1 Kungaboken 20
1 Och Ben-Hadad, konungen i Aram, samlade hela sin här; han hade med sig trettiotvå konungar jämte hästar och vagnar. Han drog upp och belägrade Samaria och ansatte det.
Silia hina bagade Beneha: ida: de da ea dadi gagui dunu huluane gagadoi. Soge ouligisu dunu eno32 agoane ilia da fuligala: musa: dadi gagui dunu da ilia hosi da: iya fila heda: fia: i. Ilia da gusu ba: i mogodigili heda: fia: le, Samelia moilai bai bagadega doaga: i.
2 Och han skickade sändebud in i staden till Ahab, Israels konung,
E da sia: adola ahoasu dunu ilia Isala: ili hina bagade A: iha: be moilai ganodini esalebe, ema adoma: ne asunasi. Ilia da ema amane sia: i, “Hina bagade Beneha: ida: de da dima amane hamoma: ne sia: sa,
3 och lät säga honom: »Så säger Ben-Hadad: Ditt silver och ditt guld tillhör mig, och det bästa du har av kvinnor och barn tillhör mig ock.»
‘Dia silifa amola gouli huluane, amola dilia udalali amola baligili gasa bagade manolali amo huluane ema ima.’”
4 Israels konung svarade och sade: »Såsom du har sagt, min herre konung: jag själv och allt vad jag har tillhör dig.»
A: iha: be da bu adole i, “Na hina Beneha: ida: dema amane adoma, ‘Defea mabu! E da na amola na gagui huluane fedelamu da defea.’”
5 Men sändebuden kommo tillbaka och sade: »Så säger Ben-Hadad: Jag har ju sänt till dig och låtit säga: 'Ditt silver och ditt guld, dina kvinnor och dina barn skall du giva mig.'
Amalalu, Beneha: ida: de ea adola ahoasu dunu ilia da bu A: iha: bema misini, Beneha: ida: de ea adole iasu sia: amo eno amane sia: i, “Na da dima dia silifa amola gouli amola udalali amola manolali huluane nama ima: ne sia: i.
6 Och nu skall jag sannerligen i morgon vid denna tid sända mina tjänare till dig, för att de må genomsöka ditt hus och dina tjänares hus; och allt som är dina ögons lust skola de taga med sig och föra bort.»
Be wali na da na dadi gagui ouligisu dunu ili asunasimu. Ilia da dia hina bagade diasu amola dia eagene ouligisu dunu ilia diasu huluane amo ganodini hogole, liligi huluane da noga: i, amo ilia ba: sea, ladili ebelemu. Ilia da aya eso we waba, misunu.”
7 Då kallade Israels konung till sig alla de äldste i landet och sade: »Märken och sen huru denne står efter vårt fördärv. Ty när han sände till mig och begärde mina kvinnor och mina barn, mitt silver och mitt guld, vägrade jag ju icke att giva honom det.»
Hina bagade A: iha: be da ea soge ouligisu dunu huluane ema misa: ne sia: ne, ilima amane sia: i, “Amo dunu da nini wadela: lesimusa: dawa: lebe, amo dilia da ba: sa. E da na udalali amola manolali amola na silifa amola gouli fefedelamusa: , nama sia: si. Amola na da amo igili imunu sia: i.”
8 Alla de äldste och allt folket sade till honom: »Hör icke på honom och gör honom icke till viljes.»
Ouligisu dunu ilia amola dunu huluane, da amane sia: i, “Ea sia: mae nabima! Ema agoane hamoma: ne mae sia: ma!”
9 Så svarade han då Ben-Hadads sändebud: »Sägen till min herre konungen: Allt, varom du förra gången sände bud till din tjänare, det vill jag foga mig i; men detta kan jag icke foga mig i.» Och sändebuden vände tillbaka med detta svar.
Amaiba: le, A:iha: be da Beneha: ida: de ea sia: adosi dunu ilima amane sia: i, “Na hina Beneha: ida: de ema amane sia: ma, ‘Na da dia musa: adole ba: su hamoma: ne sia: i. Be dia hamoma: ne sia: i ageyadu amo na da hame hamomu.’” Adola ahoasu dunu ilia da fisili asili, amalalu sia: eno ema adola misi.
10 Då sände Ben-Hadad till honom och lät säga: »Gudarna straffe mig nu och framgent, om Samarias grus skall räcka till att fylla händerna på allt det folk som följer mig.»
Beneha: ida: de da amane sia: si, “Na da dunu bagohamedafa amo dia moilai mugulumusa: oule misunuba: le, ilia da moilai mugului isu amo ilia loboa gaguli masunu defele ba: mu. Na da amane hame hamosea, ‘gode’ ilia da na fane legemu da defea.”
11 Men Israels konung svarade och sade: »Sägen så: Icke må den som omgjordar sig med svärdet berömma sig likt den som spänner det av sig.»
Hina bagade A: iha: be da bu adole i, “Hina bagade Beneha: ida: dema amane sia: sima, ‘Dadi gagui dunudafa da hidadea hasalasilalu amalu fa: no da hidale sia: sa, be bisili da hame sia: sa.’”
12 Så snart Ben-Hadad hörde detta svar, där han satt och drack med konungarna i lägerhyddorna, sade han till sina tjänare: »Gören eder redo.» Och de gjorde sig redo till att angripa staden.
Beneha: ida: de amola ema fuligala: su dunu ilia ouligisu dunu, ilia da ilia abula diasu ganodini adini nanebe ba: loba, A:iha: be ea adole iasu nabi. Beneha: ida: de da ea dadi gagui dunu ilia da moilai bai bagade doagala: musa: momagema: ne sia: i. Amaiba: le, ilia da ilia doagala: mu sogebi amoga huluane asi.
13 Då trädde en profet fram till Ahab, Israels konung, och sade: »Så säger HERREN: Ser du hela denna stor hop? Se, jag vill i dag giva den i din hand, på det att du må förnimma att jag är HERREN.»
Be amogalu, balofede dunu afae da hina bagade A: iha: bema asili, amane sia: i, “Hina Gode da amane sia: sa, ‘Silia dadi gagui wa: i bagadedafa, amoba: le mae beda: ma! Na da wali eso dima hasalasu hou imunu. Amasea, Na da Hina Godedafa, dia da dawa: mu.’”
14 Då frågade Ahab: »Genom vem? Han svarade: »Så säger HERREN: Genom landshövdingarnas män.» Han frågade ytterligare: »Vem skall begynna striden?» Han svarade: »Du själv.»
A: iha: be da amane adole ba: i, “Ilima doagala: sea, nowa da bisilua hamoma: bela: ?” Balofede dunu da bu adole i, “Hina Gode da amane sia: sa, ‘Ayeligi dadi gagui dunu ilia da bisili doagala: mu. Amola soge bai ouligisu dunu ilia da ayeligi ouligimu.’” Hina bagade da bu adole bai, “Be dadi gagui wa: i ouligisudafa da nowala: ?” Balofede dunu da bu adole i, “Difa!”
15 Så mönstrade han då landshövdingarnas män, och de voro två hundra trettiotvå, därefter mönstrade han allt folket, alla Israels barn, sju tusen man.
Amaiba: le, hina bagade da ayeligi dadi gagui dunu amo da soge bai ouligisu dunu hagudu gala, amo huluane gilisimusa: wei. Ilia idi da 232 agoane. Amalalu, e da Isala: ili dadi gagui dunu huluane amo gilisima: ne wei. Ilia idi da dunu 7,000 agoane.
16 Och vid middagstiden gjorde de ett utfall, just när Ben-Hadad höll på att dricka sig drucken i lägerhyddorna, tillsammans med de trettiotvå konungar som sade kommit honom till hjälp.
Doagala: su da esomogoa mui. Beneha: ida: de amola ea fuligala: su dunu (huluane ilia idi da 32 agoane) ilia da ilia abula diasu ganodini adini nanebeba: le, bai muni feloai agoai ba: i.
17 Landshövdingarnas män drogo först ut. Och de kunskapare som Ben-Hadad sände ut underrättade honom om att folk kom ut från Samaria.
Isala: ili ayeligi dadi gagui dunu da bisili gusuba: le doagala: musa: asi. Beneha: ida: de da desega ahoasu dunu asunasi. Ilia da ema buhagili misini, ema ilia ba: i amo sia: ne i, “Isala: ili dadi gagui gilisisu da Samelia sogega manebe.”
18 Då sade han: »Om de hava dragit ut i fredlig avsikt, så gripen dem levande; och om de hava dragit ut till strid, så gripen dem ock levande.»
Beneha: ida: de da ilima amane sia: i, “Amo dunu da gegemusa: o olofoi adole ba: musa: maha. Be amo mae dawa: le, ili mae medoleawane, udigili gagulaliligima!”
19 Men när dessa -- landshövdingarnas män och hären som följde dem -- hade kommit ut ur staden,
Isala: ili ayeligi dadi gagui dunu da doagala: musa: bisili asi. Isala: ili dadi gagui dunu wa: i da ilima fa: no bobogei.
20 höggo de ned var och en sin man, och araméerna flydde, och Israel förföljde dem. Och Ben-Hadad, konungen i Aram, kom undan på en häst, jämte några ryttare.
Dunu afae afae da ele dabele gegebe dunu amo afae afae fane legei. Silia dadi gagui dunu ilia da hobeabeba: le, Isala: ili dunu da ilima fa: no bobogele sefasi. Be Beneha: ida: de amola hosi da: iya fila heda: i dadi gagui dunu mogili, ilia da hosi da: iya fila heda: le, hobeahadafa hobea: i.
21 Och Israels konung drog ut och slog både ryttarhären och vagnshären och tillfogade araméerna ett stort nederlag.
Hina bagade A: iha: be da bisili gegesu amoga aligila misini, Silia hosi amola ‘sa: liode’ fefedelale, Silia dunu hasalasi.
22 Men profeten trädde fram till Israels konung och sade till honom: »Grip dig nu an; och betänk och se till, vad du bör göra, ty nästa år kommer konungen i Aram att åter draga upp mot dig.»
Amalalu, balofede dunu da hina bagade A: iha: bema asili, amane sia: i, “Di buhagili, dia dadi gagui wa: i amo gasa fima: ne wiwima. Amola dawa: iwane, Isala: ili soge gaga: musa: ilegema. Bai woufo galu, Silia hina bagade da dilima bu doagala: musa: misunu.
23 Men den arameiske konungens tjänare sade till honom: »Deras gud är en bergsgud; därför hava de blivit oss övermäktiga. Låt oss nu strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga.
Hina bagade Beneha: ida: de ea eagene ouligisu dunu da ema amane sia: i, “Isala: ili dunu ilia da nini hasalasu amo ea bai da Isala: ili fi dunu ilia ‘gode’ huluane da goumi ‘gode’. Be ninia da umiga ilima gegesea, ninia da dafawane ili hasalisimu.
24 Och vidare måste du göra så: avsätt var och en av konungarna från hans plats, och insätt ståthållare i deras ställe.
Wali ninia fuligala: su ouligisu dunu 32 agoane, amo fadegama. Dadi gagui wa: i ouligisu dunu, ilia sogebi huluane lama: ne, hamoma.
25 Skaffa dig sedan själv en här, lika stor som den du har förlorat, med lika många hästar och lika många vagnar, och låt oss sedan strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga.» Och han lyssnade till deras ord och gjorde så.
Amasea, dadi gagui wa: i (wa: i amo da di fisili hobea: i defele, amo hosi amola ‘sa: liode’ idi defele) amo gilisima: ma. Ninia da Isala: ili dunuma umiga gegemu, amola wali ili hasalasimu.” Hina bagade Beneha: ida: de da ilia sia: hahawane nabi, amola ilia fada: i sia: defele hamomusa: dawa: i.
26 Följande år mönstrade Ben-Hadad araméerna och drog så upp till Afek för att strida mot Israel.
Asili, woufo amogalu, e da ea dadi gagui dunu gilisima: ne wei, amola ilia da ea hamoma: ne sia: beba: le, A:ifege moilaiga, Isala: ili dunu doagala: musa: , mogodigili asi.
27 Israels barn hade ock blivit mönstrade och försedda med livsmedel och tågade därefter emot dem. Och Israels barn lägrade sig gent emot dem, lika två små gethjordar, under det att araméerna uppfyllde landet.
A: iha: be da Isala: ili dadi gagui dunu gilisima: ne wele, ilima gegesu liligi i. Ilia da gadili mogodigili asili, ha wa: i diasu gilisisu aduna hamone, Silia dadi gagui wa: i ilima ba: le gusuli fi dialu. Isala: ili dadi gagui gilisisu da goudi wa: i aduna fonobahadidafa agoai ba: i. Bai Silia dadi gagui dunu wa: i da bagadedafa amo sogebi bagade amoga fiafiasa asi dialebe ba: i.
28 Då trädde gudsmannen fram och sade till Israels konung: »Så säger HERREN: Därför att araméerna hava sagt: 'HERREN är en bergsgud och icke en dalgud', därför giver jag hela denna stora hop i din hand, på det att I mån förnimma att jag är HERREN.»
Balofede dunu afae da hina bagade A: iha: bema asili, amane sia: i, “Hina Gode da amane sia: sa, ‘Silia dunu da Na da agolo ouligisu ‘gode’ fawane, amola umi ouligimu hame dawa: Amaiba: le, Na da dili, ilia dadi gagui wa: i bagadedafa amo hasalasimusa: hamomu. Amasea, di amola dia fi dunu, dilia da Na da Hina Godedafa dawa: mu.’”
29 Och de voro lägrade mitt emot varandra i sju dagar. På sjunde dagen kom det till strid, och Israels barn slogo då av araméerna hundra tusen man fotfolk, detta på en enda dag.
Eso fesuale, Silia amola Isala: ili dunu da ilia ha wa: i diasu gilisisu ganodini ba: le gusuliwane esalu. Eso fesu ganodini, gegesu da mui. Isala: ili dadi gagui dunu ilia da Silia dunu 100,000 agoane medole legei.
30 De återstående flydde in i staden Afek; men stadsmuren föll ned över tjugusju tusen man, dem som återstodo. Ben-Hadad flydde också och kom in i staden och sprang från kammare till kammare.
Silia dunu hame bogoi esalebe, da A: ifege moilaiga hobea: i. Be amogawi, moilai dobea fei sisiga: i da mugululi sa: ili, Silia dunu 27,000 agoane banei. Beneha: ida: de da moilai bai bagadega hobeale, diasu ganodini sesei amo ganodini wamoaligi.
31 Då sade hans tjänare till honom: »Vi hava hört att konungarna av Israels hus äro nådiga konungar. Låt oss därför sätta säcktyg om våra länder och rep om våra huvuden och giva oss åt Israels konung; kanhända låter han dig då få leva.»
Ea eagene ouligisu dunu da ema asili, amane sia: i, “Ninia nabi, amo Isala: ili hina bagade, ilia da asigili gogolema: ne olofosu hou dawa: Ninia da eboboi abula ninia bulualesisili, amola efe galoaga la: la: bololesisili, Isala: ili hina bagadema masa: ne di sia: ma. Amabela: ? E da di esaloma: ne yolesima: bela: ?”
32 Och de bundo säcktyg omkring sina länder och rep omkring sina huvuden och kommo så till Israels konung och sade: »Din tjänare Ben-Hadad beder: 'Låt mig få leva.'» Han svarade: »Är han ännu vid liv, han min broder?»
Amaiba: le, ilia da eboboi abula bulualisisili, amola efe galoaga la: la: bololesisili A: iha: bema asili, amane sia: i, “Dia hawa: hamosu dunu Beneha: ida: de, e da ‘Na mae fama: ia’ hi segesa.” A: iha: be da bu adole i, “E da hame bogoi esalabala? Defea mabu! E da na fi dunu agoane ba: sa.”
33 Männen, som i detta hans ord sågo ett gott varsel, skyndade att taga fasta därpå och sade: »Ja, din broder är Ben-Hadad.» Han sade: »Gån och hämten honom hit.» Då gav sig Ben-Hadad åt honom, och han lät honom stiga upp i sin vagn.
Beneha: ida: de da sia: noga: idafa hogobeba: le, A:iha: be da ‘na fi dunu’ sia: beba: le, ilia da hedolowane hahawane sia: i, “Dafawane! Dia sia: i defele, Beneha: ida: de da dia fi dunu agoane!” A: iha: be da amane hamoma: ne sia: i, “E nama oule misa!” Beneha: ida: de da ema doaga: loba, A:iha: be da ela gilisili ‘sa: liode’ amo da: iya fila heda: musa: , e hiougi.
34 Och Ben-Hadad sade till honom: »De städer som min fader tog från din fader vill jag giva tillbaka, och du skall för din räkning få inrätta handelskvarter i Damaskus, såsom min fader fick göra i Samaria.» »Välan», sade Ahab, »på sådana villkor vill jag giva dig fri.» Och han slöt ett fördrag med honom och gav honom fri.
Beneha: ida: de da A: iha: bema amane sia: i, “Na da moilai huluane amo na ada da dia adama fedele lai, amo dima bu imunu. Amola na ada da Samelia moilai bai bagade amo ganodini bidi lasu ouligisu bai hamoi, amo defele di da Dama: saga: se moilaiga agoane hamomu da defea.” A: iha: be da bu adole i, “Defea! Di da agoane ilegeiba: le, na da di masa: ne sesalimu.” Ela da gilisili bu mae gegema: ne ilegele sia: ne, A:iha: be da Beneha: ida: de udigili masa: ne sesali.
35 Och en av profetlärjungarna sade på HERRENS befallning till en annan: »Slå till mig.» Men mannen vägrade att slå honom.
Hina Gode da amane hamoma: ne sia: beba: le, balofede dunu ilia gilisisu ganodini, balofede dunu afae da ea sama balofede dunu amo ea e fama: ne sia: i. Be ea sama da e famu higa: iba: le, hame fai.
36 Då sade han till honom: »Eftersom du icke har lyssnat till HERRENS röst, därför skall ett lejon slå ned dig, när du går ifrån mig.» Och när han gick sin väg ifrån honom, kom ett lejon emot honom och slog ned honom.
Amaiba: le, balofede dunu da ea samama amane sia: i, “Di da Hina Gode Ea hamoma: ne sia: i hame nababeba: le, di da na yolesili, hedolowane laione wa: mega fane legei dagoi ba: mu.” Amalalu, amo balofede dunu da fisili, ahoabeba: le, laione wa: me da misini, e medole legei.
37 Sedan träffade han en annan man och sade: »Slå till mig.» Och mannen slog honom så hårt, att sår uppstod därav.
Amalalu, balofede dunu (amo da ea samama e fama: ne sia: i), amo da eno dunuma amane sia: i, “Na fama!” Amo dunu da amane hamoi. E da balofede dunu ea odagia ha: gi fabeba: le, balofede da se nabi.
38 Därefter gick profeten och ställde sig i konungens väg, sedan han hade gjort sig oigenkännlig genom att sätta en bindel över ögonen.
Balofede dunu da ea odagia abula gadelai amoga la: la: gili (amo da ea ba: su afadenema: ne hamoi) asili, Isala: ili hina bagade baligili masa: ne, logo bega: ouesalu.
39 När nu konungen kom därfram, ropade han till konungen och sade: »Din tjänare hade givit sig ut i striden, då i detsamma en man kom därifrån och förde till mig en annan man och sade: 'Vakta denne man; om han kommer bort, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, eller ock måste du betala en talent silver.'
Hina bagade da e baligimusa: ahoanoba, balofede da ema amane wele sia: i, “Hina bagade! Na da gegesu ganodini gegenanoba, dadi gagui dunu afae da ha lai dunu gagulaligili, nama oule misini, amane sia: i, ‘Amo dunu noga: le sosodo aligima! Be di da noga: le hame sosodo aligisia amola e da dafawane hobeasea, di da dabe ima: ne, medole legei dagoi ba: mu. O amai hame galea, dabe silifa fage 3,000 agoane ima.’
40 Nu hände sig, under det din tjänare hade att syssla än här än där, att mannen kom undan.» Israels konung sade till honom: »Din dom är given; du har ju själv avkunnat den.»
Be na da eno hawa: hamosu hamobeba: le, amo dunu da hobeale asi.” Hina bagade da bu adole i, “Disu da dia dawa: ma: ne dabe se imunu sia: i dagoi. Di da dabe imunu galebe.”
41 Då tog han skyndsamt bort bindeln från sina ögon, och Israels konung kände igen honom och såg att han var en av profeterna.
Balofede dunu da ea odagia abula ga: i, amo gadelale fasibi ba: loba, hina bagade da e da balofede dunu afae dawa: i.
42 Och han sade till konungen: »Så säger HERREN: Därför att du har släppt ur din hand den man som av mig var given till spillo, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, och ditt folk såsom det har gått hans folk.»
Amalalu, balofede da hina bagadema amane sia: i, “Hina Gode da amane sia: sa, ‘Na da di Beneha: ida: de medole legema: ne sia: i. Be di da e masa: ne, sesali. Amaiba: le, di da amo dabele, medole legei dagoi ba: mu. Amola dia dadi gagui wa: i da Silia dadi gagui wa: i hobeale masa: ne sesaliba: le, ilia da gugunufinisi dagoi ba: mu.’”
43 Och Israels konung begav sig hem, missmodig och vred, och kom till Samaria.
Hina bagade da da: i dioi bagadewane, Samelia sogega buhagi.
