoku toe lahi: he kuo tāpuaki ʻe Sihova ʻa hono kakai: pea ko ia ʻoku toe ko e fuʻu meʻa lahi ni.”

11 Och Hiskia befallde att man skulle inreda förrådskamrar i HERRENS hus, och man inredde sådana.

Pea naʻe fekau ʻe Hesekaia ke teuteu ʻae ngaahi potu fale ʻi he fale ʻo Sihova: pea naʻa nau teuteu ia,

12 Och i dem förde man in offergärden och tionden och de heliga gåvorna, allt på heder och tro. Och överuppsyningsman däröver var leviten Konanja, och hans närmaste man var hans broder Simei.

‌ʻO nau ʻomi totonu ki ai ʻae ngaahi meʻa foaki mo e ngaahi vāhenga meʻa ʻoe ngaahi meʻa naʻe fakatapui: pea naʻe pule ki ai ʻa Kononaia ko e tangata Livai, pea hoko mo ia ʻa Simi ko hono tokoua.

13 Men Jehiel, Asasja, Nahat, Asael, Jerimot, Josabad, Eliel, Jismakja, Mahat och Benaja voro tillsyningsmän under Konanja och hans broder Simei, efter förordnande av konung Hiskia och Asarja, fursten i Guds hus.

Pea ko Sehieli, mo ʻAsasia, mo Nehati, mo ʻAsaeli, mo Selimoti, mo Sosapati, mo Ilieli, mo Isimakia, mo Mehati, mo Penaia, ko e kau enginaki ʻi he pule ʻa Kononaia, mo Simi ko hono tokoua, ʻi he fekau ʻa Hesekaia ko e tuʻi, mo ʻAsalia ko e pule ʻoe fale ʻoe ʻOtua.

14 Och leviten Kore, Jimnas son, som var dörrvaktare på östra sidan, hade uppsikten över de frivilliga gåvorna åt Gud och skulle fördela HERRENS offergärd och det högheliga av offren.

Pea ko Kole ko e foha ʻo Imina ko e tangata Livai, ko e leʻo matapā ki he potu hahake, naʻe pule ia ki he ngaahi meʻa foaki loto ʻofa ki he ʻOtua, ke tufaki ʻae ngaahi meʻa foaki ʻa Sihova, mo e ngaahi meʻa māʻoniʻoni lahi.

15 Och under honom sattes Eden, Minjamin, Jesua, Semaja, Amarja och Sekanja till förtroendemän i präststäderna för att ombesörja utdelningen åt sina bröder, efter deras avdelningar, åt den minste såväl som åt den störste.

Pea naʻe hoko mo ia, ʻa Iteni, mo Miniamini, mo Sesua, mo Simaia, mo ʻAmalia, mo Sikania, ʻi he ngaahi kolo ʻoe kau taulaʻeiki, ʻi heʻenau ngāue totonu, ke tufa ki honau ngaahi kāinga ʻi honau lakanga, ki he lahi pea mo e siʻi:

16 Härifrån voro undantagna alla sådana i sina släktregister upptecknade personer av mankön, från tre års ålder och därutöver, som skulle infinna sig i HERRENS hus, där var dag de för den dagen bestämda sysslorna skulle utföras genom dem som hade tjänstgöringen, med de särskilda åligganden de hade efter sina avdelningar.

Pea mo ʻenau tohi hohoko ʻoe fānau tangata, mei he tolu taʻu ʻo fai hake, ʻio, ke ʻatu kiate kinautolu taki taha naʻe hū ki he fale ʻo Sihova, honau ʻinasi ki he ʻaho taki taha ʻo fakatatau mo ʻenau ngāue ʻo fakatatau mo honau lakanga:

17 Och vad angick prästernas släktregister, så var det uppgjort efter deras familjer; och av leviterna voro de upptagna, som voro tjugu år gamla eller därutöver, efter sina särskilda åligganden, alltefter sina avdelningar.

Ki he hokohoko ʻoe kau taulaʻeiki ʻi he fale ʻo ʻenau ngaahi tamai, mo e kau Livai mei he uofulu taʻu ʻo fai hake, ʻo fakatatau mo ʻenau ngāue mo honau lakanga:

18 Och i släktregistret skulle de vara upptecknade jämte alla sina späda barn, hustrur, söner och döttrar, så många de voro. Ty på heder och tro skulle de förvalta det heliga såsom heligt.

Pea ki he hokohoko ʻo ʻenau fānau siʻi kotoa pē, ko honau ngaahi uaifi, mo ʻenau ngaahi foha, mo honau ngaahi ʻofefine, ʻi he kakai fakataha kotoa pē: he naʻa nau fakatapui ʻakinautolu ʻi he māʻoniʻoni ʻi heʻenau ngāue totonu:

19 Och för dem av Arons söner, prästerna, som bodde på sina städers utmarker, voro i var särskild stad namngivna män tillsatta, som åt allt mankön bland prästerna och åt alla de leviter som voro upptecknade i släktregistret skulle utdela vad dem tillkom.

Pea ko e ngaahi foha ʻo ʻElone foki ʻaia ko e kau taulaʻeiki ʻakinautolu, naʻa nau nofo ʻi he ngaahi ngoue ʻi he ngaahi potu ʻituʻa ʻi honau ngaahi kolo, ʻi honau ngaahi kolo kotoa pē, ko e kau tangata naʻe lau honau hingoa, ke ʻatu ʻae ngaahi vāhenga ki he fānau tangata kotoa pē ʻi he kau taulaʻeiki, pea kiate kinautolu kotoa pē naʻe lau ʻi honau hokohoko ʻi he kau Livai.

20 Så förfor Hiskia i hela Juda, och han gjorde inför HERREN, sin Gud, vad gott och rätt och sant var.

Pea naʻe fai pehē pe ʻe Hesekaia ʻi Siuta kotoa pē, ʻo ne fai ʻaia naʻe lelei mo angatonu mo moʻoni ʻi he ʻao ʻo Sihova ko hono ʻOtua.

21 Och allt som han företog sig, när han nu sökte sin Gud, allt, vare sig det angick tjänstgöringen i Guds hus eller det angick lagen och budorden, det gjorde han av allt sitt hjärta, och det lyckades honom väl.

Pea ko e ngāue kotoa pē naʻa ne hoko ʻo fai ʻi he ngāue ʻoe fale ʻoe ʻOtua, pea ʻi he fono, pea ʻi he ngaahi fekau, ke kumi ki hono ʻOtua, naʻa ne fai ia ʻaki hono loto kotoa, pea naʻa ne monūʻia ai.