< 1 Thessalonikerbrevet 4 >

1 Ytterligare, käre bröder, bedja vi nu och förmana eder i Herren Jesus att allt mer förkovra eder i en sådan vandel som I haven fått lära av oss att I skolen föra, Gud till behag -- en sådan vandel som I redan fören.
For the rest, brethren, we request and exhort you, in our Lord Jesus, [that], even as ye received from us, how ye must needs walk and please God, —even as ye also do walk, that ye would abound still more.
2 I veten ju vilka bud vi hava givit eder genom Herren Jesus.
For ye know what charges we gave you, through the Lord Jesus.
3 Ty detta är Guds vilja, detta som hör till eder helgelse, att I avhållen eder från otukt,
For, this, is a thing willed of God, your sanctification, —that ye should abstain from unchastity,
4 och att var och en av eder vet att hava sin egen maka i helgelse och ära,
That ye should know, each one of you, how, of his own vessel, to possess himself in sanctification and honour:
5 icke i begärelses lusta såsom hedningarna -- vilka icke känna Gud --
Not with a passion of coveting, —just as even the nations who know not God, —
6 och att ingen i sitt förhållande till sin broder kränker honom eller gör honom något förfång, ty Herren är en hämnare över allt detta, såsom vi redan förut hava sagt och betygat för eder.
Not over-reaching and defrauding, in the matter, his brother; because, an avenger, is the Lord, concerning all these things, —even as we before told you, and solemnly called you to witness.
7 Gud har ju icke kallat oss till orenhet, utan till att leva i helgelse.
For God did not call us, with a permission of impurity, but, in sanctification.
8 Den som icke vill veta av detta, han förkastar alltså icke en människa, utan Gud, honom som giver sin helige Ande till att bo i eder.
Therefore, indeed, he that disregardeth—it is, not a man, he disregardeth, but God, —Who giveth his Holy Spirit unto you.
9 Om broderlig kärlek är det icke behövligt att skriva till eder, ty I haven själva fått lära av Gud att älska varandra;
But, concerning brotherly love—no need, have ye, that we be writing unto you; for, ye yourselves, are, God-taught, to the loving of one another; —
10 så handlen I ju ock mot alla bröderna i hela Macedonien. Men vi förmana eder, käre bröder, att allt mer förkovra eder häri
And, in fact, ye are doing it unto all the brethren [who are] in the whole of Macedonia; but we exhort you, brethren, to abound still more,
11 och att sätta eder ära i att leva i stillhet och sköta vad eder åligger och arbeta med edra händer, enligt vad vi hava bjudit eder,
And to be ambitious to be quiet, and to be attending to your own affairs, and to be working with your hands, —even as, unto you, we gave charge—
12 så att I skicken eder höviskt mot dem som stå utanför och icke behöven anlita någons hjälp.
That ye should walk reputably toward those without, and, of no one, have, need.
13 Vi vilja icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om huru det förhåller sig med dem som avsomna, för att I icke skolen sörja såsom de andra, de som icke hava något hopp.
But we do not wish you to be ignorant, brethren, concerning them who are falling asleep, —lest ye be sorrowing, even as the rest also, who are without hope;
14 Ty lika visst som Jesus, såsom vi tro, har dött och har uppstått, lika visst skall ock Gud genom Jesus föra dem som äro avsomnade fram jämte honom.
For, if we believe that, Jesus, died, and rose again, so, also will, God, bring forth with him, them who have fallen asleep through Jesus;
15 Såsom ett ord från Herren säga vi eder nämligen detta, att vi som leva och lämnas kvar till Herrens tillkommelse ingalunda skola komma före dem som äro avsomnade.
For, this, unto you, do we say, by a word of the Lord, —that, we, the living who are left unto the Presence of the Lord, shall in nowise get before them who have fallen asleep;
16 Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun. Och först skola de i Kristus döda uppstå;
Because, the Lord himself, with a word of command, with a chief-messenger’s voice, and with a trumpet of God, shall descend from heaven, —and, the dead in Christ, shall rise, first,
17 sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes; och så skola vi alltid få vara hos Herren.
After that, we, the living who are left, together with them, shall be caught away, in clouds, to meet the Lord in the air: —and, thus, evermore, with the Lord, shall we be!
18 Så trösten nu varandra med dessa ord.
So then, be consoling one another with these words.

< 1 Thessalonikerbrevet 4 >