1 Petrusbrevet 5
1 Till de äldste bland eder ställer jag nu denna förmaning, jag som själv är en av de äldste och en som vittnar om Kristi lidanden, och som jämväl har del i den härlighet som kommer att uppenbaras:
The elders who are among you I exhort, who am also an elder, and a witness of the sufferings of Christ, and also a partaker of the glory that shall be revealed:
2 Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta.
Feed the flock of God which is among you, taking the oversight [of it], not by constraint, but willingly; not for filthy lucre, but from a ready mind;
3 Uppträden icke såsom herrar över edra församlingar, utan bliven föredömen för hjorden.
Neither as being lords over [God's] heritage, but being examples to the flock.
4 Då skolen I, när Överherden uppenbaras, undfå härlighetens oförvissneliga segerkrans.
And when the chief Shepherd shall appear, ye shall receive a crown of glory that fadeth not away.
5 Så skolen I ock, I yngre, å eder sida underordna eder de äldre. Ikläden eder alla, i umgängelsen med varandra, ödmjukheten såsom en tjänardräkt. Ty »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd».
Likewise, ye younger, submit yourselves to the elder. Yes, all [of you] be subject one to another, and be clothed with humility: for God resisteth the proud, and giveth grace to the humble.
6 Ödmjuken eder alltså under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja eder i sinom tid.
Humble yourselves therefore under the mighty hand of God, that he may exalt you in due time:
7 Och »kasten alla edra bekymmer på honom», ty han har omsorg om eder.
Casting all your care upon him; for he careth for you.
8 Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka.
Be sober, be vigilant; because your adversary the devil, as a roaring lion, walketh about, seeking whom he may devour:
9 Stån honom emot, fasta i tron, och veten att samma lidanden vederfaras edra bröder här i världen.
Whom resist steadfast in the faith, knowing that the same afflictions are accomplished in your brethren that are in the world.
10 Men all nåds Gud, som har kallat eder till sin eviga härlighet i Kristus, sedan I en liten tid haven lidit, han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa eder. (aiōnios g166)
But the God of all grace, who hath called us to his eternal glory by Christ Jesus, after ye have suffered a while, make you perfect, establish, strengthen, settle [you]. (aiōnios g166)
To him [be] glory and dominion for ever and ever. Amen. (aiōn g165)
12 Genom Silvanus, eder trogne broder -- för en sådan håller jag honom nämligen -- har jag nu i korthet skrivit detta, för att förmana eder, och för att betyga att den nåd I stån i är Guds rätta nåd.
By Silvanus, a faithful brother to you, as I suppose, I have written briefly, exhorting, and testifying that this is the true grace of God in which ye stand.
13 Församlingen i Babylon, utvald likasom eder församling, hälsar eder. Så gör ock min son Markus.
The [church that is] at Babylon, elected together with [you], saluteth you; and [so doth] Mark my son.
14 Hälsen varandra med en kärlekens kyss. Frid vare med eder alla som ären i Kristus.
Greet ye one another with a kiss of charity. Peace [be] with you all that are in Christ Jesus. Amen.
