1 Kungaboken 4

1 Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

Alò, Wa Salomon te wa sou tout Israël.

2 Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

Sila yo se te ofisye pa li yo: Azaria, fis a Tsadok a, prèt la;

3 Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

Élihoreph avèk Achija, fis a Schischa yo te sekretè; Josaphat, fis a Achilud la, grefye;

4 Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;

epi Benaja, fis a Jehojada a te sou lame a; epi Tsadok avèk Abiathar te prèt;

5 Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

Azaria, fis a Nathan an te sou depite yo; epi Zabud, fis a Nathan an, yon prèt, te zanmi a wa a;

6 Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.

epi Achischar te sou tout afè kay la; epi Adoniram, fis a Abda a te sou mesye travo fòse yo.

7 Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

Salomon te gen douz depite sou tout Israël, ki te fè pwovizyon pou wa a avèk lakay li. Chak mesye yo te oblije bay pwovizyon yo pou yon mwa chak ane.

8 Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

Sila yo se non pa yo: Ben-Hur, nan peyi ti kolin Éphraïm yo.

9 Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

Ben-Déker nan Makats, Saalbim avèk Beth-Schémesch ak Élon avèk Beth-Hannan.

10 Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

Ben-Hésed nan Arubboth (Soco te pou li avèk tout teritwa Hépher);

11 Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

Ben-Abinadab nan wotè kote Dor a (Thaphath, fi a Salomon an te madanm li).

12 Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

Baana, fis a Achilud la, nan Thaanac avèk Meguiddo, avèk tout Beth-Schean ki akote Tsarthan anba Jizreel, soti Beth-Schean rive Abel-Mehola, jis rive lòtbò Jokmean.

13 Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

Ben-Guéber nan Ramoth-Galaad (vil a Jaïr yo, fis a Manassé, ki Galaad la te pou li: nan zòn Argob, ki Basan an, swasant gran vil avèk mi yo fè an bwonz te pou li);

14 Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

Achinadab, fis a Iddo a nan Mahanaïm;

15 Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

Achimaats, nan Nephtali. (Li osi te marye avèk Basmath, fi a Salomon an);

16 Baana, Husais son, i Aser och Alot;

Banna, fis a Huschaï a nan Aser avèk Bealoth;

17 Josafat, Paruas son, i Isaskar;

Josaphat, fis a Parauch la nan Issacar;

18 Simei, Elas son, i Benjamin;

Schimeï, fis a Éla a, nan Benjamin;

19 Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

Guéber, fis a Uri a, nan peyi Galaad la, nan ansyen peyi a Sihon, wa Amoreyen yo ak Og, wa Basan an; epi li te sèl depite nan tout zòn sila a.

20 Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.

Juda avèk Israël te anpil tankou sab arebò lanmè an kantite; yo t ap manje, bwè, e rejwi.

21 Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.

Alò, Salomon te renye sou tout wayòm yo soti Rivyè Euphrate la, jis rive nan peyi Filisten yo ak nan lizyè a Égypte yo. Yo te mennen pèyman obligatwa e yo te sèvi Salomon tout jou lavi li yo.

22 Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

Pwovizyon pou Salomon pou yon sèl jou se te trant barik farin fen ak swasant barik farin,

23 tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

dis bèf gra, ven bèf chan, san mouton anplis ke sèf, gazèl, chèvrèt mal ak tout kalite zwazo domestik gra.

24 Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

Paske li te byen domine sou tout sila ki te vè lwès Larivyè a, soti nan Thiphsach, jis rive nan Gaza, sou tout wa yo vè lwès Larivyè a. Epi li te gen lapè sou tout akote ki antoure li yo.

25 Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.

Konsa, Juda avèk Israël te viv ansekirite, chak moun anba chan rezen pa yo avèk pye fig etranje pa yo, soti nan Dan jis rive nan Beer-Schéba, pandan tout jou a Salomon yo.

26 Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.

Salomon te gen karant-mil kote kouvri pou cheval ki te rale cha yo ak douz-mil chevalye.

27 Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

Depite yo te founi pou Wa Salomon avèk tout sila ki te vini sou tab a Wa Salomon yo, yo chak pandan mwa pa yo. Yo pa t kite li manke anyen.

28 Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

Yo te osi pote lòj avèk pay pou cheval avèk pi bèl sèl cheval byen vit pou mete kote li ta dwe ye a, yo chak selon chaj yo.

29 Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

Alò, Bondye te bay Salomon sajès avèk gran kapasite pou fè bon jijman, avèk entèlijans ki te vast tankou sab arebò lanmè.

30 så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

Sajès a Salomon te depase sajès a tout fis a lès yo ak tout sajès an Égypte la.

31 Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.

Paske li te pi saj pase tout moun, pase Éthan, Ezrachit la, Héman, Calcol, avèk Darda, fis a Machol yo; epi repitasyon li te nan tout nasyon ki te antoure li yo.

32 Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

Li te osi pale plis ke twa-mil pwovèb e chanson li yo te yon mil senk.

33 Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.

Li te pale konsènan pyebwa yo soti nan sèd ki Liban an, jis rive nan izòp ki grandi sou mi an. Li te pale osi de bèt ak zwazo avèk reptil ak pwason.

34 Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom. Se Vän i Ordförkl. Se Ordspråk i Ordförkl.

Moun te vini soti nan tout pèp yo pou tande sajès a Salomon, soti nan tout wa sou latè ki te tande afè sajès li a.