1 Kungaboken 22
1 Och de sutto i ro i tre år, under vilka intet krig var mellan Aram och Israel.
Hagi 3'a kafumofo agu'afina Siria vahe'ene Israeli vahe'enena hara osu mani'naze.
2 Men i det tredje året for Josafat, Juda konung, ned till Israels konung.
Hianagi namba 3 kafurera Juda kini ne Jehosafeti'a Israeli kini ne' kenaku e'ne.
3 Och Israels konung sade till sina tjänare: »I veten ju att Ramot i Gilead tillhör oss. Och likväl sitta vi stilla och taga det icke ifrån konungen i Aram.»
Hagi Israeli kini ne'mo'a ugota eri'za vahe'araminkura amanage huno zamasami'ne, Ramot-gileati kumara tagri kuma'ma me'negeta Siria vahe kini nemofo azampinti'ma e'ori'nonana tamagra ontahi'nazo?
4 Och han frågade Josafat: Vill du draga med mig för att belägra Ramot i Gilead?» Josafat svarade Israels konung: »Jag såsom du, mitt folk såsom ditt folk, mina hästar såsom dina hästar!»
Hagi Ahapu'a rukrahe huno Jehosafetina antahige'ne, kagra naza hanankena hara hu'na Ramot-gileati kumara erigahufi? Anagema higeno'a, Jehosafeti'a Israeli kini nekura amanage hu'ne, sondia vahe'niaramine hosi afuni'amozanena tro hu'za mani'nazanki na'a huogu nehane?
5 Men Josafat sade ytterligare till Israels konung: »Fråga dock först HERREN härom.»
Hianagi Juda kini ne' Jehosafati'a huno, ese'zana Ra Anumzamo'a na'ane hugahifi antahigeta keteta'e huno hu'ne.
6 Då församlade Israels konung profeterna, vid pass fyra hundra män, och frågade dem: »Skall jag draga åstad mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall jag avstå därifrån?» De svarade: »Drag ditupp; Herren skall giva det i konungens hand.»
Hagi anagema higeno'a, Israeli vahe kini ne'mo'a 400'a kasnampa vahetami kehige'za etru hazageno amanage huno zamantahige'ne, Ramot-Gileati vahera marerina hara ome huzmantenufi ome huozmante'nue, huno zamantahigege'za amanage hu'naze, amne marerinka hara ome huzmanto. Na'ankure Ra Anumzamo'a kazampi zamavarentena hara huzmagateregahane.
7 Men Josafat sade: »Finnes här ingen annan HERRENS profet, så att vi kunna fråga genom honom?»
Hianagi Jehosafeti'a amanage hu'ne, mago kasnampa vahera mani'nefi, asi'age mani'naze huno zamantahige'ne.
8 Israels konung svarade Josafat: »Här finnes ännu en man, Mika, Jimlas son, genom vilken vi kunna fråga HERREN; men han är mig förhatlig, ty han profeterar aldrig lycka åt mig, utan allenast olycka.» Josafat sade: »Konungen säge icke så.»
Anagema higeno'a, Israeli vahe kini ne'mo'a amanage huno hu'ne, Ra Anumzamofo antahintahima erisunana mago kasnampa nera Imla nemofo Mikaia'a mani'ne. Hianagi nagra nagote'nentoa nere. Na'ankure agra knare kasanampa kea nosianki, havi kasnampa kege nagritera hutere nehie. Anagema higeno'a, Jehosafeti'a amanage huno hu'ne, kini ne'moka e'inagea osunka na'ane agra hugahifi antahisu'e.
9 Då kallade Israels konung till sig en hovman och sade: »Skaffa skyndsamt hit Mika, Jimlas son.»
Anagema higeno'a, Israeli vahe kini ne'mo'a eri'za vahe'a kehigeno egeno amanage huno hunte'ne, Imla nemofo Mikaiana ame hunka ome avrenka eno.
10 Israels konung och Josafat, Juda konung, sutto nu var och en på sin tron, iklädda sina skrudar, på en tröskplats vid Samarias port, under det att alla profeterna profeterade inför dem.
Higeno Israeli vahe kini ne' Ahapu'ene Juda vahe kini ne' Jehosafetikea kini kukenazini huteke Sameria kuma kafamofo tava'onte witi neharaza kumapi kini trate mani'na'e. Hagi maka kasnampa vahetmimo'za zanavuga mani'ne'za kasnampa kea hu'naze.
11 Då gjorde sig Sidkia, Kenaanas son, horn av järn och sade: »Så säger HERREN: Med dessa skall du stånga araméerna, så att de förgöras.»
Hagi mago'zmimo Kenana nemofo Zedekaia'a ainire pazive tro huno eri'neno amanage hu'ne, Ra Anumzamo'a huno ama'na pazivenu Siria vahera nezamarenka, zamaretufenka nevunka zamahe hana hugahane huno hie.
12 Och alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: »Drag upp mot Ramot i Gilead, så skall du bliva lyckosam; HERREN skall giva det i konungens hand.»
Anagema higeno'a, ana maka kasnampa vahe'mo'za mago zamarimpa nehu'za amanage hu'naze, marerinka Ramot-giliati vahera hara ome huzmagatero. Na'ankure Ra Anumzamo'a ana maka vahera kini ne'moka kazampi zamavarentegahie.
13 Och budet som hade gått för att tillkalla Mika talade till honom och sade: »Det är så, att profeterna med en mun lova konungen lycka; låt nu dina ord stämma överens med vad de hava talat, och lova också du lycka.»
Hagi Mikaiama avrenaku'ma vu'nea ne'mo'ma ome avrenoma ne-eno'a amanage huno kasnampa ne' Mikaiana asami'ne, antahio, kini ne'mo'ma zamavare atruma hu'nea kasnampa vahe'mo'za knare kege kini nera asami'naze. Hagi kagrama vanunka, ana hunka knare kege kini nera ome asamio.
14 Men Mika svarade: »Så sant HERREN lever, jag skall allenast tala det som HERREN säger till mig.»
Hianagi Mikaia'a amanage huno kenona hu'ne, Nagra kasefa huno mani'nea Ra Anumzamo'ma nasami'nia kege'za hugahue, huno hu'ne.
15 När han sedan kom till konungen, frågade konungen honom: »Mika, skola vi draga åstad till Ramot i Gilead för att belägra det, eller skola vi avstå därifrån?» Han svarade honom: »Drag ditupp, så skall du bliva lyckosam; HERREN skall giva det i konungens hand.»
Hagi Mikaia'ma kini ne' Ahapu avugama ehanatigeno'a, Ahapu'a amanage huno antahige'ne, Mikaiaga Ramot-giliati vahera marerina hara ome huzmantenufi hara ome huozmantenue? Higeno Mikaia'a amanage huno kenona hu'ne, vunka hara ome huzmanto. Na'ankure Ra Anumzamo'a ana maka vahera kazampi zamavarentegahie.
16 Men konungen sade till honom: »Huru många gånger skall jag besvärja dig att icke tala till mig annat än sanning i HERRENS namn?»
Hianagi kini ne'mo'a amanage huno kenona hu'ne, nama'a zupa Ra Anumzamofo kema huvempa hunka tamagea nasamiogura kantahia negoe?
17 Då sade han: »Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, likt får som icke hava någon herde. Och HERREN sade: 'Dessa hava icke någon herre; må de vända tillbaka hem i frid, var och en till sitt.'»
Anagema higeno'a, Mikaia amanage huno hu'ne, Israeli vahe'mo'za kvazmimo'ma omani sipisipimo'zama nehazaza hu'za agonaramimpina panani hu'za vu'za eza nehazage'na ke'noe. Ana'ma hazageno'a, Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, kvazmimo'a omani'neanki huzmantege'za nozmirega zamarimpa frune vu'za e'za hiho huno hu'ne.
18 Då sade Israels konung till Josafat: »Sade jag dig icke att denne aldrig profeterar lycka åt mig, utan allenast olycka?»
Anagema higeno'a Israeli vahe kini ne'mo'a amanage huno Jehosafatina asami'ne, Nagra ko'ma kasami'na, nagritera knare kasnampa kea osugosianki, havi kasnampa kege hugahie hu'na kasami'noe.
19 Men han sade: »Hör alltså HERRENS ord. Jag såg HERREN sitta på sin tron och himmelens hela härskara stå där hos honom, på hans högra sida och på hans vänstra.
Hagi Mikaia'a amanage huno hu'ne, E'ina hu'negu Ra Anumzamo'ma hiankea kama antahiho. Hagi kogeno Ra Anumzamo'a kini tra'are monafi mani'negeno monafi Sondia vahe'amo'za tamaga kazigane, hoga kaziganena mani kagi'nazageno,
20 Och HERREN sade: 'Vem vill locka Ahab att draga upp mot Ramot i Gilead, för att han må falla där?' Då sade den ene så och den andre så.
amanage hu'ne, Iza Ahapuna ami'mira hanigeno'a, Ramot-giliatia vanige'za ahegahaze? Hagi anagema higeno mago'mo'a ru antahintahi nenteana, mago'mo'a ru antahintahi nenteana hu'naze.
21 Slutligen kom anden fram och ställde sig inför HERREN och sade: 'Jag vill locka honom därtill.' HERREN frågade honom: 'På vad sätt?'
Hagi ana'ma nehazafintira mago avamu'mo Ra Anumzamofo avuga eazamo, nagra ami'mira hugahue.
22 Han svarade: 'Jag vill gå ut och bliva en lögnens ande i alla hans profeters mun.' Då sade han: 'Du må försöka att locka honom därtill, och du skall också lyckas; gå ut och gör så.'
Anagema higeno'a, Ra Anumzamo'a amanage huno asami'ne, Inankna hunka anara hugahane, huno antahigegeno agra ana avamu'mo'a amanage huno hu'ne, nagra ana maka kasnampa vahe zamagipi huvazina havige hugahue. Anagema higeno'a, tamage hunka revatga hanankeno keka'a antahigahianki, vunka ana ome huo.
23 Och se, nu har HERREN lagt en lögnens ande i alla dessa dina profeters mun, medan HERREN ändå har beslutit att olycka skall komma över dig.»
E'ina hu'negu ko, Ra Anumzamo'a menina kazeri haviza hunaku havige avamutmi ama kasnampa vahe'mofo zamagipina antenege'za, hazenke kampi kavrenentaze.
24 Då trädde Sidkia, Kenaanas son, fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: »På vilken väg har då HERRENS Ande gått bort ifrån mig för att tala med dig?»
Hagi anagema higeno'a Kenana nemofo Zedekaia'a eazamo Mikaiana ameregente eme rupro huno neheno amanage hu'ne, inankna huno nagripintira Ra Anumzamofo avamu'mo'a natreno kema ome hugaminakura vie?
25 Mika svarade: »Du skall få se det på den dag då du nödgas springa från kammare till kammare för att gömma dig.»
Anagema higeno'a, Mikaia amanage huno asami'ne, nompima hunaragima ante'nafima ome framakisana zupa e'ire antahi ama hugahane.
26 Men Israels konung sade: »Tag Mika och för honom tillbaka till Amon, hövitsmannen i staden, och till Joas, konungasonen.
Hagi anagema higeno'a, Israeli vahe kini ne' Ahapu'a amanage huno hu'ne, Mikaiana azerita rankumamofo gavana ne' Amoninte'ene, kini ne'mofo mofavre Joasinte avreta vuta,
27 Och säg: Så säger konungen: Sätten denne i fängelse och bespisen honom med fångkost, till dess jag kommer välbehållen hem.»
kini ne'mo'a amanage hie huta ome asamiho, ama nera avreta kina hunte'neta tine bretinena osi'a amitere nehinke'na hatetira a'neno, huno hie huta ome zanasamiho.
28 Mika svarade: »Om du kommer välbehållen tillbaka, så har HERREN icke talat genom mig.» Och han sade ytterligare: »Hören detta, I folk, allasammans.»
Hianagi Mikaia'a amanage huno kenona hu'ne, Kagrama knare'ma hunka hatetima esunka, nagrikura Ra Anumzamofo kea erino eme osune hunka hugahane. Anage nehuno manigagi'naza vahera amanage huno zamasami'ne, Amama huankeni'a antahinteta maniho.
29 Så drog nu Israels konung jämte Josafat, Juda konung, upp till Ramot i Gilead.
Hagi ana'ma hutegeno'a, Israeli vahe kini ne' Ahapu'ene, Juda vahe kini ne' Jehosafetikea hahunaku Ramot-giliati kumate mareri'na'e.
30 Och Israels konung sade till Josafat: »Jag vill förkläda mig, när jag drager ut i striden, men du må vara klädd i dina egna kläder.» Så förklädde sig Israels konung, när han drog ut i striden.
Hagi Israeli vahe kini ne'mo'a amanage huno Jehosafatinkura hu'ne, Hate'ma vanu'ana, nagra ru kukena hu'na ru vahe kna hu'na vugahuanki, kagra kini kukenaka'a hunka vuo. Anage nehuno Israeli vahe kini ne'mo'a amne kukena nehuno, ru vahe kna huno hatera vu'ne.
31 Men konungen i Aram hade bjudit och sagt till sina trettiotvå vagnshövitsmän: »I skolen icke giva eder i strid med någon, vare sig liten eller stor, utom med Israels konung allena.»
Hagi Siria kini ne'mo'a, karisima erino'ma ha'ma nehia sondia vahetmima kegavama nehaza vahera 32'a kva vahe amanage huno huzmante'ne, ha'ma hanazana sondia vahero zamagima me'nesia kva vahetminkura tamagesa ontahita, Israeli kini neke'za hara hunteho.
32 När då hövitsmännen över vagnarna fingo se Josafat, tänkte de: »Förvisso är detta Israels konung», och vände sig därför till anfall mot honom. Då gav Josafat upp ett rop.
Hagi anagema higeno'a karisima eri'za ha'ma nehaza sondia vahetaminte'ma vugagotama hu'naza sondia vahe'mo'za Jehosafetima nege'za amanage hu'naze, Israeli vahe kini nera antu'ne hu'za nehu'za rukrahe hu'za avariri'naze. Hianagi Jehosafeti'a ranke huno kezana atigeno,
33 Så snart nu hövitsmännen över vagnarna märkte att det icke var Israels konung, vände de om och läto honom vara.
karisima eri'za ha'ma nehaza sondia vahete'ma vugotama hu'naza Sondia vahetmimo'za kazana Israeli kini nerompage ru ne' rotago hu'za nevazaretira atre'za rukrahe hu'za e'naze.
34 Men en man som spände sin båge och sköt på måfå träffade Israels konung i en fog på rustningen. Då sade denne till sin körsven: »Sväng om vagnen och för mig ut ur hären, ty jag är sårad.»
Hianagi mago ne'mo'a fatufatu huno Israeli Sondia vahera kevea zamaheno virega, Israeli kini nera ha' kukena'amo'a emete'nea kampi mago kevea ahe'ne. Ana'ma higeno'a, karisima erino avreno'ma nevia nekura amanage hu'ne, Tavata kevea hago nahazanki hapintira navrenka rukrahe hunka atiraminka vuo.
35 Och striden blev på den dagen allt häftigare, och konungen stod upprätt i sin vagn, vänd mot araméerna; men om aftonen gav han upp andan. Och blodet från såret hade runnit ned i vagnen.
Higeno ana kini nera karisifi retru rentene'za Siria vahetaminena hara nehazageno kinaga ome segeno fri'ne. Hagi ana kini ne'mofo koramo'a ana karisifina avite'ne.
36 Och vid solnedgången gick ett rop genom hären: »Var och en till sin stad igen! Var och en till sitt land igen!»
Hagi zagema ufre'zama higeno'a mago'a vahe'mo'za kezati'za amanage hu'naze, hagi hara atreta maka vahe'mota kumatamirega vuta etma hiho, hu'za hu'naze.
37 Så dödades då konungen och blev förd till Samaria; och man begrov konungen där i Samaria.
Ana higeno kini nera frige'za Sameria eri'za e'za eme asente'naze.
38 Och när man sköljde vagnen i dammen i Samaria, slickade hundarna hans blod, och skökorna badade sig däri -- såsom HERREN hade sagt.
Ana nehu'za Sameria me'nea tirute kini ne'mofo korana karisifintira sese nehazageno Ra Anumzamo'ma hu'neankante anteno kramo'za korama'a hune hane nehazageno savri a'neramimo'za ana tirupina tina fre'naze.
39 Vad nu mer är att säga om Ahab och om allt vad han gjorde, om elfenbenshuset som han byggde, och om alla de städer som han byggde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Hagi Ahapu'ma kinima mani'nea knafima fore'ma hu'nea zantamine, agrama kinima mani'neno'ma hu'nea zantamine, elefanti afu'mofo zaza aveteti (ivory) konaririma hunte'nea nomofo agenkene, rankumatmima tro'ma hu'nea agenkenena Israeli kini vahetmimofo agenkema krente'naza avontafepi krente'naze.
40 Och Ahab gick till vila hos sina fäder. Och hans son Ahasja blev konung efter honom.
Hagi Ahapu'a frigeno nemofo Ahazia nefa nona erino kinia mani'ne.
41 Men Josafat, Asas sons blev konung över Juda i Ahabs, Israels konungs, fjärde regeringsår.
Hagi kini ne' Ahapu'ma 4'a kafuma kinima manigeno'a, Asa nemofo Jehosafati'a Juda vahe kinia efore huno mani'ne.
42 Trettiofem år gammal var Josafat, när han blev konung, och han regerade tjugufem år i Jerusalem. Hans moder hette Asuba, Silhis dotter.
Hagi Jehosafati'a 35'a kafu hu'neno, kinia efore huno mani'neno, 25'a kafufi Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera'a Silhi'e nehaza ne'mofo mofakino agi'a Azuba'e.
43 Och han vandrade i allt på sin fader Asas väg, utan att vika av ifrån den; han gjorde nämligen vad rätt var i HERRENS ögon.
Hagi Jehosafati'a, nafa'amo'ma Asa'ma hu'nea avu'ava avaririno knare kini mani'ne. Ra Anumzamofo avurera knare avu'ava hu'ne. Hianagi kinima mani'neno'a havi anumzante'ma mono hunentaza kumara eri havizana osu'ne. Ana hu'negu vahetmimo'za havi anumzantera kresramna vunente'za mnanentake zana kre mnanevu'za monora hunte'naze.
44 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.
Hagi Jehosafati'a Israeli vahe' kini ne'enena hara osuno eri mago arimpa huno fru huno mani'ne.
45 Och Josafat höll fred med Israels konung.
Hagi Jehosafeti'ma kinima mani'negeno'ma fore'ma hu'nea zantamine, hanavenentake zama nehuno, ha'ma hu'nea agenkenena Israeli kini vahetmimofo agenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
46 Vad nu mer är att säga om Josafat och om de bedrifter han utförde och om hans krig, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Hagi havi anumzama mono'ma hunentaza kumapima monko'zama nehaza vene'nene, a'enenena Jehosafati nefa, Asa'ma zamahe hana'ma hige'za mago mago'ma vahe'ma mani'nazana, Jehosafati'a zamahe hana hu'ne.
47 Han utrotade ock ur landet de tempelbolare som ännu funnos där, vilka hade lämnats kvar i hans fader Asas tid.
Hagi e'i ana knafina Idomu vahe kinia omani'neankino, kini ne'mofo amefiga'ama hu'nea ne' Jehosafati'a huntegeno Idomu vahera kegava huzmante'ne.
48 I Edom fanns då ingen konung, utan en ståthållare regerade där.
Hagi Jehosafati'a hagerimpima vuno Ofiri kumatetima golima omerino'ma esia venteramina tro hu'neanagi, ana kumatera ovu'naze. Na'ankure ana venteramimo'za Ezion-geber kumate haviza hu'za me'naze.
49 Och Josafat hade låtit bygga Tarsis-skepp, som skulle gå till Ofir för att hämta guld; men de kommo aldrig åstad, ty de ledo skeppsbrott vid Esjon-Geber.
Hagi ana'ma higeno'a, Ahapu nemofo Ahazia'a amanage huno Jehosafatinkura hu'ne, atrege'za eri'za vahe'nimo'za venteka'afina viho huno hu'ne. Hianagi Jehosafati'a ke'a ontahi'ne.
50 Då sade Ahasja, Ahabs son, till Josafat: »Låt mitt folk fara med ditt folk på skeppen.» Men Josafat ville icke.
Hagi Jehosafeti'a frige'za agehe'mofoma asezmante'naza matipi negeho Deviti kumapi asente'naze. Hagi nemofo Jehoramu agri nona erino kinia mani'ne.
51 Och Josafat gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i sin fader Davids stad. Och hans son Joram blev konung efter honom.
Hagi Jehosafati'ma 17ni'a kafuma Juda vahe kini nemani'negeno'a, Ahapu nemofo Ahazia'a kinia efore huno Sameria kumate mani'neno tare kafufi Israeli vahe kinia manino kegava hu'ne.
52 Ahasja, Ahabs son, blev konung över Israel i Samaria i Josafats, Juda konungs, sjuttonde regeringsår, och han regerade över Israel i två år.
Hianagi Ahazia'a Ra Anumzamofo avufina nerera nefa avu'ava avaririno kefo avu'ava nehuno, Nebati nemofo Jeroboamu hu'nea avu'ava avaririno Israeli vahera zamazeri kumipina zamatre'ne.
53 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på sin faders och sin moders väg och på Jerobeams, Nebats sons, väg, hans som hade kommit Israel att synda. Och han tjänade Baal och tillbad honom och förtörnade HERREN, Israels Gud, alldeles såsom hans fader hade gjort.
Hagi nefa'ma hu'neaza huno Ahazia'a Bali havi anumzamofo avaririno monora hunenteno, Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofona azeri arimpa ahe'ne.
