< 1 Samuelsboken 7 >

1 Då kommo Kirjat-Jearims män och hämtade HERRENS ark ditupp och förde den in i Abinadabs hus på höjden. Och hans son Eleasar helgade de till att hava vården om HERRENS ark.
And the men of Kirjathjearim came, and brought up the ark of the LORD, and brought it into the house of Abinadab on the hill, and sanctified Eleazar his son to keep the ark of the LORD.
2 Och från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim förflöt en lång tid: tjugu år förgingo; och hela Israels hus suckade nu efter HERREN.
And it came to pass, while the ark abode in Kirjathjearim, that the time was long; for it was twenty years: and all the house of Israel lamented after the LORD.
3 Men Samuel sade till hela Israels hus: »Om I av allt edert hjärta viljen vända om till HERREN, så skaffen bort ifrån eder de främmande gudarna och Astarterna, och rikten edra hjärtan till HERREN och tjänen honom allena, så skall han rädda eder ifrån filistéernas hand.»
And Samuel spoke to all the house of Israel, saying, If ye do return to the LORD with all your hearts, then put away the foreign gods and Ashtaroth from among you, and prepare your hearts to the LORD, and serve him only: and he will deliver you from the hand of the Philistines.
4 Då skaffade Israels barn bort Baalerna och Astarterna och tjänade HERREN allena.
Then the children of Israel put away Baalim and Ashtaroth, and served the LORD only.
5 Och Samuel sade: »Församlen hela Israel i Mispa, så vill jag där bedja till HERREN för eder.»
And Samuel said, Gather all Israel to Mizpeh, and I will pray for you to the LORD.
6 Då församlade de sig i Mispa och öste upp vatten och göto ut det inför HERREN och fastade den dagen; och de sade där: »Vi hava syndat mot HERREN.» Och Samuel dömde Israels barn i Mispa.
And they gathered together at Mizpeh, and drew water, and poured it out before the LORD, and fasted on that day, and there said, We have sinned against the LORD. And Samuel judged the children of Israel in Mizpeh.
7 Men när filistéerna hörde att Israels barn hade församlat sig i Mispa, drogo filistéernas hövdingar ditupp mot Israel. Då Israels barn hörde detta, blevo de förskräckta för filistéerna.
And when the Philistines heard that the children of Israel were gathered together at Mizpeh, the lords of the Philistines went up against Israel. And when the children of Israel heard it, they were afraid of the Philistines.
8 Och Israels barn sade till Samuel: »Hör icke upp att ropa för oss till HERREN, vår Gud, att han må frälsa oss ifrån filistéernas hand.»
And the children of Israel said to Samuel, Cease not to cry to the LORD our God for us, that he will save us from the hand of the Philistines.
9 Då tog Samuel ett dilamm och offrade det såsom ett heloffer, till brännoffer åt HERREN; och Samuel ropade till HERREN för Israel, och HERREN bönhörde honom.
And Samuel took a sucking lamb, and offered it for a burnt offering wholly to the LORD: and Samuel cried to the LORD for Israel; and the LORD heard him.
10 Under det att Samuel offrade brännoffret, ryckte nämligen filistéerna fram till strid mot Israel; men HERREN lät ett starkt tordön dundra över filistéerna på den dagen och förvirrade dem, så att de blevo slagna av Israel.
And as Samuel was offering the burnt offering, the Philistines drew near to battle against Israel: but the LORD thundered with a great thunder on that day upon the Philistines, and smote them; and they were smitten before Israel.
11 Och Israels män drogo ut från Mispa och förföljde filistéerna och nedgjorde dem, under det att de förföljde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.
And the men of Israel went out of Mizpeh, and pursued the Philistines, and smote them, until they came under Bethcar.
12 Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haeser, i det han sade: »Allt härintill har HERREN hjälpt oss.»
Then Samuel took a stone, and set it between Mizpeh and Shen, and called the name of it Ebenezer, saying, Thus far hath the LORD helped us.
13 Så blevo filistéerna kuvade och kommo icke mer in i Israels land Och HERRENS hand var emot filistéerna, så länge Samuel levde.
So the Philistines were subdued, and they came no more into the land of Israel: and the hand of the LORD was against the Philistines all the days of Samuel.
14 Och de städer som filistéerna hade tagit från Israel kommo tillbaka till Israel, allasammans, från Ekron ända till Gat; och det tillhörande området tog Israel också igen ifrån filistéerna. Och mellan Israel och amoréerna blev fred.
And the cities which the Philistines had taken from Israel were restored to Israel, from Ekron even to Gath; and its land did Israel deliver from the hands of the Philistines. And there was peace between Israel and the Amorites.
15 Och Samuel var domare i Israel, så länge han levde.
And Samuel judged Israel all the days of his life.
16 Vart år färdades han omkring till Betel, Gilgal och Mispa; och han dömde Israel på alla dessa platser.
And he went from year to year in circuit to Bethel, and Gilgal, and Mizpeh, and judged Israel in all those places.
17 Sedan plägade han vända tillbaka till Rama, ty där var hans hem, och där dömde han eljest Israel där byggde han ock ett altare åt HERREN. D. ä. hjälpstenen.
And his return was to Ramah; for there was his house; and there he judged Israel; and there he built an altar to the LORD.

< 1 Samuelsboken 7 >