1 Korinthierbrevet 3

1 Och jag kunde icke tala till eder, mina bröder, såsom till andliga människor, utan måste tala såsom till människor av köttslig natur, såsom till dem som ännu äro barn i Kristus.

Aussi, mes frères, je n’ai pu moi-même vous parler comme à des hommes spirituels, mais comme à des hommes charnels. Comme à de petits enfants en Jésus-Christ,

2 Mjölk gav jag eder att dricka; fast föda gav jag eder icke, ty det fördrogen I då ännu icke. Ja, icke ens nu fördragen I det,

Je vous ai abreuvés de lait, mais je ne vous ai point donné à manger, parce que vous ne le pouviez pas encore; et à présent même, vous ne le pouvez point, parce que vous êtes encore charnels.

3 eftersom I ännu haven ett köttsligt sinne. Ty om avund och kiv finnes bland eder, haven I icke då ett köttsligt sinne, och vandren I icke då på vanligt människosätt?

Car, puisqu’il y a parmi vous jalousie et esprit de contention, n’êtes-vous pas charnels, et ne marchez-vous pas selon l’homme?

4 När den ene säger: »Jag håller mig till Paulus» och den andre: »Jag håller mig till Apollos», ären I icke då lika hopen av människor?

En effet, puisque l’un dit: Moi je suis à Paul; et un autre: Moi à Apollo; n’êtes-vous pas des hommes? Qu’est donc Apollo? et qu’est Paul?

5 Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem.

Des ministres de celui en qui vous avez cru, et chacun l’est selon le don que le Seigneur lui a départi.

6 Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.

Moi, j’ai planté, Apollo a arrosé; mais Dieu a donné la croissance.

7 Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten.

C’est pourquoi, ni celui qui plante n’est quelque chose, ni celui qui arrose; mais celui qui donne la croissance. Dieu.

8 Den som planterar och den som vattnar -- den ene är såsom den andre, dock så, att var och en skall få sin särskilda lön efter sitt särskilda arbete.

Or celui qui plante et celui qui arrose sont une seule chose. Mais chacun recevra son propre salaire selon son travail.

9 Ty vi äro Guds medarbetare; I ären ett Guds åkerfält, en Guds byggnad.

Car nous sommes les coopérateurs de Dieu; vous êtes le champ que Dieu cultive, l’édifice que Dieu bâtit.

10 Efter den Guds nåd som blev mig given lade jag grunden såsom en förfaren byggmästare, och en annan bygger nu vidare därpå. Men var och en må se till, huru han bygger därpå.

Selon la grâce que Dieu m’a donnée, j’ai, comme un sage architecte, posé le fondement, et un autre a bâti dessus. Que chacun donc regarde comment il y bâtira encore.

11 Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus;

Car personne ne peut poser d’autre fondement que celui qui a été posé, lequel est le Christ Jésus.

12 men om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och strå,

Que si on élève sur ce fondement un édifice d’or, d’argent, de pierres précieuses, de bois, de foin, de chaume,

13 så skall det en gång visa sig huru det är med vars och ens verk. »Den dagen» skall göra det kunnigt; ty den skall uppenbaras i eld, och hurudant vars och ens verk är, det skall elden pröva.

L’ouvrage de chacun sera manifesté; car le jour du Seigneur le mettra en lumière, et il sera révélé par le feu; ainsi le feu éprouvera l’œuvre de chacun.

14 Om det byggnadsverk, som någon har uppfört på den grunden, bliver beståndande, så skall han undfå lön;

Si l’ouvrage de celui qui a bâti sur le fondement demeure, celui-ci recevra son salaire.

15 men om hans verk brännes upp, så skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bliva frälst, men såsom igenom eld.

Si l’œuvre de quelqu’un brûle, il en souffrira la perte; cependant il sera sauvé, mais comme par le feu.

16 Veten I icke att I ären ett Guds tempel och att Guds Ande bor i eder?

Ne savez-vous pas que vous êtes le temple de Dieu, et que l’Esprit de Dieu habite en vous?

17 Om nu någon fördärvar Guds tempel, så skall Gud fördärva honom; ty Guds tempel är heligt, och det templet ären I.

Si donc quelqu’un profane le temple de Dieu, Dieu le perdra. Car le temple de Dieu est saint, et vous êtes ce temple.

18 Ingen bedrage sig själv. Om någon bland eder menar sig vara vis genom denna tidsålders visdom, så blive han en dåre, för att han skall kunna bliva vis. (aiōn g165)

Que personne ne s’abuse: si quelqu’un d’entre vous paraît sage selon ce siècle, qu’il devienne fou pour être sage; (aiōn g165)

19 Ty denna världens visdom är dårskap inför Gud. Det är ju skrivet: »Han fångar de visa i deras klokskap»;

Attendu que la sagesse de ce siècle est folie devant Dieu. Car il est écrit: J’enlacerai les sages dans leurs propres ruses.

20 så ock: »Herren känner de visas tankar, han vet att de äro fåfängliga.»

Et encore: Le Seigneur sait que les pensées des sages sont vaines.

21 Så berömme sig då ingen av människor. Allt hör ju eder till;

Que personne donc ne se glorifie dans les hommes.

22 det må vara Paulus eller Apollos eller Cefas eller hela världen, det må vara liv eller död, vad som nu är, eller vad som skall komma, alltsammans hör eder till.

Car tout est à vous, soit Paul, soit Apollo, soit Céphas, soit vie, soit mort, soit choses présentes, soit choses futures; oui, tout est à vous;

23 Men I hören Kristus till, och Kristus hör Gud till. Se Dagen i Ordförkl.

Mais vous au Christ, et le Christ à Dieu.