2 Krönikeboken 29

1 Hiskia var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Abia, Sakarjas dotter.

Hagi Hezekaia 25'a kafu hu'neno Juda vahe kini efore huno 29ni'a kafufi Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera'a Zekaraia mofakino agi'a Abija'e.

2 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader David hade gjort.

Hagi agra Ra Anumzamofo avurera negeho Deviti'ma hu'neaza huno fatgo avu'ava hu'ne.

3 I sitt första regeringsår, i första månaden, öppnade han dörrarna till HERRENS hus och satte dem i stånd

Hagi Hezekaima kinima agafa huno nemanino'a ese kafumofo ese ikantera Ra Anumzamofo mono nonkafantamima ahenkanima re'nazana anagino eri hagro nehuno eri so'e hu'ne.

4 Och han lät hämta prästerna och leviterna och församlade dem på den öppna platsen mot öster.

Hagi pristi vahe'ene Livae vahe'enena mono kumamofona zage hanati kaziga kehige'za eme atru hazageno,

5 Och han sade till dem: »Hören mig, I leviter. Helgen nu eder själva, och helgen HERRENS, edra fäders Guds, hus, och skaffen orenheten ut ur helgedomen.

amanage huno zamasmi'ne, Nagrama hanua kea Livae nagamota kama antahiho, menina tamagra'a tamazeri agru nehuta, Ra Anumzana tamagehe'i Anumzamofo mono nona azeri agru nehuta, ana mono nompima agru osu zantmima me'neana eri atreho.

6 Ty våra fäder voro otrogna och gjorde vad ont var i HERRENS, vår Guds, ögon och övergåvo honom; de vände sitt ansikte bort ifrån HERRENS boning och vände honom ryggen.

Hagi tagehe'za Ra Anumzana tagri Anumzamofona netreza, amagera onte kefo avu'ava hu'naze. Zamagra Ra Anumzamofone, Agrama nemania mono noma'anena zamagena humi'naze.

7 De stängde ock igen dörrarna till förhuset, släckte ut lamporna, tände ingen rökelse och offrade inga brännoffer i helgedomen åt Israels Gud.

Hagi ra mono nonkafana eriginente'za, zotare'ma tavima nereana husu hunente'za, mnanentake zane kre fananehu ofanena Israeli vahe Anumzamofo mono nompina kresramana ovu'naze.

8 Därför har HERRENS förtörnelse kommit över Juda och Jerusalem, och han har gjort dem till en varnagel, till ett föremål för häpnad och begabberi, såsom I sen med egna ögon.

E'ina hazageno Juda vahe'ene Jerusalemi kumate vahe'enena Ra Anumzamo'a tusi arimpa ahenezmanteno, zamazeri haviza hige'za vahe'mo'za nege'za kizazokago kema huzamante'naza zana tamagra tamavufintira ke'naze.

9 Ja, därför hava ock våra fäder fallit för svärd, och våra söner och döttrar och hustrur hava fördenskull kommit i fångenskap.

E'ina agafare tafahe'ina bainati kazintetira zamahe nefri'za, ne mofavretine, mofanetine, a'netinena kina huzmante'za zamavare'za vu'naze.

10 Men nu har jag i sinnet att sluta ett förbund med HERREN, Israels Gud, för att hans vredes glöd må vända sig ifrån oss.

Hagi nagra menina nagu'areti hu'na Ra Anumzana Israeli vahe Anumzane eri hagerafi huvempage huankino tusi rimpama ahenerantea zamo'a rurava hegahie.

11 Så varen nu icke försumliga, mina barn, ty eder har HERREN utvalt till att stå inför hans ansikte och göra tjänst inför honom, till att vara hans tjänare och antända rökelse åt honom.»

E'ina hu'negu namoheta erizantmia otreho, na'ankure Ra Anumzamo'a agri avugama eri'zama enerita ofama hanaza eri'za vahera ko tamagri huhampri tamante'ne.

12 Då stodo leviterna upp: Mahat, Amasais son, och Joel, Asarjas son, av kehatiternas barn; av Meraris barn Kis, Abdis son, och Asarja, Jehallelels son; av gersoniterna Joa, Simmas son, och Eden, Joas son;

Anagema hige'za oti'za ana eri'zama eri'naza Livae vahera, Kohati nagapinti Amasai nemofo Mahati'ma, Azaraia nemofo Joeli'e. Hagi Merari nagapintira, Abdi nemofo Kisi'ma, Jehaleleli nemofo Azaraia'e. Hagi Gesoni nagapintira, Zima nemofo Joa'ma, Joa nemofo Edeni'e.

13 av Elisafans barn Simri och Jeguel; av Asafs barn Sakarja och Mattanja;

Hagi Elisafani ne' mofavrerarena Simri'ene Jeuelike. Hagi Asapu ne' mofavrerarena Zekaraia'ene Matanaiake.

14 av Hemans barn Jehuel och Simei; av Jedutuns barn Semaja och Ussiel.

Hagi Hemani nagapintira, Jahieli'ene Simeike. Hagi Jedutuni nagapintira Semaia'ene Uzielike.

15 Dessa församlade nu sina bröder och helgade sig och gingo, såsom konungen hade bjudit i kraft av HERRENS ord, sedan in för att rena HERRENS hus.

Hagi ana Livae vahe'mo'za zamafuhe'ina zamagna kehu atru hu'za zamazeri agru hute'za, kini ne'mo'ma Ra Anumzamofo kasegema avaririno zamasmia kante ante'za mono nona eri agru hu'naze.

16 Men prästerna gingo in i det inre av HERRENS hus för att rena det, och all orenhet som de funno i HERRENS tempel buro de ut på förgården till HERRENS hus; där togo leviterna emot den och buro ut den i Kidrons dal.

Hagi ana pristi vahe'mo'za Ra Anumzamofo mono nompi mareri'za maka pehenama hu'nea zantamina kaza zantamina eri fegi'a mono kumapi atre'naze. Ana hutazage'za anantetira Livae vahe'mo'za eri'za Kidroni Agupofi vu'naze.

17 De begynte att helga templet på första dagen i första månaden, och på åttonde dagen i månaden hade de hunnit till HERRENS förhus och helgade sedan HERRENS hus under åtta dagar; och på sextonde dagen i första månaden hade de fullgjort sitt arbete.

Hagi ana vahetmimo'za ese ikamofona ese knazupa eri'zana agafa hu'za eri'za nevazageno 8ti knazupa Ra Anumzamofo mono nompima ufre kafantera ehanati'naze. Hagi mago 8'a knafi mono noma eri agruhu eri'zana eri'za vu'za ese ikamofona 16ni knazupa ana eri'zana eri vagare'naze.

18 Då gingo de in till konung Hiskia och sade: »Vi hava renat hela HERRENS hus och brännoffersaltaret med alla dess tillbehör och skådebrödsbordet med alla dess tillbehör.

Ana hute'za vu'za Kini ne' Hezekaiana amanage hu'za ome asmi'naze, Hago tagra ana maka Ra Anumzamofo mono nona eri agruhu vagareteta, kresra mnama vu itane maka anante'ma eri'zama e'neriza zantamine, ruotge bretima ante itane, anante'ma eri'zama eri zantaminena maka eri agru huvagare'none.

19 Och alla de kärl som konung Ahas under sin regering i sin otrohet förkastade, dem hava vi återställt och helgat, och de stå nu framför HERRENS altare.»

Hagi kini ne' Ahasi'ma Ra Anumzamofoma amefi'ma hunemino mono noma'ama eri'negino, maka eri'za zantmima ana nompinti'ma eritrerema hu'nea zantamina eritru huta eri ante fatgo nehuta eri agru huteta Ra Anumzamofonte'ma kre sramnavu itamofo avuga antonkeno me'ne.

20 Då lät konung Hiskia bittida om morgonen församla de överste i staden och gick upp i HERRENS hus.

Anagema hazageno'a, Hezekaia'a anante knazupa nanterame otino rankumapi eri'za vahe'aramina kehige'za atru hazageno, Ra Anumzamofo mono nontega zamavareno mareri'ne.

21 Och man förde fram sju tjurar, sju vädurar och sju lamm, så ock sju bockar till syndoffer för riket och för helgedomen och för Juda; och han befallde Arons söner, prästerna, att offra detta på HERRENS altare.

Ana'ma higeno'a ana vahe'mo'za 7ni'a bulimakaonki, 7ni'a ve sipisipi afutminki, 7ni'a ve sipisipi afu anentatminki, 7ni'a meme afutminki hu'za, kini ne'mo'ma kegavama hu'nea mopare'ene, mono nonte'ene, Juda vahete'enema kumi ofama hu'zana avre'za vu'naze. Ana hazageno kini ne' Hezekaia'a Aronimpinti'ma fore'ma hu'naza pristi vahekura huno, Ra Anumzamofo kresramana vu itare afutamina aheta kresramana viho hu'ne.

22 Då slaktade de fäkreaturen, och prästerna togo upp blodet och stänkte det på altaret; därefter slaktade de vädurarna och stänkte blodet på altaret; sedan slaktade de lammen och stänkte blodet på altaret.

Hige'za pristi vahe'mo'za ana bulimakao afutamina ahe'za korama'a tagi'za kresramana vu itare rutritri hunte'naze. Ana nehu'za ve sipisipi afutamina ahe'za korama'a tagi'za kresramana vu itare rutritri hunte'naze. Hagi anantera sipisipi afu anentatmina ahe'za korama'a tagi'za kresramana vu itare rutritri hunte'naze.

23 Därefter förde de syndoffersbockarna fram inför konungen och församlingen, och de lade sina händer på dem.

Ana hute'za kumite'ma ofama hu meme afutamina kini ne'mofo avugane maka vahetmimofo zmavugane zamavare'za azage'za, kini ne'ene maka vahe'mo'zanena zamazana ana meme afutami agofetu ante'naze.

24 Och prästerna slaktade dem och läto deras blod såsom syndoffer komma på altaret, till försoning för hela Israel; ty konungen hade befallt att offra dessa brännoffer och syndoffer för hela Israel.

Ana hutazageno, ana pristi vahe'mo'za ana meme afutamina aheza korama'a tagiza maka Israeli vahe'mofo kumi nona huza Kresramana vu itare rutritri hu'naze. Na'ankure kini ne'mo'a huno, Maka Israeli vahete kre fanane hu ofane, kumite ofanena hiho huno huzmante'ne.

25 Och han lät leviterna ställa upp sig till tjänstgöring i HERRENS hus med cymbaler, psaltare och harpor, såsom David och Gad, konungens siare, och profeten Natan hade bjudit; ty budet härom var givet av HERREN genom hans profeter.

Ana nehuno kini ne' Hezekaia'a Livae nagara zamazeri otitere hige'za Ra Anumzamofo mono nompi nase'nasepane, hapu zavenane, lairiema nehaza zavenane eri'za otihoma hire otitere hu'naze. Na'ankure e'i ana'ma hu'nazana Devitine, Anumzamofo kasnampa ne' Gatine, kasnampa ne' Neteninema Ra Anumzamo'ma zamasamige'za hu'naza kante anteno zamazeri otitere hu'ne.

26 Och leviterna ställde upp sig med Davids instrumenter, och prästerna med trumpeterna.

Hagi ko'ma Deviti'ma ruzahu ruzahu zavenaramima tro'ma hunte'neana Livae vahe'mo'za eri'neza retrotra hu'za otitere hu'naze. Hagi pristi vahe'mo'zanena ufena eri'za otitere hu'naze.

27 Och Hiskia befallde att man skulle offra brännoffret på altaret; och på samma gång som offret begynte, begynte ock HERRENS sång ljuda jämte trumpeterna, och detta under ledning av Davids, Israels konungs, instrumenter.

Ana hutazageno Hezekaia'a Kresramana vu itare Kresramana viho hige'za, tevefima kre fananehu ofama nehazageno'a, Ra Anumzamofo agima erisgama hu zagamera agafa nehazageno, ufena nerazageno, Israeli vahe kini ne' Deviti'ma tro'ma hu'nea zavenaramima eri'naza vahetmimo'zanena ana zavenaramina nehe'za zagamera hu'naze.

28 Och hela församlingen föll ned, under det att sången sjöngs och trumpeterna skallade -- allt detta ända till dess brännoffret var fullbordat.

Ana'ma nehazageno'a maka vahe'mo'za Ra Anumzamofona monora hunentazageno, zagame'ma nehaza vahe'mo'za zagamera nehazageno, ufema neraza vahe'mo'za ufena re'naze. Hagi e'ina hu'za zagamera nehu'za monora nehazageno kre fanane hu' ofama kre'naza ofamo'a tefanane hu'ne.

29 Och när de hade offrat brännoffret, knäböjde konungen och alla som voro där tillstädes med honom, och tillbådo.

Hagi ana ofamo'ma tefananema hutege'za, kini ne' Hezekaia'ene mika anampima mani'naza zamare'na re'za Ra Anumzamofona monora hunte'naze.

30 Och konung Hiskia och de överste befallde leviterna att lova HERREN med Davids och siaren Asafs ord; och de sjöngo hans lov med glädje och böjde sig ned och tillbådo.

Hagi kini ne' Hezekaia'ene vugota eri'za vahe'amo'zanena Livae vahe'tmina zamasmi'za, Devitine kasnampa ne' Asapukizni nehuta, Ra Anumzamofo agia erisga hiho hu'za zamasmi'naze. Anage hazage'za musezampinti nehu'za kepri hu'za Ra Anumzamofona monora hunte'naze.

31 Och Hiskia tog till orda och sade: »I haven nu tagit handfyllning till HERRENS tjänst. Så träden nu hit och fören fram slaktoffer och lovoffer till HERRENS hus.» Då förde församlingen fram slaktoffer och lovoffer, och var och en som av sitt hjärta manades därtill offrade brännoffer.

Ana hutazageno, Hezekaia'a anante huama huno, Menina Ra Anumzamofonte tamagra'a tamazeri ruotge hazanki, Kresramanama vu ofane, Ra Anumzamofoma susu hunte ofenena erita Ra Anumzamofo nompi eho. Anage hige'za ana vahetmimo'za kre fanane hu' ofama susu'ma hunte ofanena eriza neazageno, izano agu'amo'ma musema himo'a agra avesite musema huno'ma hu ofa erino etere hu'ne.

32 Antalet av de brännoffersdjur som församlingen förde fram var sjuttio tjurar, ett hundra vädurar och två hundra lamm, alla dessa till brännoffer åt HERREN.

Anama hazage'za Ra Anumzamofontegama tevefima kre fanane hu' ofa hu'zama vahe'mo'zama eri'za e'nazana, 70'a ve bulimakao afutminki, 100'a ve sipisipiafutminki, 200'a sipisipi anentataminki, hu'za avre'za e'naze.

33 Och tackoffren utgjordes av sex hundra tjurar och tre tusen djur av småboskapen.

Hagi ana nehu'za erinte ruotge'ma hu'naza ofama eri'zama e'nazana, 600'a bulimakao afutminki, 3tauseni'a sipisipi afutami avre'za e'naze.

34 Men prästerna voro för få, så att de icke kunde draga av huden på alla brännoffersdjuren; därför understöddes de av sina bröder leviterna, till dess detta göromål var fullgjort, och till dess prästerna hade helgat sig. Ty i fråga om att helga sig hade leviterna visat sig mer rättsinniga än prästerna.

Hianagi ana mika afutmima aheno kararuvazi pristi vahera rama'a omani'naze. E'ina hu'negu zamafuhe'za Livae naga'mo'za zamaza hu'za ana eri'zana enerizage'za rama'a pristi vahe'mo'za zamagra'a zamazeri agru hute'za eri'za zamirera e'za eme zamaza hu'za ana eri'zana eri vagare'naze. Na'ankure Livae vahe'mo'za ana eri'zama eri'nazana zamagu'areti hu'za pristi vahera zamagatere'za zamagra'a zamazeri agrua hu'naze.

35 Också var antalet stort av brännoffer, vartill kommo fettstyckena från tackoffren, så ock de drickoffer som hörde till brännoffren. Så blev det ordnat med tjänstgöringen i HERRENS hus.

Hagi rama'a kre fanane hu ofama hazafina, arimpa fruhu ofama haza bulimakao afumofo afova'ane, waini ti ofanena hu'naze. E'ina hazageno Ra Anumzamofo mono nompima mono'ma hu'zana agafa hu'ne.

36 Och Hiskia och allt folket gladde sig över vad Gud hade berett åt folket; ty helt oväntat hade detta kommit till stånd.

Hagi Anumzamo'ma zamaza hige'za ame hu'za maka zama huvagama raza zankura Hezekaia'ene mika vahe'mo'zanena tusi muse hu'naze.