2 Krönikeboken 25

1 Amasja var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Joaddan, från Jerusalem.

Amaziah teh siangpahrang a tawk navah, kum 25 touh a pha. Jerusalem vah kum 29 touh a bawi teh, a manu teh Jerusalem tami Jehoaddin doeh.

2 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, dock icke av fullt hängivet hjärta.

BAWIPA e mithmu vah, hawinae a sak, hatei yuemkamcunae lungthin hoi nahoeh.

3 Och sedan hans konungadöme hade blivit befäst, lät han dräpa dem av sina tjänare, som hade dödat hans fader, konungen.

Hahoi a uknaeram a cak torei teh, a na pa ka thet e sannaw hah a thei.

4 Men deras barn dödade han icke, utan handlade i enlighet med vad föreskrivet var i Moses lagbok, där HERREN hade bjudit och sagt: »Föräldrarna skola icke dö för sina barns skull, och barnen skola icke dö för sina föräldrars skull, utan var och en skall dö genom sin egen synd.»

Hatei, a canaw teh thet hoeh. Mosi e cauk dawk thut e, canaw kecu dawk a napanaw due hanelah awm hoeh niteh, a napanaw kecu dawk canaw hai due hanelah awm hoeh. Tami pueng mae yon kecu dawk due hanelah a o, telah BAWIPA ni kâ a poe e patetlah a sak.

5 Och Amasja församlade Juda barn och lät dem ställa upp sig efter sina familjer, efter sina över- och under- hövitsmän, hela Juda och Benjamin. Därefter inmönstrade han dem som voro tjugu år gamla eller därutöver, och fann dem utgöra tre hundra tusen utvalda stridbara män, som kunde föra spjut och sköld.

Amaziah ni Judahnaw a pâkhueng teh Judah hoi Benjaminnaw pueng a imthung lahoi 1000 ka uk e rahim thoseh, 100 touh hoi lathueng ka uk e rahim thoseh koung ao sak. Kum 20 touh hoi lathueng lae a touk teh, tahroe hoi saiphei ka hno thai ni teh taran ka tuk thai e 300, 000 touh a pha.

6 Därtill lejde han för hundra talenter silver ett hundra tusen tappra stridsmän ur Israel.

Isarel ram e tarankahawi ni teh athakaawme 100, 000 touh ngun tangka talen 100 touh hoi a hlai.

7 Men en gudsman kom till honom och sade: »O konung, låt icke Israels här draga åstad med dig, ty HERREN är icke med Israel, icke med hela hopen av Efraims barn;

Hatei ahni koe Cathut e tami buet touh a tho teh, Oe siangpahrang, Isarel ransanaw nang koe bawk hanh naseh, bangkongtetpawiteh, BAWIPA teh Isarelnaw (Ephraim catounnaw mek touksin hoeh) koelah awm hoeh.

8 utan du själv må allena draga åstad. Grip verket an, gå frimodigt ut i striden. Gud skall eljest låta dig komma på fall genom fienden; ty Gud förmår både att hjälpa och att stjälpa.»

Hatei na cet pawiteh taranhawi laihoi tarantuknae hmuen koe kâroe telah nahoeh pawiteh Cathut ni tarannaw hmalah na sung sakpayon vaih. Bangkongtetpawiteh, Cathut teh kabawpthainae hoi pahnawtthainae thaonae a tawn telah atipouh.

9 Amasja sade till gudsmannen: »Men huru skall det då gå med de hundra talenterna som jag har givit åt skaran från Israel?» Gudsmannen svarade: »HERREN kan väl giva dig mer än det.»

Amaziah ni Cathut e tami koevah, telah pawiteh, Isarel ransanaw koe talen 100 touh rip ka poe e hah bangtelamaw ka ti han telah atipouh. Cathut e tami ni, BAWIPA ni hethlak kapap bout na poe thai, telah atipouh.

10 Då avskilde Amasja den skara som hade kommit till honom från Efraim och lät dem gå hem igen. Häröver blevo dessa högeligen förgrymmade på Juda och vände tillbaka hem i vredesmod.

Hottelah, Amaziah ni Ephraim ram e ransanaw bout ban hanelah a kapek. Hatdawkvah, Judahnaw koe a lung pueng hoi a phuen teh, lungphuen laihoi a ban awh.

11 Men Amasja tog mod till sig och tågade ut med sitt folk och drog till Saltdalen och nedgjorde där av Seirs barn tio tusen.

Amaziah ni tha a kâla teh, a taminaw a hrawi teh, palawi yawn dawk a cei awh teh, Seir catounnaw 10, 000 touh a thei awh.

12 Och Juda barn togo andra tio tusen till fånga levande; dem förde de upp på spetsen av en klippa och störtade dem ned från klippspetsen, så att de alla krossades.

Alouke 10, 000 touh teh, Judahnaw ni a hring lahoi a man awh teh lungsong koe a ceikhai awh teh, lungsong van hoi a tanawt awh teh, reppasei lah a bo awh.

13 Men de som tillhörde den skara som Amasja hade sänt tillbaka, och som icke hade fått gå med honom ut i striden, företogo plundringståg i Juda städer, från Samaria ända till Bet-Horon; och de nedgjorde tre tusen av invånarna och togo stort byte.

Hatei, Amaziah ni tarantuknae hmuen koe cei hoeh hanelah a ban sak e ransanaw ni Samaria kho koehoi Bethhoron totouh Judah khonaw a tuk awh teh, tami 3, 000 touh a thei awh teh, lawphno moikapap a la awh.

14 När sedan Amasja kom tillbaka från sin seger över edoméerna, förde han med sig Seirs barns gudar och ställde upp dem till gudar åt sig; och han tillbad inför dem och tände offereld åt dem.

Hahoi Amaziah teh Edomnaw theinae koehoi a ban navah, Seir catounnaw e cathut a bankhai teh, a cathut hanelah a kangdue sak teh, a bawk teh hmuitui thuengnae a sak.

15 Då upptändes HERRENS vrede mot Amasja, och han sände till honom en profet; denne sade till honom: »Varför söker du detta folks gudar, som ju icke hava kunnat rädda sitt eget folk ur din hand?»

Hatdawkvah, Amaziah koe BAWIPA a lungkhuek teh, ahni koe profet a patoun teh, ahni koevah, na kut dawk hoi a taminaw ka rungngang thai hoeh e cathut bangkongmaw na tawng, telah atipouh.

16 När denne så talade till honom, svarade han honom: »Hava vi satt dig till konungens rådgivare? Håll upp, om du icke vill att man skall dräpa dig.» Då höll profeten upp och sade: »Jag förstår nu att Gud har beslutit att fördärva dig, eftersom du gör på detta sätt och icke vill höra på mitt råd.»

Hahoi ahni koe lawk a dei lahun nah, siangpahrang ni siangpahrang lawkcengkung lah na sak maw, duem awmh telah atipouh. Bangkongmaw na hringnae due sak hanelah na ngai. Hottelah, profet ni, Cathut ni hettelah na sak teh, ka pouknae banglahai na noutna hoeh dawkvah, raphoe hanelah na noenae ka panue telah ati teh, duem ao.

17 Och sedan Amasja, Juda konung, hade hållit rådplägning, sände han till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels konung, och lät säga: »Kom, låt oss drabba samman med varandra.»

Judah siangpahrang Amaziah ni pouknae a hei teh, Isarel siangpahrang Jehu capa lah kaawm e Jehoahaz capa Joash koe vah, tho haw minhmai kâhmo vaiteh, kâkhen roi haw sei telah tami a patoun.

18 Men Joas, Israels konung, sände då till Amasja, Juda konung, och lät svara: »Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: 'Giv din dotter åt min son till hustru.' Men sedan gingo markens djur på Libanon fram över törnbusken och trampade ned den.

Isarel siangpahrang ni Judah siangpahrang Amaziah koe vah, Lebanon mon pâkhing ni Lebanon mon e Sidar thingkung koevah, na canu hah ka capa e yu hanlah na poe telah lawk a thui. Hahoi Lebanon mon e sarang a tho teh, pâkhingnaw koung ka rawm lah a katin.

19 Du tänker på huru du har slagit Edom, och däröver förhäver du dig ditt hjärta och vill vinna ännu mer ära. Men stanna nu hemma. Varför utmanar du olyckan, dig själv och Juda med dig till fall?»

Nang ni khenhaw! Edom teh ka tâ telah na kâoup. Nama im duem awmh. Nama hoi Judah ram rawkphainae hah bangkongmaw na tâco sak han telah tami a patoun.

20 Men Amasja ville icke höra härpå, ty Gud skickade det så, för att de skulle bliva givna i fiendehand, eftersom de hade sökt Edoms gudar.

Hatei, Amaziah ni banglahai noutna hoeh. Bangkongtetpawiteh, Edomnaw e cathut a tawng kecu dawk, Judah ram teh a taran kut dawk poe thai nahanelah Cathut ni a noe e doeh.

21 Så drog då Joas, Israels konung, upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.

Hottelah Isarel siangpahrang Joash teh, a takhang teh, Judah siangpahrang Amaziah hoi Judah ram Bethshemesh vah minhmai kâhmo hoi khei a kâkhet roi.

22 Och Juda män blevo slagna av Israels män och flydde, var och en till sin hydda.

Hahoi Judah teh Isarel hmalah a sung teh tamipueng a ma im lah koung a yawng awh.

23 Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Joahas, blev tagen till fånga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och när denne hade fört honom till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur, från Efraimsporten ända till Poneporten, fyra hundra alnar.

Isarel siangpahrang ni Judah siangpahrang Ahaziah e capa lah kaawm e Jehoahaz capa Amaziah teh Bethshemesh vah a man awh. Jerusalem lah a ceikhai teh, Jerusalem rapan teh, Ephraim rapan longkha koehoi, rapan takin longkha totouh dong 400 touh koung a raphoe pouh.

24 Och han tog allt guld och silver och alla kärl som funnos i Guds hus, hos Obed-Edom, och konungshusets skatter, därtill ock gisslan, och vände så tillbaka till Samaria.

Hatnavah, sui, ngun hoi hnopai pueng Obededom hoi Cathut im dawk e a hmu e hnopai pueng siangpahrang im dawk a pâkhueng e hnopai naw hoi san lah man e hai, Samaria lah a bankhai.

25 Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton år efter Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.

Judah siangpahrang Joash capa Amaziah teh, Isarel siangpahrang Jehoahaz capa Joash a due hnukkhu kum 15 touh a hring rah.

26 Vad nu mer är att säga om Amasja, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i boken om Judas och Israels konungar.

Amaziah thaw tawknae dawk hoi kaawm rae naw teh a kamtawng hoi a pout totouh, Judah hoi Isarel siangpahrangnaw e cauk dawk thut lah awm hoeh namaw.

27 Och från den tid då Amasja vek av ifrån HERREN begynte man anstifta en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakis. Då sändes män efter honom till Lakis, och dessa dödade honom där.

Hottelah Amaziah ni BAWIPA hnukkâbangnae koehoi a kâhat tahma Jerusalem vah arulahoi a kamkhueng awh teh, Lakhish kho lah a yawng. Hateh, Lakhish kho lah tami a pâlei sak teh haw vah a thei awh,

28 Sedan förde man honom därifrån på hästar och begrov honom hos hans fäder i Juda huvudstad.

A ro teh marang hoi a phu teh mintoenaw koe Judah khopui dawk a pakawp awh.