< 1 Samuelsboken 2 >

1 Och Hanna bad och sade: »Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.
Hagi Hana'a amanage huno nunamuna hu'ne, Ra Anumzamoka nagu'areti hu'na rama'a muse hugante'na kagi ahentesga hue. Kagra'a hanavea naminka nazeri sga hu'nane. Na'ankure naza hunka knazaniafintira navrananki'na, ha' vaheni'amofona agizaregahue. Na'ankure nagu'mavazinka navrana zankura muse hugantoe.
2 Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.
Hagi Ra Anumzamoka mago'mo'e huno kagri kna huno ruotagera osigeno, mago havemofo hanavemo'a tagri Anumzamoka hankavegnara osu'ne.
3 Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.
Hagi avufga rahu kea mago'ane osuno, kagra'ama kazerisga hu kea kagipintira atioramino. Na'ankure Ra Anumzamo'a mika'zama hanana zana ko ke'neankino, kavukava'ma hanana kante anteno, refko hugantegahie.
4 Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.
Hagi hanavenentake vahe mani'nonema nehaza vahe'mokizmi atia eri futagi netreno, hanavezmi omne vahera zamazeri hanavetige'zma hanave vahe nemanize.
5 De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.
Hagi ne'zama nezamu'ma nehaza vahe'mokizmia, zamaga netenigeno, ne'zanku'ma zamaga'ma netenia vahe'mo'za nezamu hugahaze. Hagi naravo a'mo'a 7ni'a mofavre antegahie. Hianagi rama'a mofavrema ante'nea a'mo'a ontegahie.
6 HERREN dödar och gör levande, han för ned i dödsriket och upp därifrån. (Sheol h7585)
Hagi Ra Anumzamo vahera ahenefrino, vahera asimura amigeno nemanigeno, Agra vahera huntegeno fri vahe kumatega nevigeno, vahera anampintira azeri onetie. (Sheol h7585)
7 HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.
Hagi Ra Anumzamo vahera azeri amunte nomaneno, feno vahera azeri retro nehie. Agrake vahera azeri anteneramino, vahera azeri antesga nehie.
8 Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.
Hagi amunte omane vahe'ene mika zanku'ma upa'ma nehaza vahe'enena kugusopafintira zamavaresga huno ra zamagi zamige'zma marerisa vahe'enena nemanize. Na'ankure Ra Anumzamo'a ama mopamofo trara tro huteno, mopamofona anante megahane huno higeno me'ne.
9 Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.
Hagi fatgoma hu'zma Agri'ma amage'ma ante'za kama vanoma nehaza vahe'mokizmia kegava hunezamanteanagi, kefo zamavu'zmava'ma nehaza vahera zamatrege'za hanimpi fanene hugahaze. Na'ankure mago vahe'mo'a agra'a hanaverera knarera huno omanigahie.
10 De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.
Hagi Ra Anumzamofoma ha'ma rentesnaza vahera, Ra Anumzamo'a zamazeri haviza hugahie. Hagi monage huno monafintira nezamaheno, Ra Anumzamo'a miko mopafi vahe'mokizmia kegaga huzamantegahie. Hagi Agra kini ne'a hanavea nemino, masavema frentenoma huhamprima ante'nea nera hihamu hanavea amino azeri antesga hugahie.
11 Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.
Anante Elkana'ene Hanakea ete kumazanirega Rama vu'na'e. Hianagi Samueli'a pristi ne' Eli aza huno Ra Anumzamofo eri'zana eri'ne.
12 Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
Hagi Eli mofavre'amokea kefo zanavu'zanava nehuke, Ra Anumzamofona Ra mani'ne huke antahi omi'na'e.
13 På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;
Hagi ana pristi ne'tremokea vahe'mo'zama ofama eri'za e'za eme kresramana nevazafintira, eri'za vahe huntakeno 3'a ave me'nea fokureti kavofima krazageno'ma nerea afupintira ome revazu huno eme zanamitere hu'ne.
14 den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.
Hagi ana eri'za ne'mo'a afu'ma kre'naza kavofima ana fokureti'ma reno avazuma hia afura, erino Eli mofavrerarena eme zanami'ne. Israeli vahe'mo'zama mika zupa Sailo kumate'ma ofama eme nehazageno'a, e'inahukna zanavu'zanava hutere hu'na'e.
15 Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: »Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått.»
Hagi mago'a zupa pristi vahe'mo'za afova'a onkre'nazageno ana eri'za ne'mo'a emenerige'za, pristi vahe'mo'za amanage hu'naze, kretesunkenka erigahane hu'zama nehazageno'a, kavofima kraza afura onegaha'anki zanagra'a tevefi kreke negaha'e.
16 Om då mannen svarade honom: »Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster», så sade han: »Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld.»
Hagi anama ofama hunaku'ma nehia pristi ne'mo'a amanage hu'ne, natrege'na afu afova'a kretanena, henka kavesiniama'a erinka vuo, higeno'a pristi ne'mofo eri'za ne'mo'a amanage hu'ne, kagrama namizanku'ma menima kave'ma osiniana, nagra'a erigahue.
17 Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.
Hagi Ra Anumzamofo avufina ana netremokea tusi'a kumi hu'na'e. Na'ankure zanagra Ra Anumzamofonte'ma eri'za aza ofa kefenkami atreke tusi'a kefo zantfa hu'na'e.
18 Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.
Hianagi Samueli'a pristi vahe'mo'zama nehaza efeke zaza kukena hu'neno, eri'zana Ra Anumzamofo avuga eri'ne.
19 Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
Hagi kafugu kafugu'ma nehazaza huke ofama huku'ma nererake nefake'ma ne-ekea, Samuelina nerera'a osi za'za kukena'a tro huno erinte'neno etere hu'ne.
20 Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: »HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN.» Och så gingo de hem igen.
Hagi anama huteke kuma zaniregama vu'zama nehakeno'a, Eli'a nunamuna huno Elkanane nenaronena asomu kea huznanteno amanage hu'ne, Ra Anumzamo'a ama mofavrema ami vagamarena'a zantera, nona huno mofavreramina tanamigahie, higeke ete kumazanirega vu'na'e.
21 Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.
Hagi Ra Anumzamo'a Hanana azeri so'e huntegeno amu'ene huno 3'a ne'mofavregi tare mofaki huno kasezmante'ne. Hianagi Samueli'a Ra Anumzamofo avuga Sailo manineno nena hu'ne.
22 Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
Hagi Eli'a ananknafina ozafa re'neanagi tare ne'mofavre'amokea maka Israeli vahe'ma huzamanta'a zanavu'zanava zamofo agenkea antahine. Hagi ana netremokea seli mono nomofo kafante'ma eri'zama eneri'za a'nene monko'za hu'na'e.
23 sade han till dem: »Varför gören I sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?
Hu'negu Eli'a ana mofavre'amokiznigura amanage hu'ne, na'ahigeta e'inahu kefo tanavu'tanava'ma neha'a zamofo tanagenkea miko vahe'mo'za eme nenasamize?
24 Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.
Hagi mofavrenimota'a e'inahu tanavu'tanavara osi'o. Na'ankure Ra Anumzamofo vahe'mo'zama huganti kamama nehaza kema nasamiza kemo'a havizantfa nehie.
25 Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.
Hagi mago vahe'mo'ma mago vahe'ma kefo avu'ava'ma huntesiana Anumzamo amu'nompina mani'neno eri ante fatgo hugahie. Hagi Ra Anumzamofonte'ma kefo zama haniana, i'za erinte fatgo hugahie? Hianagi Eli mofavreraremokea nezanafama zanasamia nanekea ontahi'na'e. Na'ankure ko' Ra Anumzamo'a zanahe fri'naku antahi'ne.
26 Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.
Hagi Samueli'a mofavrema mani'neno'a Ra Anumzamofo avure'ene vahe'mofo avure'enena so'e avu'avaza hige'za avesinentazageno Ra Anumzamo'enena avesinte'ne.
27 Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: »Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
Hagi mago knazupa Anumzamofo eri'za vahe'mo'a Elinte eno amanage huno eme asami'ne, Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Isipima Fero agoragama kagehe'zama mani'nage'na zamagritera Nagra'a nazeri ante amara osu'nofi?
28 Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?
Hagi neramageho Aronina maka Israeli naga nofipintira Nagra'a huhampri antogeno pristi vahe zaza kukena hu'neno, Nagri navuga pristi eri'zana kresramna vu itarera marerino e'nerino, mananentake'zana kremna vu'ne. Hagi mika Israeli vahe'mo'zama ofama tevefima haza ne'zana, miko kagri kagehe'i pristi naga zami'noe.
29 Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?
Hagi nahigeta Nagrite'ma Israeli vahe'mo'zama kresramnama hihoma hu'na huzmante'noa kante ante'za noniafima ofama eme haza ofa antahi onamike, renkrerera nereke eri havizana hu'na'e. Hagi nahigenka tare mofavreka'a ra zanagia nezanaminka, Nagria ra nagia onami'ne? Na'ankure knare afu'ma Nagrite'ma ofama eme hazana, tamagragukera antahita neneta afovagera hu'naze.
30 Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.
E'inahu zama hanku Israeli vahe Ra Anumzamo'a anage huno hu'ne, Kagri naga'ene kagehe'i naga'mo'za pristi eri'zana erivava hugahaze hu'na hu'noanagi, anara osugahaze. Na'ankure Nagri'ma ra nagima namisamokizmia, ra zamagi zamigahue. Hagi Nagri nagima eri haviza hanamokizmia, zamazeri henkami atregahue.
31 Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
Hagi antahiho, mago kna ne-eankina hanavetamia erinetrena, tamafahe'i hanavea eritra'nena tamagri naga'pina magore huno ranra vahera omanigahie.
32 Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.
Hagi tamagra negetma kanive neresage'na Israeli vahera asomura huzamantegahue. Hianagi tamagri naga'pina, magore huno ozafareno ranra vahera mani'nenageta ke vava osugahaze.
33 Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din släkt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.
Hagi ana hutesuge'zama ofri'zama magoke magoke'ma manisaza vahe'mo'za zamasuzampi nemanisage'za, mofavrema kasezamantesaza mofavremo'za, ozafa ore'ne'za ame hu'za frigahaze.
34 Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.
Hagi tare mofavreka'a Hopni'ene Finiasikea magoke zupage frisakenka, ana maka ke'nimo'a tamage hu'ne hunka antahigahane.
35 Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
Hianagi nagri kema antahinamisia pristi ne' azeri oti'nena, Nagri nagu'afine antahizampima me'nea kemofo amage anteno eri'zana enerino, miko zupa Nagrama huhamprinte'nua kini vahe'mofo avuga eri'zana erivava huno vugahie.
36 Och var och en som bliver kvar av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'»
Hianagi kagri naga'pinti'ma ofri'ma mani'namo'za miko zupa ana pristi ne'te e'za zamare'na emere'za, ne'zama nesunazana omaneanki hurantegeta pristi eri'zana enerita, breti ankrahe'a erita namneno hugahaze.

< 1 Samuelsboken 2 >