1 Samuelsboken 2
1 Och Hanna bad och sade: »Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.
Hannah ni a ratoum e teh, BAWIPA dawk ka lunghawi poung. Ka ki hah BAWIPA ni a tawm toe. Nange Rungngangnae dawk ka lung ahawi teh ka tarannaw hmalah ka minhmai a pan.
2 Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.
BAWIPA a thoung e patetlah apihai thoung hoeh. Nang patetlah e awm hoeh. Kaimae Cathut patetlah kângue hane talung awm hoeh.
3 Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.
Hot patetlah e kâoupnae lawk dei hanh leih. Na pahni dawk hoi lunglennae lawk tâcawt hanh naseh. Bangkongtetpawiteh, BAWIPA teh bangpueng ka panuek e Cathut lah ao teh, sak awh e pueng hah a khing.
4 Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.
Athakaawme taminaw e licung a kâkhoe teh a thakayounnaw thaonae a poe.
5 De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.
A von kapahanaw ca hane kawi a hmu nahan a tawng awh teh, a von kahlamnaw vonhlam awh hoeh toe. Napui cakaroe e ni vai sari touh ca a khe toe. A ca moikapap ka khe e napui a tha a tâwn toe.
BAWIPA teh duesakthainae, hringsakthainae, phuen totouh duesaknae hoi thawsaknae kâ a tawn. (Sheol h7585)
7 HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.
BAWIPA ni roedengsaknae, tawntasaknae, a pabo teh tawmthainae kâ a tawn.
8 Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.
A ma ni pabo e vaiphu dawk hoi a tawm teh, a tha kayoun e hraba dawk hoi a tawm teh, tami katawntanaw hoi rei tahungthainae bawilennae bawitungkhung a poe. Bangkongtetpawiteh, talai dupuinaw teh BAWIPA e lah ao. Hote adu pui dawk BAWIPA ni talaivan a kamtue sak.
9 Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.
Ama ni a tami kathoungnaw e a khok a khetyawt han. Tamikathoutnaw teh a hmo thung dueng ao awh han. Ma e thasainae hoi apihai tâ mahoeh.
10 De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.
BAWIPA ka taran e pueng reppasei lah a ta han. Kalvan hoi khoparit lawk hoi a tuk han. BAWIPA ni talai apout totouh lawk a ceng han. Ama e siangpahrang hah thasainae a poe han. Satui a awi e hah tawmdawm han telah a ti.
11 Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.
Hathnukkhu hoi Elkanah teh Ramah kho e a im vah a pha. Hatei camo teh vaihma Eli koe BAWIPA e thaw a tawk.
12 Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
Eli capanaw teh a rawk teh BAWIPA panuek a hoeh.
13 På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;
Tamimaya koe vaihmanaw oangnae teh, thuengnae moi a thawng lahunnah, vaihma e a san buet touh hoi moi sonae sum kathum samphei e a sin teh a tho.
14 den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.
Ukkang thung thoseh, hlaam dawk thoseh, thawngnae hlaam dawk thoseh a cuek awh teh moi sonae sum kathum samphei hoi a rasa e moinaw hah vaihma ni ouk a la, hot patetlah hawvah ka tho e Isarel tami pueng koe Shiloh vah a sak awh.
15 Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: »Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått.»
Hatnavah, a thâw a karê hoehnahlan, vaihma san a tho teh thuengnae ka sak e koevah vaihma hanelah pahai e moi na poe haw. Bangkongtetpawiteh, nang koe e thawng e moi lat mahoeh. Thawng hoeh e doeh a ngai telah a dei.
16 Om då mannen svarade honom: »Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster», så sade han: »Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld.»
Ahni koevah ahrei hah hmaloe karê seh, hat hnukkhu vah na ngai yit touh na la han atipouh navah, ahni ni na hoeh bo atu roeroe na poe. Na poe hoehpawiteh, beng na lawp han ouk atipouh.
17 Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.
Hatdawkvah, vaihma thoundounnaw teh a yonnae BAWIPA mithmu vah a lenpoung. Bangkongtetpawiteh, BAWIPA e thuengnae noutna hoeh e lah a hno awh toe.
18 Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.
Camo Samuel teh vaihma e angkidung a khohna teh BAWIPA hmalah thaw a tawk.
19 Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
Hothloilah, angkidung a manu ni a khui pouh teh, kumtangkuem thuengnae poe hanelah a vâ hoi a tho navah ouk a sin pouh.
20 Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: »HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN.» Och så gingo de hem igen.
Eli ni Elkanah hoi a yu teh yawhawi a poe teh, BAWIPA hanelah hno na poe e heh hete napui hno lahoi BAWIPA ni na patho naseh telah atipouh. Hottelah hoiyah im lah a ban awh.
21 Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.
BAWIPA ni Hannah teh a khetyawt teh camo a vawn teh ca tongpa kathum napui kahni touh a khe. Camo Samuel hai BAWIPA hmalah a roung.
22 Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
Eli teh a matawng poung toe. Isarel pueng koe a canaw ni a sakyoe e pueng hoi kamkhuengnae lukkareiim takhang koe kamkhueng e napuinaw a ikhainae kong a thai a teh,
23 sade han till dem: »Varför gören I sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?
Ahnimouh koe bang kecu dawk maw het patetlah e hno hah na sak. Bangkongtetpawiteh, hetnaw koehoi e na sak awh e hnokahawi hoeh e kong hah ka thai.
24 Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.
Hawi hoeh ka canaw, BAWIPA e taminaw ni a dei awh e kamthang teh kamthang kahawi nahoeh. BAWIPA e taminaw lawk na ek sak.
25 Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.
Tami reira hah Tami buet touh ni yonnae sak pawiteh, ahni teh, lawkcengkung ni lawk a ceng han. Tami buet touh ni BAWIPA dawk yon pawiteh, apinimaw a kâhei pouh han telah ati. Hatei a na pa e lawk ngai laipalah a onae teh BAWIPA ni thei han a ngai dawk doeh.
26 Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.
Camo Samuel teh a roung takhang teh Cathut hoi tami e lungngai lah ao.
27 Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: »Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
BAWIPA e tami buet touh Eli koe a tho teh, BAWIPA ni hettelah a dei. Izip ram Faro im ao awh navah na pa e na catoun koe kamcengcalah ka kamnue nahoehmaw.
28 Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?
Ka thuengnae khoungroe koe cei hane hmuitui sawi hane, ka hmalah vaihma angki kho hane, Isarel miphun dawk hoi ahni teh ka rawi e lah awm hoeh namaw Isarel miphunnaw e hmaisawi thuengnae hai na pa e miphun koe kai ni ka poe.
29 Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?
Ka im dawk, kâ na poe e thuengnae hnonaw bangkong na khok hoi na coungroe awh. Kai hlak vah na capanaw na barihnawn, nama na kâthaw saknae dawk ka tami Isarelnaw ni thuengnae kahawi kahawi e na hno, telah a ti.
30 Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.
Hatdawkvah, BAWIPA Isarelnaw e Cathut ni kai ni na imthung hoi na pa imthung hah, a yungyoe ka hmalah ka thaw na tawk awh han telah kai ni na dei pouh ei, sahnin BAWIPA ni a dei e teh ka lawkkam teh kai hoi hlat naseh. Kai ka tawm e naw teh, kai ni ka tawm van han, kai bang lah ka noutna hoeh e naw teh bang lah ka noutna van mahoeh.
31 Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
Na imthung dawk matawng ka phat hoeh lah na kut hoi na miphun e a kut hah a tâtuengnae tueng a pha han.
32 Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.
Ka im dawk e a rucatnae nang ni na hmu han. Isarel miphun lathueng kahawi hno ka sak e pueng kai ni ka poe nakunghai nange miphun dawk nâtuek hai a kum kacue matawng ka phat sak mahoeh.
33 Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din släkt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.
Kaie thuengnae khoungroe dawk hoi ka raphoe hoeh e nange miphun teh na mit a ro vaiteh, lungthin kamathoesakkung lah ka o sak han. Na catounnaw ni a thoundoun lahun nah a due han.
34 Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.
Na ca roi hnin touh dawk rei a due roi han. Hethateh na ca Hophni hoi Phinehas dawk ka phat hane hno doeh.
35 Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
Yuemkamcu vaihma ka lungthin hoi ka pouknae dawk kaawm e ka sak e tami hah ka kangdue sak han. Kacakpounge imthung lah ka kangdue sak vaiteh a yungyoe hoi satui ka awi e hmalah ao han.
36 Och var och en som bliver kvar av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'»
Na im vah ka cawi rae pueng tangka hoi vaiyei a hei lahoi a cei awh han. A hmalah tabut awh vaiteh, vaiyei youn touh ka ca hanelah ka hmu thai nahan, pahren lahoi vaihma thaw na tawk sak yawkaw ati awh han telah a ti.
