2 Krönikeboken 21
1 Och Josafat gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Och hans son Joram blev konung efter honom.
Jehoshaphat died was buried with his fore fathers in the City of David, and his son Jehoram took over as king.
2 Denne hade bröder, söner till Josafat: Asarja, Jehiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja; alla dessa voro söner till Josafat, Israels konung.
His brothers, the sons of Jehoshaphat, were Azariah, Jehiel, Zechariah, Azariah, Michael, and Shephatiah. All were sons of Jehoshaphat, king of Judah.
3 Och deras fader gav dem stora skänker i silver och guld och dyrbarheter, därtill ock fasta städer i Juda; men konungadömet hade han givit åt Joram, ty denne var den förstfödde.
Their father had given them many gifts of silver and gold and valuable items, as well as the fortified towns in Judah; but he gave the kingdom to Jehoram because he was the firstborn.
4 När Joram nu hade övertagit sin faders konungadöme och befäst sig däri, dräpte han alla sina bröder med svärd, så ock några av Israels furstar,
But once Jehoram had secured the kingdom, he made sure of his position by killing all his brothers, along with some of the princes of Judah.
5 Joram var trettiotvå år gammal, är han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem.
Jehoram was thirty-two when he became king, and he reigned in Jerusalem for eight years.
6 Men han vandrade på Israels konungars väg, såsom Ahabs hus hade gjort, ty en dotter till Ahab var hans hustru; han gjorde vad ont var i HERRENS ögon.
He followed the evil ways of the kings of Israel, and was as bad as Ahab, for he had married one of Ahab's daughters. He did evil in the Lord's sight.
7 Dock ville HERREN icke fördärva Davids hus, för det förbunds skull som han hade slutit med David, och enligt sitt löfte, att han skulle låta honom och hans söner hava en lampa för alltid.
However, Yet the Lord did not want to destroy David's line because of the agreement he had made with David, and he had promised that David's descendants would rule forever like an ever-burning lamp.
8 I hans tid avföll Edom från Juda välde och satte en egen konung över sig.
During Jehoram's reign, Edom rebelled against Judah's rule and chose their own king.
9 Då drog Joram dit med sina hövitsmän och med alla sina stridsvagnar. Och om natten gjorde han ett anfall på edoméerna, som hade omringat honom, och slog dem och hövitsmännen över deras vagnar.
So Jehoram crossed into Edom with his officers and all his chariot army. The Edomites surrounded him and his chariot commanders, but he broke through during the night.
10 Så avföll Edom från Juda välde, och det har varit skilt därifrån ända till denna dag. Vid samma tid avföll ock Libna från hans välde, därför att han hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.
From this time on Edom was in rebellion against Judah's rule, and remains so to this day. At the same time Libnah also rebelled against his rule, because he had abandoned the Lord, the God of his forefathers.
11 Också han uppförde offerhöjder på bergen i Juda och förledde så Jerusalems invånare till trolös avfällighet och förförde Juda.
He also built high places on the mountains of Judah; he made the people of Jerusalem unfaithful to God and led Judah away from him.
12 Men en skrivelse kom honom till handa från profeten Elia, så lydande: »Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Se, du har icke vandrat på din fader Josafats vägar eller på Asas, Juda konungs, vägar,
Jehoram received a letter from Elijah the prophet that said, “This is what the Lord, the God of David your forefather says, ‘You have not followed the ways of your father Jehoshaphat, or Asa, king of Judah,
13 utan du har vandrat på Israels konungars väg och förlett Juda och Jerusalems invånare till trolös avfällighet, på samma sätt som Ahabs hus förledde till avfällighet; du har också dräpt dina bröder, dem som hörde till din faders hus, och som voro bättre än du.
but instead you have followed the ways of the kings of Israel, and have made the people of Jerusalem unfaithful, and the people of Jerusalem as unfaithful as the family of Ahab. You have even killed your brothers, your father's family, who were better than you.
14 Därför skall HERREN låta en stor hemsökelse drabba ditt folk, så ock dina barn och dina hustrur och allt vad du äger;
Watch out, for the Lord is going to hit your people hard—your sons, your wives, and all that you own.
15 och själv skall du träffas av svår sjukdom, en sjukdom i dina inälvor, så svår att dina inälvor, efter år och dagar, skola falla ut i följd av sjukdomen.»
You yourself will be struck with a terrible illness—a disease of the bowels which will get worse day by day until they come out.’”
16 Och HERREN uppväckte mot Joram filistéernas ande och de arabers som bodde närmast etiopierna;
The Lord stirred up the hostility of the Philistines and of the Arabians (who live near the Ethiopians) against Jehoram.
17 och de drogo upp mot Juda och bröto in där och förde bort allt gods som fanns i konungens hus, därtill ock hans söner och hustrur, så att han icke hade kvar någon av sina söner förutom Joahas, sin yngste son.
They came and invaded Judah, and took away everything they found in the king's palace, along with his sons and his wives, so that only the youngest son Jehoahaz was left.
18 Och efter allt detta hemsökte HERREN honom med en obotlig sjukdom i inälvorna.
After all this, the Lord struck Jehoram with a disease of the bowels for which there was no cure.
19 Och efter år och dagar, när två år voro förlidna, föllo hans inälvor ut i följd av sjukdomen, och han dog i svåra plågor; men hans folk anställde ingen förbränning till hans ära, såsom de hade gjort efter hans fäder.
Day after day it grew worse, until after two full years passed his bowels came out because of his disease, and he died in agony. His people did not make a fire to honor him as they had done for his forefathers.
20 Han var trettiotvå år gammal, när han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem. Och han gick bort utan att bliva saknad, och man begrov honom i Davids stad, men icke i konungagravarna. Se Sorgebruk i Ordförkl.
Jehoram was thirty-two when he became king, and he reigned in Jerusalem for eight years. When he died, no one mourned him. He was buried in the City of David, but not in the royal tombs.
