< 2 Krönikeboken 15 >

1 Och över Asarja, Odeds son, kom Guds Ande.
Anumzamofo Avamumo'a Obeti nemofo Azariante emanigeno,
2 Han gick ut mot Asa och sade till honom: »Hören mig, du, Asa, och I, hela Juda och Benjamin. HERREN är med eder, när I ären med honom, och om I söken honom, så låter han sig finnas av eder; men om I övergiven honom, så övergiver han ock eder.
Asante vuno amanage huno ome asmi'ne, Asagane maka Judane Benzameni nagamotanena antahiho, Ra Anumzamo'a, Agri'enema mani'nazageno'a tamagrane mani'ne. Tamagrama Agriku'ma hakenutma Agrira haketa eri fore hugahaze. Hianagi tamagrama tamagenama humisageno'a, Agranena ana zanke huno amagena huramigahie.
3 En lång tid var ju Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem, och utan någon lag.
Hagi za'za kna Israeli vahe'mo'za tamage Anumzanena omanizageno, pristi vahe'mo'za zamagri'enena manine'za rempia huozmizageno, kasegemo'a zamagri'enena omne'ne.
4 Men i sin nöd omvände de sig till HERREN, Israels Gud, och när de sökte honom, lät han sig finnas av dem.
Hianagi knazampima unefre'za Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofonku rukrahe hu'za eme nehake'za, Agrira ke'za eri fore hu'naze.
5 Under de tiderna fanns ingen trygghet, när man gick ut eller in; utan stor förvirring rådde bland alla dem som bodde här i länderna,
Hagi ana knafina Israeli mopamofo agu'afina hazenke zamo'a avitegeno, kama vanoma hu'zamo'a amuho hige'za kana vanoa osu'naze.
6 och folk drabbade samman med folk och stad med stad; ty Gud förvirrade dem med allt slags nöd.
Hagi mago kumamo'a otino mago kumara ha'rentegeno, ranra kumapi vahe'mo'za ha orente arente hu'za umani emani hu'naze. Na'ankure tusi hazenke maka kaziga Anumzamo'a atregeno hazenkemo kagi'ne.
7 Men varen I frimodiga, låten icke modet falla, ty edert verk skall få sin lön.»
Hianagi tamagra korora osuta hankavetitma eri'zana eriho. Na'ankure eri'zama erinesaza kante mizana erigahaze.
8 När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och skaffade bort styggelserna ur Judas och Benjamins hela land och ur de städer som han hade tagit i Efraims bergsbygd, och upprättade åter HERRENS altare, det som stod framför HERRENS förhus.
Hagi kasnampa ne' Odeti nemofo Azaria'ma hiankema Asa'ma nentahino'a, hankave e'nerino Judama, Benzamenima, Efraemi agona kokampima me'nea rankumapima ante'naza kaza osu havi anumzatmina maka eri netreno, Ra Anumzamofo kresramna vu ita Ra Anumzamofo mono nomofo avugama me'neana, eri so'e hu'ne.
9 Och han församlade hela Juda och Benjamin, så ock de främlingar ifrån Efraim, Manasse och Simeon, som bodde ibland dem; ty många från Israel hade gått över till honom, när de sågo att HERREN, hans Gud, var med honom.
Asa'a mika Juda vahe'ene Benzameni naga'enena zamavare atru nehuno, Efraemi naga'ma Manase naga'ma Simeoni naga'ma Juda mopafi nemaniza vahe'enena kehu atru hu'ne. Na'ankure Ra Anumzana Asa Anumzamo'a agri'ene mani'nege'za kazana hige'za, rama'a Israeli vahe'mo'za Asa'ene emani'naze.
10 Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månaden av Asas femtonde regeringsår,
Asa'ma kinima manino egeno 15nima hia kafumofo 3 ikantera, ana vahe'mo'za Jerusalemi kumate emeri atru hu'naze.
11 och offrade på den dagen åt HERREN sju hundra tjurar och sju tusen djur av småboskapen, uttagna av det byte som de hade fört med sig.
Hagi ha'ma hazafinti'ma zamavare'zama e'naza afutmimpintira 700'a bulimakao afutamine, 7tauseni'a sipisipi afutamine ahe'za Ra Anumzamofontega Kresramana vu'naze.
12 Och de ingingo det förbundet att de skulle söka HERREN, sina fäders Gud, av allt sitt hjärta och av all sin själ,
Ana nehu'za Ra Anumzana zamafahe'i Anumzamofona zamagu'zmenteti amage antegahune hu'za huhagerafi huvempagea hu'naze.
13 och att var och en som icke sökte HERREN, Israels Gud, han skulle bliva dödad, liten eller stor, man eller kvinna.
Hagi mago mofavremo'o, ra vahe'mo'o, vemo'o, a'mo'ma Ra Anumzamofoma ovararisiana ahe frigahune hu'za kea anaki'naze.
14 Och de gåvo HERREN sin ed med hög röst och under jubel, och under det att trumpeter och basuner ljödo.
Ana maka vahe'mo'za ranke hu'za kezaneti'za, ufena nere'za Ra Anumzamofona avaririgahune hu'za huvempa kea hu'za eri hankaveti'naze.
15 Och hela Juda gladde sig över eden; ty de hade svurit den av allt sitt hjärta, och de sökte HERREN med hela sin vilja, och han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.
Hagi Juda vahe'mo'za tusi muse hu'naze. Na'ankure zamagra hu'za tagu'areti huta amage antegahune hu'za huvempa nehu'za Anumzamofona antahigazageno, Ra Anumzamo'a kezmia antahi'ne. E'ina hazageno Ra Anumzamo'a mika kaziga ha'zana eri atrege'za, fru hu'za mani'naze.
16 Konung Asa avsatte ock sin moder Maaka från hennes drottningsvärdighet, därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu ned styggelsen och krossade de och brände upp den i Kidrons dal.
Ma'aka'ma kuinima mani'neana kuini tra'aretira negeho Asa'a azeri netreno, havi anumza Asera amema'ama antreno tro'ma hunte'nea zafaramina antagino kitaginkotago huno Kidroni agupofi teve hanavazino kre fanane hu'ne. Na'ankure Ma'aka'a kasrino hi'mnage avu'ava huno, zafa antreno Asera havi anumzamofo amema'a tro hunte'negu anara hu'ne.
17 Men offerhöjderna blevo icke avskaffade ur Israel; dock var Asas hjärta gudhängivet, så länge han levde.
Hagi Asa'a maka havi anumzama mono'ma hunentaza kumatmina Israeli mopafintira eri havizana osune. Hianagi Asa'ma kinima mani'nea knafina tamage huno maka agu'areti huno Ra Anumzamofona amagera nenteno mago havizana osu'ne.
18 Och han förde in i Guds hus både vad hans fader och vad han själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.
Hagi nefa'ene agranema Anumzamofo suzanema huke eri atru hu'na'a silvane goline mago'a zantaminena, erino Anumzamofo mono nompi ome ante'ne.
19 Och intet krig uppstod förrän i Asas trettiofemte regeringsår.
Hagi Asa'ma 35'a kafufima kinima mani'neno'ma kvama hu'nea knafina, ha'zana omane'ne.

< 2 Krönikeboken 15 >