1 Kungaboken 20
1 Och Ben-Hadad, konungen i Aram, samlade hela sin här; han hade med sig trettiotvå konungar jämte hästar och vagnar. Han drog upp och belägrade Samaria och ansatte det.
Hiche phatlai sung hin, Syria lengpa Benhadad in asepaite jouse akomin chuleh leng somthum le nin asakol holeh akangtalai jouse pumin apanhun, hiti hin Benhadad chu Samaria sat din akitol’un, Israelte khopi kulpi Samaria chu aum uvin gal in anokhum tauvin ahi.
2 Och han skickade sändebud in i staden till Ahab, Israels konung,
Benhadad in Israel lengpa Ahab hengah mi asollin, thu ana thot in, “Hiche Benhadad kiti pan kasei ahi,
3 och lät säga honom: »Så säger Ben-Hadad: Ditt silver och ditt guld tillhör mig, och det bästa du har av kvinnor och barn tillhör mig ock.»
Na insunga na sana leh na dangka chuleh najite le nachate apha lai chengse chu keiya hidiu ahitai,” agatisah tai.
4 Israels konung svarade och sade: »Såsom du har sagt, min herre konung: jag själv och allt vad jag har tillhör dig.»
Chunin Israel lengpan adonbut in, “Kapu lengpan nasei ho chu adih soh keije kanei jouse hi nanga ahi,” ati.
5 Men sändebuden kommo tillbaka och sade: »Så säger Ben-Hadad: Jag har ju sänt till dig och låtit säga: 'Ditt silver och ditt guld, dina kvinnor och dina barn skall du giva mig.'
Benhadad in gangtah in adonbutna thu chu athot kit in, “Hiche Benhadad keima thuthot ahi, na sana leh na dangka chu leh naji na chate neipeh ding ahi tia, thu kapehsa nahitai.
6 Och nu skall jag sannerligen i morgon vid denna tid sända mina tjänare till dig, för att de må genomsöka ditt hus och dina tjänares hus; och allt som är dina ögons lust skola de taga med sig och föra bort.»
Ahinlah, jing nikho tuphat tah leh, naleng inpi le navaipote in jouse khol’a thil manlua agel jouseu kilah dia kavaipote kahinsol ding ahi,” agatisah kit in ahi.
7 Då kallade Israels konung till sig alla de äldste i landet och sade: »Märken och sen huru denne står efter vårt fördärv. Ty när han sände till mig och begärde mina kvinnor och mina barn, mitt silver och mitt guld, vägrade jag ju icke att giva honom det.»
Hiche jou chun Ahab in agamsung upa chingthei ho jouse akhomin, amaho koma chun, “Veuvin hichepa hin eisuboi lheh jeng un ahi! Aman aki ngeh bangin keiman ka sana leh ka dangka chu leh kaji ka chate chu kana phalpeh tan ahi,” ati.
8 Alla de äldste och allt folket sade till honom: »Hör icke på honom och gör honom icke till viljes.»
Amipite leh upa chingthei ho chun, “Hiche kal val chun imacha phalpeh tahih in,” atipeh un ahi.
9 Så svarade han då Ben-Hadads sändebud: »Sägen till min herre konungen: Allt, varom du förra gången sände bud till din tjänare, det vill jag foga mig i; men detta kan jag icke foga mig i.» Och sändebuden vände tillbaka med detta svar.
Hichun Ahab in Benhadad sottol le ho koma chun, “Kapu lengpa koma chun hiti hin seipeh tauvin, amasa’a nathil ngeh ho chu ka phalpeh jeng e, ahinlah tua achaina’a nathil ngeh hovang hi kasang theipoi,” ati. Hiti chun sottole ho chun hiche thu chu apo uvin Benhadad hengah akile tauvin ahi.
10 Då sände Ben-Hadad till honom och lät säga: »Gudarna straffe mig nu och framgent, om Samarias grus skall räcka till att fylla händerna på allt det folk som följer mig.»
Hichun Benhadad in Ahab chu hiti hin thu athot kit’e, “Keiman na khopi Samaria hi vogoihel’a ahalsi sia khut’a choidoh kham mihem kahin puilut ding kasuhmang ding ahi. Hichu kaboldoh lou le ka hou pathenten eithat jeng hen!” ati.
11 Men Israels konung svarade och sade: »Sägen så: Icke må den som omgjordar sig med svärdet berömma sig likt den som spänner det av sig.»
Israel lengpa Ahab in ahin donbut in, “Galmun’a galsat dia sepai khat in a chemjam akipoh nung’a, galsat chaisa ho ham hoithoa thucheng chu bol ngai ahipoi, tin seipeh un,” ati.
12 Så snart Ben-Hadad hörde detta svar, där han satt och drack med konungarna i lägerhyddorna, sade han till sina tjänare: »Gören eder redo.» Och de gjorde sig redo till att angripa staden.
Benhadad leh apanpi leng dangho toh, ponbuh sunga ju ana donlai tah'un, Ahab donbutna thucheng chu aja tauvin ahi. Hichun Benhadad chun asepaite kom’ah galsat din kigo uvintin thu ape tan ahi. Hijeh chun khopi chu nokhum dingin akigo tauvin ahi.
13 Då trädde en profet fram till Ahab, Israels konung, och sade: »Så säger HERREN: Ser du hela denna stor hop? Se, jag vill i dag giva den i din hand, på det att du må förnimma att jag är HERREN.»
Hiche kah lah chun, themgao khat Israel lengpa Ahab kimupi din achen, “Pakaiyin hiti hin thu aseiye, ‘Hiche galmi hon tamtah hokhu numu am? Tunia amaho khu nangma khutna ka pehdoh ding chule galjona na nei ding ahi. Hiteng chuleh nangman keima hi Pakai kitipa chu kahi nei hetdoh ding ahi,” ati.
14 Då frågade Ahab: »Genom vem? Han svarade: »Så säger HERREN: Genom landshövdingarnas män.» Han frågade ytterligare: »Vem skall begynna striden?» Han svarade: »Du själv.»
Hichun Ahab in, “Ipiti ahinbol ding ham?” tin adong in ahi. Chuin themgaopa chun ahin donbut in, “Gambih vaipo ho noija khangthah hon abol diu ahi,” atin ahile, Ahab in, “Keihon kasat masat diu ham?” tin adongkit in ahile, thempupan, “Henge nanghon nasat masat diu ahi,” ati
15 Så mönstrade han då landshövdingarnas män, och de voro två hundra trettiotvå, därefter mönstrade han allt folket, alla Israels barn, sju tusen man.
Hichun Ahab in gambih vaipo ho chu asimtoh leh, mi jani le somthum le ni ahiuvin ahi. Chujouvin Israel sepai jouse chu asimtoh leh sang sagi alhing in ahi.
16 Och vid middagstiden gjorde de ett utfall, just när Ben-Hadad höll på att dricka sig drucken i lägerhyddorna, tillsammans med de trettiotvå konungar som sade kommit honom till hjälp.
Sunkim dontah chun, Benhadad leh aki loipi Leng som le ni hochun aponbuh sung uvah ju anadon khom’un ahi.
17 Landshövdingarnas män drogo först ut. Och de kunskapare som Ben-Hadad sände ut underrättade honom om att folk kom ut från Samaria.
Hichun gambih lamkaiho chu khopi sunga kon chun ahung kitoldoh masapen un ahileh, Benhadad sepai ho chun akom a Samaria konin sepai phabep ahung kitol doh uve atin ahileh,
18 Då sade han: »Om de hava dragit ut i fredlig avsikt, så gripen dem levande; och om de hava dragit ut till strid, så gripen dem ock levande.»
Benhadad in, “Amaho chu chamna a hung hiu hen lang, galsat dinga hung hi jong leu ahing in man poupouvin,” ati.
19 Men när dessa -- landshövdingarnas män och hären som följde dem -- hade kommit ut ur staden,
Ahinlah sepaite apumpi ahin, gambih lamkaiho ahin, abon’un galsat dingin ahung kondoh tauvin ahi.
20 höggo de ned var och en sin man, och araméerna flydde, och Israel förföljde dem. Och Ben-Hadad, konungen i Aram, kom undan på en häst, jämte några ryttare.
Israel sepaite chun Syria sepai akimaitopi cheh u athat’un ahile, Syria sepaiho chu ati’u ajan, ajam mang gam tauvin ahi. Hichun Israelten anungdel’un ahileh Benhadad lengpa leh sakol kangtalaiya touthem phabep chu anajam doh man’un ahi.
21 Och Israels konung drog ut och slog både ryttarhären och vagnshären och tillfogade araméerna ett stort nederlag.
Ahiyeng vang'in, Israel lengpa chun Syria sakol dang holeh sakol kangtalai ho chu ana ban suhmang peh tan ahi.
22 Men profeten trädde fram till Israels konung och sade till honom: »Grip dig nu an; och betänk och se till, vad du bör göra, ty nästa år kommer konungen i Aram att åter draga upp mot dig.»
Phat chomkhat jouvin themgaopa chun, Ahab Lengpa kom ah, “Na hung nokhum kit di’u ahin kigingphan, Syria lengpa chun khovei chavang phatleh hung kit ding ahi hijeh chun thilho kigontoh in,” ati.
23 Men den arameiske konungens tjänare sade till honom: »Deras gud är en bergsgud; därför hava de blivit oss övermäktiga. Låt oss nu strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga.
Agal-lal jou nung in, agal lamkai hon Benhadad jah’a, “Israelte Pathen hi thinglhang gam Pathen ahiuve, hijeh achu thinglhanga eijo’u ahi. Phaicham a kisatpi leuhen bailamtah a gal ijo jeng diu ahi,” atiuve.
24 Och vidare måste du göra så: avsätt var och en av konungarna från hans plats, och insätt ståthållare i deras ställe.
“Hiche chung’a a bou hin leng ho athunei nauva konin haisah in lang, akhel in sepai lamkai ho pansah in,” atiuve.
25 Skaffa dig sedan själv en här, lika stor som den du har förlorat, med lika många hästar och lika många vagnar, och låt oss sedan strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga.» Och han lyssnade till deras ord och gjorde så.
“Sepai alhasam jat hi subulhing kit’in, sepaite sakol leh kangtalai te atil ajat maman subulhing kit in, chuteng leh phaicham ah kisatpi leu veng kajo teidiu ahi,” atiuve. Hitichun Benhadad in jong angaichat bang’un abolpeh soh tan ahi.
26 Följande år mönstrade Ben-Hadad araméerna och drog så upp till Afek för att strida mot Israel.
A kumkit chavang lai ahiphat in, Syria sepaite asemtoh sohkeiyin Israelte kisatpi dingin tuchung hin Aphek lang jon tauvin ahi.
27 Israels barn hade ock blivit mönstrade och försedda med livsmedel och tågade därefter emot dem. Och Israels barn lägrade sig gent emot dem, lika två små gethjordar, under det att araméerna uppfyllde landet.
Isrtaelte jong aki semtoh un, neh leh chah jong hoitah’in akigon toh’un, galsat dingin ahung kitol tauve in ahi. Ahinlah Israel sepaite alhomdan uchu, kelcha hon lhomcha ni kijotna toh abang un ahi. Syria sepaite vang chu gamsung pumpi adim lha jeng un ahi.
28 Då trädde gudsmannen fram och sade till Israels konung: »Så säger HERREN: Därför att araméerna hava sagt: 'HERREN är en bergsgud och icke en dalgud', därför giver jag hela denna stora hop i din hand, på det att I mån förnimma att jag är HERREN.»
Hichun Pathen mipa chun Israel lengpa kom’ah achen, “Pakaiyin hiti hin aseiye, Syria sepaiten hiti hin aseiyun ahi, a Pakai’u khu thinglhang Pathen ahin, phaicham Pathen ahipoi. Hijeh chun hiche sepai tamtah tehi kajopeh diu ahi, chutengleh nang hon Pakai kahi chu nei het doh dio ahi,” ati.
29 Och de voro lägrade mitt emot varandra i sju dagar. På sjunde dagen kom det till strid, och Israels barn slogo då av araméerna hundra tusen man fotfolk, detta på en enda dag.
Hiche galmi teni hin nisagi sungin kimai ngat ton ngahmun akisem’un, anaum un ahi. Ni sagi lhin nin akisat to pan tauvin ahi. Israelten nikhat sungin Syriate keng sepai hochu sang jakhat anathat’un ahi.
30 De återstående flydde in i staden Afek; men stadsmuren föll ned över tjugusju tusen man, dem som återstodo. Ben-Hadad flydde också och kom in i staden och sprang från kammare till kammare.
Adangse chu Aphek khopi sung’ah ajamlut un ahi, ahin akulpi pal’u chu ahin chimkhum un ahile, mi sang somni le sagi jen athiuvin ahi. Benhadad chu khopi sung’a ajam lut’in, indan sung nung khat’ah akisel tan ahi.
31 Då sade hans tjänare till honom: »Vi hava hört att konungarna av Israels hus äro nådiga konungar. Låt oss därför sätta säcktyg om våra länder och rep om våra huvuden och giva oss åt Israels konung; kanhända låter han dig då få leva.»
Benhadad sepai lamkai hon akom’ah, “Hepu Israel lengte hi mikhoto athem un ahi, hijeh chun eihon khaodip pon i-taibuh uva kiveiju hitin, i-luchang uva khaohol kiveiju hitin chuteng leh Israel lengpa henga chun, ga lut jeng tem uhite, ajeh chu ama khun na hinghoi jeng maithei ahi,” atiuve.
32 Och de bundo säcktyg omkring sina länder och rep omkring sina huvuden och kommo så till Israels konung och sade: »Din tjänare Ben-Hadad beder: 'Låt mig få leva.'» Han svarade: »Är han ännu vid liv, han min broder?»
Hijeh chun amahon ataibuh dung’uva khaodip pon akiveijun, aluchung uva khaohol aki khu uvin, Israel lengpa henga chun acheuvin, “Nasohpa Benhadad chun aseijin, na heng’a kahung tao ahi, neihing hoi tei teijin,” atin tin asei tauve. Hichun Ahab chun adong in, “Benhadad chu hing na lai ham? Ama chu ka sopipa ahibouve,” ati tai.
33 Männen, som i detta hans ord sågo ett gott varsel, skyndade att taga fasta därpå och sade: »Ja, din broder är Ben-Hadad.» Han sade: »Gån och hämten honom hit.» Då gav sig Ben-Hadad åt honom, och han lät honom stiga upp i sin vagn.
Benhadad sepaiten Ahab’in asei chu thilpha ahi tin akilah un, gantah in, “Henge, na sopipa Benhadad ahi,” atiuvin aban ipi ahinsei em ti angah un ahile, Ahab in amaho jah’a chun, “Cheuvin lang, hinpuidoh un,” ati. Chuin Benhadad ahunglhun phat’in, Ahab in a kangtalai chung’ah akaldoh sah in ahi.
34 Och Ben-Hadad sade till honom: »De städer som min fader tog från din fader vill jag giva tillbaka, och du skall för din räkning få inrätta handelskvarter i Damaskus, såsom min fader fick göra i Samaria.» »Välan», sade Ahab, »på sådana villkor vill jag giva dig fri.» Och han slöt ett fördrag med honom och gav honom fri.
Hichun Benhadad in Ahab jah’a, “Kapan napa akona ana lahpeh khopi ho jouse chu abonchan keiman nangma nale kit tang’e, chule nangman kapa in Samaria khopi sung’a abolna bang bangin nangin jong, Damascus khopi sunga kai-lhang tampi na semdoh thei ahi,” ati. Chuin Ahab in, “Hitobang ding chun kenjong nangma nalha tang’e,” atin ahi. Hiti chun Ahab in Benhadad chutoh kitepna asem tan, ama jong alhadoh tai.
35 Och en av profetlärjungarna sade på HERRENS befallning till en annan: »Slå till mig.» Men mannen vägrade att slå honom.
Pakaiyin themgao hon lah’a mikhat chu midang khat kom’ah thu aseisah in, “Nei sat’in,” ati. Ahin mipa chun themngaopa sat ding chun anompoi.
36 Då sade han till honom: »Eftersom du icke har lyssnat till HERRENS röst, därför skall ett lejon slå ned dig, när du går ifrån mig.» Och när han gick sin väg ifrån honom, kom ett lejon emot honom och slog ned honom.
Hichun themgaopan ama komah, “Pakai Pathen thupeh nanit loujeh in, keima neidalhah lhah teng le sakeiyin natha ding ahitai,” ati. Hitichun agah dalhah leh keipi khat in athat tan ahi.
37 Sedan träffade han en annan man och sade: »Slå till mig.» Och mannen slog honom så hårt, att sår uppstod därav.
Hijouchun themgaopa chun midang chom khat komah, “Nei sat’in,” ati. Hichun themgaopa chu asat in, asattel jeng in ahi.
38 Därefter gick profeten och ställde sig i konungens väg, sedan han hade gjort sig oigenkännlig genom att sätta en bindel över ögonen.
Hichun Themgaopan ponin mai akitom in, limput akhel’in, Israel lengpa hungna ding lampia ana ngah tan ahi.
39 När nu konungen kom därfram, ropade han till konungen och sade: »Din tjänare hade givit sig ut i striden, då i detsamma en man kom därifrån och förde till mig en annan man och sade: 'Vakta denne man; om han kommer bort, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, eller ock måste du betala en talent silver.'
Lengpan ahung phat in themgaopan ahin kouvin, “Hepu keima gal kiha satna laitah’a chun kana jaovin, phulou helouvin mikhat in gal hing khat ahinkai jin, amapa hi phaten anaching tup’in, itiham khatna na lhaso’a ahileh nathi ding ahilouleh dangka talent khat naleu ding ahi, ahung ti,” tin aseipeh tan ahi.
40 Nu hände sig, under det din tjänare hade att syssla än här än där, att mannen kom undan.» Israels konung sade till honom: »Din dom är given; du har ju själv avkunnat den.»
“Ahinlah keiman thilkhat bolla kakisahlal laitah in, amachu ana jamdoh tan ahi,” ati. Hichun lengpan, “Achutileh nangma thepmo hichula, nangman nachunga thutanna nakiluilut ahitai,” tin adonbut in ahi.
41 Då tog han skyndsamt bort bindeln från sina ögon, och Israels konung kände igen honom och såg att han var en av profeterna.
Hichun themgaopa chun amit kitom chu ahin ladoh’in ahileh, lengpan themgao ho lah’a khat ahi tichu ahedoh tan ahi.
42 Och han sade till konungen: »Så säger HERREN: Därför att du har släppt ur din hand den man som av mig var given till spillo, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, och ditt folk såsom det har gått hans folk.»
Chuin Themgaopa chun, “Pakaiyin hitihin aseiye, keiman na suhmang ding ahi kati pachu nalhaso jeh in tua hi nangma amakhel’a nathi ding ahitai chuleh ama mite khel’a nangma mite thi diu ahitai,” ati.
43 Och Israels konung begav sig hem, missmodig och vred, och kom till Samaria.
Hichun Israel lengpa chu lung hangtah leh maithim ketkut in a inlam ajon tan ahi.
