2 Krönikeboken 18
1 När Josafat nu hade kommit till stor rikedom och ära, befryndade han sig med Ahab.
Karon si Josaphat may mga bahandi ug kadungganan sa madagayaon gayud; ug siya nakighiusa kang Achab.
2 Och efter några års förlopp for han ned till Ahab i Samaria. Och Ahab lät för honom och folket som han hade med sig slakta får och fäkreatur i myckenhet; och han sökte intala honom att draga upp mot Ramot i Gilead.
Ug sa tapus sa pila ka mga tuig siya miadto kang Achab sa Samaria. Ug giihawan siya ni Achab ug mga carnero ug mga vaca nga daghan kaayo, ug alang sa katawohan nga diha uban kaniya, ug giagda siya aron mouban kaniya ngadto sa Ramoth-galaad.
3 Ahab, Israels konung, frågade alltså Josafat, Juda konung: »Vill du draga med mig mot Ramot i Gilead?» Han svarade honom: »Jag såsom du, och mitt folk såsom ditt folk! Jag vill följa med dig i striden.»
Ug si Achab nga hari sa Israel miingon kang Josaphat nga hari sa Juda: Mouban ka ba kanako ngadto sa Ramoth-galaad? Ug siya mitubag kaniya: Ako ingon man ikaw, ug ang akong katawohan ingon man ang imong katawohan; ug kami makighiusa kanimo sa gubat.
4 Men Josafat sade ytterligare till Israels konung: »Fråga dock först HERREN härom.»
Ug si Josaphat miingon sa hari sa Israel: Pakisayud una, ako nangaliyupo kanimo, sa pulong ni Jehova.
5 Då församlade Israels konung profeterna, fyra hundra män, och frågade dem: »Skola vi draga åstad till Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall jag avstå därifrån?» De svarade: »Drag ditupp; Gud skall giva det i konungens hand.»
Unya gitigum sa hari sa Israel ang mga manalagna, upat ka gatus ka tawo, ug miingon kanila: Moadto ba kami sa Ramoth-galaad aron sa pagpakiggubat, kun magapugong ba ako? Ug sila ming-ingon: Lakaw: kay ang Dios magatugyan niana sa kamot sa hari.
6 Men Josafat sade: »Finnes här ingen annan HERRENS profet, så att vi kunna fråga genom honom?»
Apan si Josaphat miingon: Wala ba dinhi ing usa ka manalagna ni Jehova, gawas kanila, aron kita magpakisayud kaniya?
7 Israels konung svarade Josafat: »Här finnes ännu en man, Mika, Jimlas son, genom vilken vi kunna fråga HERREN; men han är mig förhatlig, ty han profeterar aldrig lycka åt mig, utan beständigt allenast olycka.» Josafat sade: »Konungen säge icke så.»
Ug ang hari sa Israel miingon kang Josaphat: Ania pay usa ka tawo nga kaniya kita magpakisayud kang Jehova: apan ako nagadumot kaniya; kay siya wala magpanagna sa maayo mahitungod kanako, apan kanunay sa kadautan: kini mao si Micheas ang anak nga lalake ni Imla. Ug si Josaphat miingon: Ayaw pagpasultiha ang hari sa ingon.
8 Då kallade Israels konung till sig en hovman och sade: »Skaffa skyndsamt hit Mika, Jimlas son.»
Unya ang hari sa Israel mitawag sa usa ka eunuco ug miingon: Dad-a sa madali si Micheas ang anak nga lalake ni Imla.
9 Israels konung och Josafat, Juda konung, sutto nu var och en på sin tron, iklädda sina skrudar; de sutto på en tröskplats vid Samarias port, under det att alla profeterna profeterade inför dem.
Karon ang hari sa Israel ug si Josaphat ang hari sa Juda nanaglingkod ang tagsatagsa sa iyang trono, nagsul-ob sa ilang mga hataas nga kupo, ug sila nanaglingkod sa hawan nga dapit diha sa ganghaan sa Samaria; ug ang tanang mga manalagna nanagpanagna sa ilang atubangan.
10 Då gjorde sig Sidkia, Kenaanas son, horn av järn och sade: »Så säger HERREN: Med dessa skall du stånga araméerna, så att de förgöras.»
Ug si Sedechias ang anak nga lalake ni Chenaana naghimo kaniya ug mga sungay nga puthaw, ug miingon: Kini mao ang giingon ni Jehova: Uban niini ikaw magadasmag sa mga Sirianhon hangtud nga sila mahurot.
11 Och alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: »Drag upp mot Ramot i Gilead, så skall du bliva lyckosam; HERREN skall giva det i konungens hand.»
Ug ang tanang mga manalagna nanagpanagna sa ingon nga nanag-ingon: Lakaw ngadto sa Ramoth-galaad, ug pagmauswagon; kay si Jehova magatugyan niana sa kamot sa hari.
12 Och budet som hade gått för att kalla på Mika talade till honom och sade: »Det är så, att profeterna med en mun lova konungen lycka; så låt nu ock ditt tal stämma överens med deras, och lova också du lycka.»
Ug ang sulogoon nga miadto sa pagtawag kay Micheas misulti kaniya, sa pag-ingon: Ania karon, ang mga pulong sa mga manalagna nagaasoy sa maayo sa hari ingon sa usa ka baba: busa himoa nga ang imong pulong, ako nangaliyupo kanimo, nga mahimong sama sa ila, ug magsulti ikaw sa maayo.
13 Men Mika svarade: »Så sant HERREN lever, jag skall allenast tala det som min Gud säger.»
Ug si Micheas miingon: Ingon nga si Jehova buhi, unsay gipamulong sa akong Dios, kana maoy akong igapamulong.
14 När han sedan kom till konungen, frågade konungen honom: »Mika, skola vi draga åstad till Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall jag avstå därifrån?» Han svarade: »Dragen ditupp, så skolen I bliva lyckosamma; de skola bliva givna i eder hand.»
Ug sa paghiadto niya sa hari, ang hari miingon kaniya: Micheas, moadto ba kami sa Ramoth-galaad aron sa pagpakiggubat, kun magapugong ba ako? Ug siya miingon: Lakaw kamo ug pagmauswagon; ug sila igatugyan sa inyong kamot.
15 Men konungen sade till honom: »Huru många gånger skall jag besvärja dig att icke tala till mig annat än sanning i HERRENS namn?»
Ug ang hari miingon kaniya: Makapila ba ako magpapanumpa kanimo nga ikaw dili magsulti kanako sa bisan unsa kondili sa kamatuoran sa ngalan ni Jehova?
16 Då sade han: »Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, likt får som icke hava någon herde. Och HERREN sade: 'Dessa hava icke någon herre; må de vända tillbaka hem i frid, var och en till sitt.'»
Ug siya miingon: Nakita ko ang tibook Israel nga nagakatibulaag ibabaw sa kabukiran, ingon sa mga carnero nga walay magbalantay ug si Jehova miingon: Kini walay agalon; papaulia ang tagsatagsa ka tawo ngadto sa iyang balay sa pakigdait.
17 Då sade Israels konung till Josafat: »Sade jag dig icke att denne aldrig profeterar lycka åt mig, utan allenast olycka?»
Ug ang hari sa Israel miingon kang Josaphat: Wala ba ako magsugilon kanimo nga siya dili motagna sa maayo mahitungod kanako, kondili sa kadautan?
18 Men han sade: »Hören alltså HERRENS ord. Jag såg HERREN sitta på sin tron och himmelens hela härskara stå på hans högra sida och på hans vänstra.
Ug si Micheas miingon: Busa pamati kamo sa pulong ni Jehova: Nakita ko si Jehova nga nagalingkod sa iyang trono, ug ang tanang mga panon sa langit nanagbarug sa iyang toong kamot ug sa walang kamot.
19 Och HERREN sade: 'Vem vill locka Ahab, Israels konung, att draga upp mot Ramot i Gilead, för att han må falla där?' Då sade den ene så och den andre så.
Ug si Jehova miingon: Kinsa ang mohaylo kang Achab nga hari sa Israel, aron siya moadto ug magpukan sa Ramoth-galaad? Ug ang usa namulong niining paagiha, ug ang lain namulong nianang paagiha.
20 Slutligen kom anden fram och ställde sig inför HERREN och sade: 'Jag vill locka honom därtill.' HERREN frågade honom: 'På vad sätt?'
Ug may usa ka espiritu nga migula, ug mitindog sa atubangan ni Jehova, ug miingon: Ako ang mohaylo kaniya. Ug si Jehova miingon kaniya: Sa unsa bang paagiha?
21 Han svarade: 'Jag vill gå ut och bliva en lögnens ande i alla hans profeters mun.» Då sade han: 'Du må försöka att locka honom därtill och du skall också lyckas; gå ut och gör så.'
Ug siya miingon: Ako mopanaw, ug mahimong usa ka bakakong espiritu sa baba sa tanan niyang mga manalagna. Ug siya miingon: Ikaw magahaylo kaniya, ug makadaug usab, lakaw, ug buhata ang ingon.
22 Och se, nu har HERREN lagt en lögnens ande i dessa dina profeters mun, medan HERREN ändå har beslutit att olycka skall komma över dig.»
Busa, ania karon, si Jehova nagbutang ug usa ka bakakong espiritu sa baba niining imong mga manalagna; ug si Jehova namulong sa kadautan mahitungod kanimo.
23 Då trädde Sidkia, Kenaanas son, fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: »På vilken väg har då HERRENS Ande gått bort ifrån mig för att tala med dig?»
Unya si Sedechias ang anak nga lalake ni Chenaana miduol, ug gitamparos si Micheas sa aping, ug miingon: Diin moadto ang Espiritu ni Jehova gikan kanako sa pagpakigsulti kanimo?
24 Mika svarade: »Du skall få se det på den dag då du nödgas springa från kammare till kammare för att gömma dig.»
Ug si Micheas miingon: Ania karon, makita mo nianang adlawa, kong ikaw mosulod ngadto sa kinasuloran nga lawak aron sa pagtago sa imong kaugalingon.
25 Men Israels konung sade: »Tagen Mika och fören honom tillbaka till Amon, hövitsmannen i staden, och till Joas, konungasonen.
Ug ang hari sa Israel miingon. Kuhaa ninyo si Micheas, ug dad-a siya ngadto pagbalik kang Amon ang gobernador sa ciudad, ug ngadto kang Joas ang anak nga lalake sa hari;
26 Och sägen: Så säger konungen: Sätten denne i fängelse och bespisen honom med fångkost, till dess jag kommer välbehållen tillbaka.»
Ug ingna: Kini mao ang gipamulong sa hari: Ibalhog kining tawohana sa bilanggoan, ug pakan-a siya sa tinapay sa kasakit ug sa tubig sa kasakit, hangtud nga ako mahibalik sa pakigdait.
27 Mika svarade: »Om du kommer välbehållen tillbaka, så har HERREN icke talat genom mig.» Och han sade ytterligare: »Hören detta, I folk, allasammans.»
Ug si Micheas miingon: Kong ikaw mobalik man gayud sa pakigdait, si Jehova wala makasulti kanako. Ug siya miingon: Pamati, kamong mga katawohan, kamong tanan.
28 Så drog nu Israels konung jämte Josafat, Juda konung, upp till Ramot i Gilead.
Busa ang hari sa Israel ug si Josaphat ang hari sa Juda ming-adto sa Ramoth-galaad.
29 Och Israels konung sade till Josafat: »Jag vill förkläda mig, när jag drager ut i striden, men du må vara klädd i dina egna kläder.» Så förklädde sig Israels konung, när de drogo ut i striden.
Ug ang hari sa Israel namulong kang Josaphat: Ako dili magapaila, ug moadto ako sa gubat; apan isul-ob mo ang imong hataas nga mga kupo. Busa ang hari sa Israel wala magpaila; ug nangadto sila sa gubat.
30 Men konungen i Aram hade bjudit och sagt till sina vagnshövitsmän: »I skolen icke giva eder i strid med någon, vare sig liten eller stor, utom med Israels konung allena.»
Karon ang hari sa Siria nagsugo sa mga capitan sa iyang mga carro, ug iyang giingon: Ayaw pagpakig-away sa diyutay ni sa daku, kondili ang hari sa Israel lamang.
31 När då hövitsmannen över vagnarna fingo se Josafat, tänkte de: »Detta är Israels konung», och omringade honom därför, i avsikt att anfalla honom. Då gav Josafat upp ett rop, och HERREN hjälpte honom, Gud vände dem bort ifrån honom.
Ug nahitabo, nga sa nakita sa mga capitan sa mga carro si Josaphat, sila ming-ingon: Kana mao ang hari sa Israel. Busa sila ming-atubang aron sa pagpakig-away batok kaniya: apan si Josaphat mitu-aw, ug si Jehova mitabang kaniya; ug ang Dios nagpapahawa kanila gikan kaniya.
32 Så snart nämligen hövitsmännen över vagnarna märkte att det icke var Israels konung, vände de om och läto honom vara.
Ug nahitabo, nga sa pagkakita sa mga capitan sa mga carro nga kadto dili mao ang hari sa Israel, nga sila wala mopadayon sa paggukod kaniya.
33 Men en man som spände sin båge och sköt på måfå träffade Israels konung i en fog på rustningen. Då sade denne till sin körsven: »Sväng om vagnen och för mig ut ur hären, ty jag är sårad.»
Ug may usa ka tawo nga mibusog sa iyang pana sa panaghap, ug gitaroyan ang hari sa Israel sa kinataliwad-an sa tinakduan sa iyang kutamaya: mao nga siya miingon sa mamilino sa carro: Kupti ako, ug dad-a gawas sa panon; kay hilabihan kadaku ang akong pagkasamad.
34 Och striden blev på den dagen allt häftigare, och Israels konung höll sig ända till aftonen upprätt i sin vagn, vänd mot araméerna; men vid den tid då solen gick ned gav han upp andan.
Ug ang gubat misamot niadtong adlawa: apan ang hari sa Israel nagpabilin sa iyang carro batok sa mga Sirianhon hangtud nga nagasingabut na ang kahaponon; ug sa hapit nang mosalop ang adlaw siya namatay.
