1 Petrusbrevet 2

1 Så läggen då bort all ondska och allt svek så ock skrymteri och avund och allt förtal.

Tua ahikom ngualdang tung ah deisakna pha ngawl, theamna te, ki hi theamsak na te, hazatna te le ngensiatna te nusia vun a,

2 Och då I nu ären nyfödda barn, så längten efter att få den andliga oförfalskade mjölken, på det att I genom den mån växa upp till frälsning,

Nausen suaktung te bang in, na khan thei natu uh in, bangma a ki hel ngawl noaitui ahi, Pathian thu sia thangai tavun:

3 om I annars haven »smakat att Herren är god».

Topa sia a hesuak thei Topa a hihi, ci na tep zo uh hi.

4 Och kommen till honom, den levande stenen, som väl av människor är förkastad, men inför Gud är »utvald och dyrbar»;

Mihing te in nilnam napi, Pathian in a teal, a nungta le a manpha suangpi bang ahi, Topa kung ah na pai uh a,

5 och låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, så att I bliven ett »heligt prästerskap», som skall frambära andliga offer, vilka genom Jesus Kristus äro välbehagliga för Gud.

Note zong a nungta suangpi te bangma in a kisa thaa inn na hi uh hi, Jesus Christ tungtawn in Pathian tung ah a san thamman tha thu taw kisai biakpiakna pia tu in, a thiangtho thiampi te na hi uh hi.

6 Det heter nämligen på ett ställe i skriften: »Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall icke komma på skam.»

Tabang ahikom in laithiangtho sung a om thu sia, en vun, Zion ah a tealsa le a manpha inn bulpi a lianbel sia ka koi hi: Ama a um peuma a maizum batu uh hi.

7 För eder, I som tron, är stenen alltså dyrbar, men för sådana som icke tro »har den sten som byggningsmännen förkastade blivit en hörnsten»,

Tua ahikom a um note tung ah Ama sia vanglian hi: ahihang thu ni nuam ngawl te atu in, innsa te i a nilkhiat suang sia, inn bulpi a lianbel hong suak hi,

8 som är »en stötesten och en klippa till fall». Eftersom de icke hörsamma ordet, stöta de sig; så var det ock bestämt om dem.

Taciang, thu nit ngawl hu in tua thu sia a puk te atu in lutu na suangtum le a liksak suangpi hi a, amate sia tua atu in a koikholsa a hihi.

9 I åter ären »ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk», för att I skolen förkunna hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från mörkret till sitt underbara ljus.

Ahihang khuazing sungpan in a lamdang khuavak sung ah hongsam Pathian pokna te kilangsak tu in, note sia hongtealsa minam, kumpi nam thiampi, a tuanngen minam te na hi uh hi:

10 I som förut »icke voren ett folk», men nu ären »ett Guds folk», I som »icke haden fått någon barmhärtighet», men nu »haven fått barmhärtighet».

Nidang lai in Pathian mite na hi ngawl uh hang, tu in Ama mite na hi uh hi: nidang lai in Pathian i hesuakna na san ngawl uh hang, tu in na sang zo uh hi.

11 Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen.

Ka itte awng, thaa taw a ki langpan cilesa deina te pial tu in, peamta te le khualhaw te bang in kong thum hi;

12 Och fören en god vandel bland hedningarna, på det att dessa, om de i någon sak förtala eder såsom illgärningsmän, nu i stället, när de skåda edra goda gärningar, må för dessas skull prisa Gud på den dag då han söker dem.

Gentile te in note sia napha ngawl seam te bang in hong son uh thu sia, Pathian i thukhenna ni ciang in na pha na sepna uh te mu tu uh a, Pathian min a thansak thei natu in amate mai ah na thuman nuntakzia uh kilangsak tavun.

13 Varen underdåniga all mänsklig ordning för Herrens skull, vare sig det är konungen, såsom den överste härskaren,

Topa atu in kumpipa tung ah a sangbel bang ahizong;

14 eller det är landshövdingarna, som ju äro sända av honom för att straffa dem som göra vad ont är och för att prisa dem som göra vad gott är.

Ahibale hong uk te sia, na pha ngawl a seam te dan pia tu le na pha seam te a pok tu in kumpipa i sawltak bang in ahizong, mihing te i vawt thukham nuai ah om tavun.

15 Ty så är Guds vilja, att I med goda gärningar skolen stoppa munnen till på oförståndiga och fåkunniga människor.

Banghangziam cile note i a pha na sepna uh hang in a mawmaw te bangma he ngawl pi in a pau te kam humsak tu sia Pathian deina a hihi:

16 I ären ju fria, dock icke som om I haden friheten för att därmed överskyla ondskan, utan såsom Guds tjänare.

Note a suakta te hi napi, na suatakna uh sia siatna phualsealna in zang heak vun, tua sang in Pathian sila te bang in nungta zaw vun.

17 Bevisen var man ära, älsken bröderna, »frukten Gud, ären konungen».

Mi theampo zakta vun. U le nau ki it vun. Pathian kita vun. Kumpipa zakta vun.

18 I tjänare, underordnen eder edra herrar med all fruktan, icke allenast de goda och milda, utan också de obilliga.

Naseam te awng, na to te thu sia zatakna taw ni vun; to pha le to nunneam te bek hi ngawl in, to sonhak te thu zong ngai vun.

19 Ty det är välbehagligt för Gud, om någon, med honom för ögonen, tåligt uthärdar sina vedervärdigheter, när han får lida oförskylt.

Banghangziam cile mi khat in Pathian tung ah a pha le a sia khentel theina atu in, a maan ngawlpi in khuangaina a thuak le, a poktak a hihi.

20 Ty vad berömligt är däri att I bevisen tålamod, när I för edra synders skull fån uppbära hugg och slag? Men om I bevisen tålamod, när I fån lida för goda gärningars skull, då är detta välbehaglig för Gud.

Na mawna uh hang in ngual khut thaak na sia thinsau tak in na thuak uh ahile bang phatna om ziam? ahihang, phatna na vawt a, thinsautak in na thuak uh le, hi thu sia Pathian i santhei a hihi.

21 Ty därtill ären I kallade, då ju Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder en förebild, på det att I skullen följa honom och vandra i hans fotspår.

Hibang tu in hong kisam a hihi: banghangziam cile Christ zong eite atu in thuak a, ette in na zui tu uh a khawni te hong nusiat hi:

22 »Han hade ingen synd gjort, och intet svek fanns i hans mun.

Ama in mawna bangma vawt ngawl hi, a kam ah theamna ki mu ngawl hi:

23 När han blev smädad, smädade han icke igen, och när han led, hotade han icke, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.

A ki zawnsak ciang zong in zawnsak vawt kik ngawl hi; a thuak ciang zong in kuama thawmvau tuan ngawl hi; ahihang thumantak in thukhen pa thukhenna ah ama le ama ki ap hi:

24 Och »våra synder bar han» i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort ifrån synderna och leva för rättfärdigheten; och »genom hans sår haven I blivit helade».

Ama tatak in i mawna te sia Ama pumpi vateak taw thing tung ah pua hi, tabang in eite mawna sung ah i thi a, thutang suana sung ah i nuntak natu a hihi: Ama liamma te hang in eite hong damsak zo hi.

25 Ty I »gingen vilse såsom får», men nu haven I vänt om till edra själars herde och vårdare.

Banghangziam cile note tuu bang in lam na pial zo uh hi; ahihang tu in na thaa uh hong keam tuucing pa kung ah na heakkik zo uh hi.