1 Samuelsboken 26
1 Och sifiterna kommo till Saul i Gibea och sade: »David håller sig nu gömd på Hakilahöjden, gent emot ödemarken.»
Ziph tami ni Gibeah kho a tho teh, Sawl koevah Devit teh Hakhilah mon Hakhilah kho dawk a kâhro nahoehmaw, atipouh.
2 Då bröt Saul upp och drog ned till öknen Sif med tre tusen män utvalda ur Israel, för att söka efter David i öknen Sif.
Hahoi, Sawl a thaw teh, a rawi e Isarelnaw tami 300 touh a hrawi teh, Ziph ram koelah Devit tawng hane a cei awh.
3 Och Saul lägrade sig på Hakilahöjden, som ligger gent emot ödemarken, vid vägen. Men David uppehöll sig då i öknen. Och när David förnam att Saul hade kommit efter honom in i öknen,
Sawl teh Jeshimon ram Hakhilah mon dawk a roe. Hatei, Devit teh kahrawngum vah ao teh, Sawl ni na tawng hanelah kahrawng vah a tho tie hah a panue.
4 sände han ut spejare och fick så full visshet om att Saul hade kommit.
Hatdawkvah, Devit ni katuetkungnaw a patoun teh Sawl a tho katang tie hah a panue.
5 Då bröt David upp och begav sig till det ställe där Saul hade lägrat sig; och David såg platsen där Saul låg med sin härhövitsman Abner, Ners son. Saul låg nämligen i vagnborgen, och folket var lägrat runt
Devit ni a thaw teh, Sawl tungpupnae koevah a cei. Devit ni Sawl hoi ransanaw kaukkung Ner capa Abner a inae hah a hmu. Sawl teh pupim lungui vah a i teh rangleng ransanaw ni a kalup.
6 Och David tog till orda och sade till hetiten Ahimelek och till Abisai, Serujas son, Joabs broder: »Vem vill gå med mig ned till Saul i lägret?» Då svarade Abisai: »Jag vill gå med dig ditned.»
Devit ni Hit tami Ahimelek hoi Joab e nawngha Zeruiah capa Abisai koevah, Sawl roenae koe apimaw kai koe ka kâbang han telah a pacei navah, Abisai ni nang koe kai ka kâbang han atipouh.
7 Så kommo då David och Abisai om natten till folket där, och sågo Saul ligga och sova i vagnborgen, med spjutet nedstött i jorden invid huvudgärden; och Abner och folket lågo runt omkring honom.
Devit hoi Abisai teh Sawl tinaw onae koe tangmin vah a cei roi, khenhaw! Sawl te pupim lungui vah a i, a lû koevah tahroe hah talai dawk a thoe sak teh, Abner hoi ransanaw teh a tengpam vah a i awh.
8 Då sade Abisai till David: »Gud har i dag överlämnat din fiende i din hand; så låt mig nu få spetsa honom fast i jorden med spjutet; det skall ske genom en enda stöt, jag skall icke behöva giva honom mer än den.»
Abisai ni Devit koevah, sahnin vah Cathut ni na tarannaw teh na kut dawk na poe toe. Hatdawkvah, na san ni tahroe hah talai dawk vaitahoi na takho sak haw, vai hni touh ka takho mahoeh atipouh.
9 Men David svarade Abisai: »Du får icke förgöra honom; ty vem har uträckt sin hand mot HERRENS smorde och förblivit ostraffad?»
Hateiteh, Devit ni Abisai koe hawi hoeh, bangkongtetpawiteh, BAWIPA Cathut ni satui awi e tami lathueng vah kut a tha teh, ngaithoum e tami apimaw kaawm boi telah atipouh.
10 Och David sade ytterligare: »Så sant HERREN lever, HERREN må själv slå honom, eller ock må hans dödsdag komma i vanlig ordning, eller må han draga ut i strid och så få sin bane;
Hothloilah, Devit ni BAWIPA a hring e patetlah BAWIPA a ma ni a hem han doeh. Hoehpawiteh, a duenae hnin a pha han doeh. Hoehpawiteh taran tuknae koe cet vaiteh a due han doeh.
11 men HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle uträcka min hand mot HERRENS smorde. Tag nu likväl spjutet som står vid hans huvudgärd och vattenkruset; och låt oss sedan gå vår väg.
BAWIPA ni satui awi e tami lathueng vah ka kut ka pho hane teh, BAWIPA ni na pasoung hoeh. Hatei, a lû koe e tahroe hoi tuium teh la vaiteh cet leih sei atipouh.
12 Och David tog spjutet och vattenkruset från Sauls huvudgärd, och sedan gingo de sin väg. Men ingen såg eller märkte det eller ens vaknade, utan allasammans sovo; ty HERREN hade låtit en tung sömn falla över dem.
Hahoi teh, Devit ni Sawl e lû koe kaawm e tahroe hoi tuium hah a la teh a cei. Apinihai hmawt hoeh, ahnimanaw pueng teh mat a i awh dawkvah, api buet touh hai a kâhlaw hoeh dawkvah,
13 Sedan, när David hade kommit över på andra sidan, ställde han sig på toppen av berget, långt ifrån så att avståndet var stort mellan dem.
Devit teh kakaw e a yawn namran lah a cei teh, kahlat e monruisom vah a kangdue.
14 Och David ropade till folket och till Abner, Ners son, och sade: »Vill du icke svara, Abner?» Abner svarade och sade: »Vem är du som så ropar till konungen?»
Devit ni tamihupui hoi Ner capa Abner hah a oung teh, Abner na pato mahoeh maw atipouh. Hahoi Abner ni siangpahrang ka oung ngam e tami api nang maw atipouh.
15 David sade till Abner: »Du är ju en man som icke har sin like i Israel. Varför har du då icke vakat över din herre, konungen? En av folket har ju kommit in för att förgöra konungen, din herre.
Devit ni Abner hanelah na tongpa hoeh maw. Isarelnaw e rahak vah nang patetlah e apimaw kaawm. Bangkongmaw siangpahrang na bawipa hah na ring thai hoeh maw. Tangmin vah tami buet touh ni siangpahrang na bawipa thei hanelah a tho toe.
16 Vad du har gjort är icke väl gjort. Så sant HERREN lever, I haden förtjänat att dö, därför att I icke haven vakat över eder herre, HERRENS smorde. Se nu efter: var äro konungens spjut och vattenkruset som stodo vid hans huvudgärd?»
Na sak e hno hawihoeh. Bawipa a hring e patetlah Bawipa ni satui awi e na bawipa hah kahawicalah na ring hoeh dawkvah, due hanelah na kamcu. Siangpahrang lû koe e tahroe hoi tuium hah nâmaw ao khenhaw! atipouh.
17 Då kände Saul igen Davids röst och sade: »Det är ju din röst, min son David.» David svarade: »Ja, min herre konung.»
Sawl ni Devit e lawk a thai navah, ka thai e lawk he ka capa Devit nange lawk maw atipouh navah, Devit ni oe kaie lawk doeh ka bawipa atipouh.
18 Och han sade ytterligare: »Varför jagar min herre så efter sin tjänare? Vad har jag då gjort, och vad för ont är i min hand?
Bangkongmaw ka bawipa ni a san hah a pâlei. Bangmaw ka sak. Bangmaw ka kut dawk yonnae kaawm.
19 Må nu min herre konungen höra sin tjänares ord: Om det är HERREN som har uppeggat dig emot mig, så låt honom få känna lukten av en offergåva; men om det är människor, så vare de förbannade inför HERREN, därför att de nu hava drivit mig bort, så att jag icke får uppehålla mig i HERRENS arvedel. De säga ju: 'Gå bort och tjäna andra gudar.'
Hatdawkvah siangpahrang ka bawipa na sanpa e lawk he thai haw. Kai na taran hanelah na lung tha kaawmsakkung hah Bawipa lah awm pawiteh, thuengnae heh coe naseh. Hateiteh, tami lah awm pawiteh, Bawipa hmalah thoebo naseh. Bangkongtetpawiteh, ahnimouh ni cet lawih, alouke cathutnaw e thaw hah tawk lawih telah ati awh teh, Bawipa e râw talai dawk o hoeh nahanelah sahnin na pâlei awh toe hei.
20 Och må nu icke mitt blod falla på jorden fjärran ifrån HERRENS ansikte, då Israels konung har dragit ut för att söka efter en enda liten loppa, såsom man jagar rapphöns på bergen.»
Hatdawkvah, ka thipaling teh Bawipa ni hmu hoeh e talai dawk lawng naseh. Bangkongtetpawiteh, tamuem tawng hanelah mon dawk kâva e patetlah Isarel siangpahrang teh uihli tawng hanelah a kâva atipouh.
21 Då sade Saul: »Jag har syndat. Kom tillbaka, min son David; ty jag vill icke mer göra dig något ont, eftersom mitt liv i dag har varit dyrt aktat i dina ögon. Se, jag har handlat i mycket stor dårskap och förvillelse.»
Sawl ni ka payon toe ka capa Devit bout ban leih. Bangkongtetpawiteh, na mithmu vah ka hringnae he aphu o poung dawkvah thoe bout na bo mahoeh toe. Khenhaw! pathunae hno ka sak teh ka payon toe ati.
22 David svarade och sade: »Se här är spjutet, o konung; låt nu en av dina män komma hitöver och hämta det.
Devit ni oe ka bawipa na tahroe khenhaw! na thoundoun buet touh koe bout lat sak atipouh.
23 Och HERREN skall vedergälla var och en för hans rättfärdighet och trofasthet. HERREN gav dig ju i dag i min hand, men jag ville icke uträcka min hand mot HERRENS smorde.
BAWIPA ni tami pueng amamae tahroe hoi yuemkamcunae dawk aphu poe naseh. Sahnin vah Bawipa ni nang hah ka kut dawk na poe, hateiteh Bawipa ni satui awi e tami lathueng vah kut ka tha mahoeh atipouh.
24 Och likasom ditt liv i dag har varit högt aktat i mina ögon, så må ock mitt liv vara högt aktat i HERRENS ögon, så att han räddar mig ur all nöd.»
Khenhaw! sahnin vah na hringnae teh ka mithmu vah aphu o e patetlah Bawipa ni ka hringnae hah aphu awm sak naseh. Runae pueng thung hoi na rungngang naseh atipouh.
25 Saul sade till David: »Välsignad vare du, min son David! Vad du företager dig, det skall du ock förmå utföra.» Därefter gick David sin väg, och Saul vände tillbaka hem igen.
Sawl ni Devit koevah, ka capa Devit, hawinae awm seh. Na sak e hno puengpa dawk tânae na hmawt naseh, telah a dei pouh hnukkhu, Devit teh a ban, Sawl hai a ma onae koe a ban van.
