2 Krönikeboken 26

1 Och allt folket i Juda tog Ussia, som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.

Hagi maka Juda vahe'mo'za Usia'a 16ni'a kafu hu'nege'za kinia azeri otizageno, nafa'amofo Amasia no erino kinia mani'ne.

2 Det var han som befäste Elot, och han lade det åter under Juda, sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.

Hagi nefa Amasia'ma agehe'mo'zama hu'nazaza huno'ma fritegeno'a, Usia'a Eloti kumara eri so'e higeno Juda vahe kuma me'ne.

3 Ussia var sexton år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans moder hette Jekilja, från Jerusalem.

Hagi Usia'a 16ni'a kafu hu'neno kinia efore hu'neankino 52'a kafu Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera'a Jerusalemi kumateti akino, agi'a Jekolia'e.

4 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Amasja hade gjort.

Hagi agra nefa Amasia'ma hu'neaza huno Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'ava hu'ne.

5 Och han sökte Gud, så länge Sakarja levde, han som aktade på Guds syner. Och så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå honom väl.

Hagi Zekaraia'ma mani'nea knafina Usia'a Anumzamofona knare huno amagera ante'ne. Na'ankure Zekaraia'a Anumzamofoma koro'ma hunteno, agoraga'ama mani avu'avara rempi humi'ne. Hagi kini ne'mo'ma Ra Anumzamofoma kazigazi huno'ma amage'ma nentegeno'a, Ra Anumzamo aza higeno maka zama hiazamo'a knare'zanke hu'ne.

6 Han drog ut och stridde mot filistéerna och bröt ned Gats, Jabnes och Asdods murar; och han byggde städer på Asdods område och annorstädes i filistéernas land.

Hagi Usia'a vuno Filistia vahe'ene hara ome nehuno Gati kumate have keginama, Jabne kumate have keginama, Astodi kumate have keginanena taganavazino zamahe'ne. Ana huteno agra ran kumatami Astodi kumapina negino, Filistia vahe kumapinena ana zanke hu'ne.

7 Och Gud hjälpte honom mot filistéerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.

Hagi Anumzamo'a aza higeno Filistia vahe'ene, Arapu vahe'ma, Gur-Ba'ali kumapima nemaniza vahera hara hunezmanteno, Meuni vahe'enena hara huzmante'ne.

8 Och ammoniterna måste giva skänker åt Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, ty han blev övermåttan mäktig.

Hagi Amoni vahe'mo'za takisi zagoa eri'za Usiana eme nemizageno, agenke'amo'a Isipi mopa atumparega vuno eno hu'ne. Na'ankure agra tusi hihamu'ane kini efore huno mani'ne.

9 Och Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten och över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem.

Hagi Usia'a Jerusalemi kumapina Kona kafane nehaza kafante'ene Agupo Kafane nehaza kafante'enema mani'neza vaheku'ma kegavama hu za'za nontamina kinte'ne.

10 Han byggde ock torn i öknen och högg ut många brunnar, ty han hade mycken boskap, både i låglandet och på slätten. Jordbruks- och vingårdsarbetare hade han i bergsbygden och på de bördiga fälten, ty han var en vän av åkerbruk.

Hagi Usia'a ka'ma kokampima manine'za kuma'ma kegavama hu nontmina negino, tinkeriramina kafintetere hu'ne. Na'ankure agra Sefela kokampine, agupofinena tusi'a bulimakao afu kevu ante'negu anara hu'ne. Ana nehuno tusi eri'za vahetami zamavarege'za hozafine, waini hozafinena eri'zana eri'naze. Na'ankure agra hozama ante'zanku avesi avesi nehia ne' mani'ne.

11 Och Ussia hade en krigshär som drog ut till strid i avdelade skaror, med en mansstyrka som hade blivit fastställd vid mönstring genom sekreteraren Jeguel och tillsyningsmannen Maaseja, under överinseende av Hananja, en av konungens hövitsmän.

Hagi Usia'a himamutino ha'ma huga sondia vahe'tmina, refko huno kevure kevure zmantege'za hate vunaku retro hu'za mani'naze. Hagi sondia vahe'ma refko huno kevure kevure'ma zmante'neana, kini ne'mo'ma huntegeno'ma sondia vahete'ma kegavama hu'nea ne' Hanania'a huznantegeke Jeieli'ene Maseiake vugota huke ana eri'zana eri'na'e.

12 Hela antalet av de tappra stridsmän som voro huvudmän för familjerna var två tusen sex hundra.

Hagi koro osu hankavenentake sondia vahetmima mago mago naga nofipima ugotama huterema hu'naza vahe'ma mani'nazana 2tausen 600'a vahe mani'naze.

13 Under deras befäl stod en krigshär av tre hundra sju tusen fem hundra män, som stridde med kraft och mod och voro konungens hjälp mot fienden.

Hagi ana sondia vahe'mo'zama kegavama hu'nazana 307tausen 500'a sondia vahe hankavematino ha'ma huno, kini ne'mofoma azama huga sondia vahetamina mani'naze.

14 Och Ussia försåg hela denna här med sköldar, spjut, hjälmar, pansar och bågar, så ock med slungstenar.

Hagi ana sondia vahe'mo'zama ha'ma ome hanaza ha' zantamina, Usia'a mika sondia vahe'amofo hankoma, kevema, ainire kankri'ma, amimizare'ma antani hankoma, atima, kumi atifima anteno ahe havenena mika retro huzmante'ne.

15 Och han lät i Jerusalem göra krigsredskap, konstmässigt uttänkta, till att sätta upp på tornen och på murarnas hörn, för att med dem avskjuta pilar och stora stenar. Och ryktet om honom gick ut vida omkring, ty underbart hjälptes han fram till makt.

Hagi Jerusalemi kumapina Usia'a higeno antahi'zama eri'naza zaza nonte'ma mani'neza kevene ranra haveraminema erirusi hu'za ahetre masinirami tro hu'naze. Ana hazageno, kini ne'mofo agimo'a mareri'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a knare huno aza higeno tusi'a hihamu'ane kini ne' efore hu'ne.

16 Men när han nu var så mäktig, blev hans hjärta högmodigt, så att han gjorde vad fördärvligt var; han förbröt sig trolöst mot HERREN, sin Gud, i det att han gick in i HERRENS tempel för att antända rökelse på rökelsealtaret.

Hianagi Usia'ma tusi'a hanavenentake kinima efore'ma nehuno'a, agra avufga ra huno agra zante azeri haviza hu'ne. Na'ankure agra Ra Anumzana agra'a Anumzamofona ovaririno, osuga avu'ava huno Ra Anumzamofo mono nompi mnanentake zama kremna vu itarera ome kre mna vunaku ufre'ne.

17 Då gick prästen Asarja ditin efter honom, åtföljd av åttio HERRENS präster, oförskräckta män.

Hianagi Anumzamofo pristi ne' Asaria'a, 80'a koro osu hankave pristi vahetami zamavarege'za amefira avaririza ana mono nompina ufre'naze.

18 Dessa trädde fram mot konung Ussia och sade till honom: »Det hör icke dig till, Ussia, att antända rökelse åt HERREN, utan det tillhör prästerna, Arons söner, som är helgade till att antända rökelse. Gå ut ur helgedomen, ty du har begått en förbrytelse, och HERREN Gud skall icke låta detta lända dig till ära.»

Hagi ana pristi vahe'mo'za Usia avuga vu'za amanage ome hu'naze, Usiaga mnanentake zama Ra Anumzamofontegama kre mnama vu eri'zana kagri eri'zana omne'ne. Hagi pristi vahetmima Aronimpinti'ma fore'ma hu'naza vahe'mo'zage ama eri'zana erigahaze huno zamazeri ruotge hu'ne. Hagi kumi hananki mono nompintira atrenka atiramio. Na'ankure Ra Anumzamo'a, ama ana zama hana zankura antahi onkamigahie.

19 Då for Ussia ut i vrede, där han stod med ett rökelsekar i sin hand för att antända rökelse. Men just som han for ut mot prästerna, slog spetälska ut på hans panna, i prästernas närvaro, inne i HERRENS hus, bredvid rökelsealtaret.

Anagema hazageno'a, Usia'a kre mna vu zana azampi eri'neno kre mna vu'za nehireti tusi arimpagu hu'ne. Hagi Usia'ma ana pristi vahetaminku tusi rimpama nehegeno, Ra Anumzamofo nompi kre mnavu itama me'nere ana pristi vahetmimofo zamavuga ame huno fugo namuna kokovipi fore hu'ne.

20 Och när översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom och fingo se att han var spetälsk i pannan, drevo de honom strax ut därifrån. Själv skyndade han också ut, eftersom HERREN så hemsökte honom.

Hagi ugagota pristi ne' Asaria'ene, mago'a pristi vahe'mo'zama kazama fugo namuma kokovitema fore'ma hige'za, ame hu'za avre'za mono nompintira atirami'naze. Ana'ma hazageno'a, agranena ame huno atirami'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a ana krireti hazenke amino azeri haviza hunaku, atregeno avufgarera efore hu'ne.

21 Sedan var konung Ussia spetälsk för hela sitt liv och bodde i ett särskilt hus såsom spetälsk, ty han var utesluten från HERRENS hus. Hans son Jotam förestod då konungens hus och dömde folket i landet.

E'ina higeno Usia'a ana fugonkrine mani'neno ufri'ne. Hagi ana krifima mani'neno'a, agraku ru nompi mani'ne. Na'ankure Ra Anumzamofo nompintira ahe megi atre'naze. Hagi nemofo Jotamu avrentageno kini ne'mofo kuma'ene maka vahetaminena kegava hu'ne.

22 Vad nu mer är att säga om Ussia, om hans första tid såväl som om hans sista, det har profeten Jesaja, Amos' son, tecknat upp.

Hagi Usia'ma kinima mani'neno hu'nea zantamina, Kasnampa ne' Amosi nemofo Aisaia ana mika nanekea avontafepina krente'ne.

23 Och Ussia gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom hos hans fäder, ute på konungagravens mark, detta med tanke därpå att han hade varit spetälsk. Och hans son Jotam blev konung efter honom.

Hagi Usia'ma frige'za, agra fugo kri eri'ne hu'za nehu'za, agehemokizmima asenezamantazafi matipima kini vahetmima asenezmantazafi asente'naze. Anama hutazageno'a, nemofo Jotamu agri nona erino kinia mani'ne.