1 Petrusbrevet 3
1 Sammalunda, i hustrur, underordnen eder edra män, för att också de män, som till äventyrs icke hörsamma ordet; må genom sina hustrurs vandel bliva vunna utan ord,
Hwidala eli, amwe mwamlii bhashe mhwanziwa ahwifumye hwa lume bhenyu mwemwe, nantele, nkashekati yabho sebhalyogopa izuu, Ashilile anjendo zyeshe bhabho wawezye avutishe bila lizuu,
2 när de skåda den rena vandel som I fören i fruktan.
namtele abhene bhebho bhaibha bhalohile enjondo ne nshinshi
3 Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt.
Ene embakombosye sehumapambo ga honze yaani atabhe isisi, evintuvye dhahabu au amenda genshinshi.
4 Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.
Namtele baada yesho ebhombeshe huwintu wa muhati we mwoyo, na shi zanye owinza no upomu we mwoyo, gulasamwaushe witazi lyakwe Ongolobhe.
5 På sådant sätt prydde sig ju ock fordom de heliga kvinnorna, de som satte sitt hopp till Gud och underordnade sig sina män.
Alenganaje abhashe aputi bhahwipambile bhebho hwidala eli, wahali nolwetesho hwa Ngolobhe na bhabhoopaga alume bhabha bhebho
6 Så var Sara lydig mot Abraham och kallade honom »herre»; och hennes barn haven I blivit, om I gören vad gott är, och icke låten eder förskräckas av något.
bhwihida eli oSala amwogope o Iblahimu na hukuzye “Gosi” warwe. Amwe esalezi mli bhana bhakwe nkashe mwaibhomba zyazilinyinza nkashe semuhwogopa embiwi.
7 Sammalunda skolen I ock, I män, på förståndigt sätt leva tillsammans med edra hustrur, då ju hustrun är det svagare kärlet; och eftersom de äro edra medarvingar till livets nåd, skolen I bevisa dem all ära, på det att edra böner icke må bliva förhindrade.
Hwidala elyo lyenyo amwe mwalume muhwanziwa akhale shinza nashe bhenyu nkamumanya aje ebho wamwenyu bhebhashe awinu muwamanye aje waposhezi wamwenyu wempesya yewomi, bhombaji eshi aje emputo zyenyu zinganje agomelwe.
8 Varen slutligen alla endräktiga, medlidsamma, kärleksfulla mot bröderna, barmhärtiga, ödmjuka.
Nantele, amwe mwenti, mubhe no mwoyo gumo, abhe wasajiliane, na asongwane, nanshi aholo, bhabhahwiyisizye, na hogowe.
9 Vedergällen icke ont med ont, icke smädelse med smädelse, utan tvärtom välsignen; därtill ären I ju ock kallade, att I skolen få välsignelse till arvedel.
Mganje wezye amabhibhi hu mabhibhi, endigo hu ndigo. Ishinyume shakwe, mwendelelaje asaye Afutanaje mwakwiziwe, aje muwezye agale ebaraka.
10 Ty »den som vill älska livet och se goda dagar, han avhålle sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek;
Omwene wasongwa olwizyo nalole insiku alukhane omele lwake humabhibhi ni lomi lyakwe ayanje olusyonshelo.
11 han vände sig bort ifrån det som är ont, och göre vad gott är, han söke friden, och trakte därefter
Nantele agalushe na agalehse amabhibhi na abhombe gagali minza na ayanze ulwomvwano na alubhenjelezye.
12 Ty Herrens ögon äro vända till de rättfärdiga, och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som göra det onda».
Amaso ga Ngolobhe gahulola wali ne lyoli na makutu gakwe gahumwomvwa emputo yakwe. Lelo iliso lya bhabhabhomba embibhi.”
13 Och vem är den som kan göra eder något ont, om I nitälsken för det som är gott?
Wenu wanzabhanankanye amwe nkamziliha lyalili linza?
14 Skullen I än få lida för rättfärdighets skull, så ären I dock saliga. »Hysen ingen fruktan för dem, och låten eder icke förskräckas;
Nkashe mwalabha ne lyoli msaiilwe mganje gogope gala ambago awene wagogopa. Mganje awe noyinzuyinzi.
15 nej, Herren, Kristus, skolen I hålla helig i edra hjärtan.» Och I skolen alltid vara redo att svara var och en som av eder begär skäl för det hopp som är i eder, dock med saktmod och i fruktan
Pamande yakwe mubheshe oyosu mmoyo genyu walii golosu. Omuda gwonti mughale hani ahujibu omuntu wabhambhozyezya ahusu isobhelo lyenyu hwa Ngolobhe. Whombaji sheshihuhogowe ne nshinshi.
16 och med ett gott samvete, så att de som smäda eder goda vandel i Kristus komma på skam, i fråga om det som de förtala eder för.
Mubhe bhahwilonje ishinza aje nkashe bhabhaliga owinza wenyu hwa Nholobhe wakenyaje afutanaje bhayanga shingunga aje amwe mwali bhambhomba embibhi.
17 Ty det är bättre att lida för goda gärningar, om så skulle vara Guds vilja, än att lida för onda.
Shinza sana, Ongolobhe nkaziliha, aje myemba na bhombe aminza kuliko abhombe amabhibhi.
18 Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande.
O Yesu ayembele limo afwatane ne mbibhi omwene ola welyoli omwene. Afuatanaje ete sagaibhawelyoli ili atitwale ate hwa Ngolobhe. Afwiye eshibele abhehwe mwomi, hushiloho.
19 I anden gick han gick han ock åstad och predikade för de andar som höllos i fängelse,
Hushiloho hwohwo abhalile azilombelele eviloho vila salezi vifungulwe.
20 för sådana som fordom voro ohörsamma, när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid, då när en ark byggdes, i vilken några få -- allenast åtta personer -- blevo frälsta genom vatten.
Sagazyali zihwomvwa lula ujimvi wa Ngolobhe na wahali ugolela ensi zya Nuhu ensinku zya zenje embombo ye mpogoso, no Ngolobhe ahokoye awantu wadodo ahokoye amoyo nane afune mumenze.
21 Efter denna förebild bliven nu och I frälsta genom vatten -- nämligen genom ett dop som icke betyder att man avtvår kroppslig orenhet, utan betyder att man anropar Gud om ett gott samvete -- i kraft av Jesu Kristi uppståndelse,
Ene shimanyilo shewoziwa sio aje ahwozye entavu afume mubele kama ndawo ye mwoyo ogwinza hwa Ongolobhe ashilile ovyonsu wa Yesu Kilisti.
22 hans som har farit upp till himmelen, och som nu sitter på Guds högra sida, sedan änglar och väldige och makter i andevärlden hava blivit honom underlagda.
Omwene ali hukhono ondelo ogwa Ngolobhe. Abhalile amwanya ohale ozelu, ulongozi wa maha, vimwogope omwene.
