< 1 Korinthierbrevet 15 >

1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
Brethren as pertayninge to the gospell which I preached vnto you which ye have also accepted and in the which ye continue
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
by which also ye are saved: I do you to wit after what maner I preached vnto you yf ye kepe it except ye have beleved in vayne.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
For fyrst of all I delivered vnto you that which I receaved: how that Christ dyed for oure synnes agreinge to the scriptures:
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
and that he was buried and that he arose agayne the thyrd daye accordinge to the scriptures:
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
and that he he was sene of Cephas then of the twelve.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
After that he was sene of moo the five hodred brethren at once: of which many remayne vnto this daye and many are fallen aslepe.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
After that appered he to Iames then to all the Apostles.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
And last of all he was sene of me as of one that was borne out of due tyme.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
For I am the lest of all the Apostles which am not worthy to be called an Apostle because I persecuted the congregacion of God.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
But by the grace of God I am that I am. And his grace which is in me was not in vayne: but I labored moare aboundauntly then they all not I but the grace of God which is with me.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
Whether it were I or they so we preache and so have ye beleved.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
If Christ be preached how that he rose fro deeth: how saye some that are amoge you that ther is no resurreccion from deeth?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
If ther be no rysynge agayne from deeth: then is Christ not rysen.
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
If Christ be not rysen then is oure preachinge vayne and youre faith is also in vayne.
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
Ye and we are founde falce witnesses of God. For we have testifyed of God how that he raysyd vp Christ whom he raysyd not vp yf it be so that the deed ryse not vp agayne.
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
For yf the deed ryse not agayne then is Christ not rysen agayne.
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
If it be so yt Christ rose not then is youre fayth in vayne and yet are ye in youre synnes.
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
And therto they which are fallen a slepe in Christ are perished.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
If in this lyfe only we beleve on christ then are we of all men the miserablest.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
But now is Christ rysen from deeth and is become the fyrst frutes of them that slept.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
For by a man came deeth and by a man came resurreccion fro deeth.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
For as by Adam all dye: eve so by Christ shall all be made alive
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
and every man in his awne order. The fyrst is Christ then they yt are Christis at his commynge.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
Then cometh the ende when he hath delivered vp ye kyngdome to God ye father when he hath put doune all rule auctorite and power.
25 Ty han måste regera »till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter».
For he must raygne tyll he have put all his enemyes vnder his fete.
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
The last enemye that shalbe destroyed is deeth.
27 ty »allt har han lagt under hans fötter». Men när det heter att »allt är honom underlagt», då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
For he hath put all thinges vnder his fete. But when he sayth all thinges are put vnder him it is manyfest that he is excepted which dyd put all thinges vnder him.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
When all thinges are subdued vnto him: then shall the sonne also him selfe be subiecte vnto him that put all thinges vnder him yt God maye be all in all thinges.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Ether els what do they which are baptised over ye deed yf the deed ryse not at all? Why are they then baptised over the deed?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
Ye and why stonde we in ieoperdy every houre?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
By oure reioysinge which I have in Christ Iesu oure Lorde I dye dayly.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- »låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö».
That I have fought with beastes at Ephesus after the maner of men what avautageth it me yf the deed ryse not agayne? Let vs eate and drynke to morowe we shall dye.
33 Faren icke vilse: »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»
Be not deceaved: malicious speakinges corrupte good maners.
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Awake truely out of slepe and synne not. For some have not the knowlege of God. I speake this vnto youre rebuke.
35 Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?»
But some ma will saye: how aryse ye deed? with what bodyes come they in?
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
Thou fole that which thou sowest is not quickened except it dye.
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
And what sowest thow? Thow sowest not that body that shalbe: but bare corne (I meane ether of wheet or of some other)
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
and God geveth it a body at his pleasure to every seed a severall body.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
All flesshe is not one manner of flesshe: but ther is one maner flesshe of men another maner flesshe of beastes another maner flesshe of fysshes and another of byrdes.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
Ther are celestiall bodyes and ther are bodyes terrestriall. But ye glory of ye celestiall is one and ye glory of the terrestriall is another.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
Ther is one maner glory of the sonne and another glory of the mone and another glory of the starres. For one starre differth fro another in glory.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
So is the resurreccio of ye deed. It is sowe in corrupcio and ryseth in incorrupcion.
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
It is sowen in dishonoure and ryseth in honoure. It is sowe in weaknes and ryseth in power. It is sowne a naturall body and ryseth a spretuall body.
44 här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
Ther is a naturall bodye and ther is a spretuall body:
45 Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
as it is written: the fyrste man Adam was made a livinge soule: and ye last Ada was made a quickeninge sprete.
46 Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga.
How be it yt is not fyrst which is spirituall: but yt which is naturall and then yt which is spretuall.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
The fyrst ma is of the erth erthy: the seconde man is ye Lorde fro heave.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
As is the erthy soche are they that are erthye. And as is the hevely soche are they yt are hevenly.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
And as we have borne the ymage of the erthy so shall we beare the ymage of the hevenly.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
This saye I brethren that flesshe and bloud canot inheret the kyngdome of God. Nether corrupcion inhereth vncorrupcion.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
Beholde I shewe you a mystery. We shall not all slepe: but we shall all be chaunged
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
and that in a moment and in the twinclinge of an eye at the sounde of the last trompe. For the trompe shall blowe and ye deed shall ryse incorruptible and we shalbe chaunged.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
For this corruptible must put on incorruptibilite: and this mortall must put on immortalite.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
When this corruptible hath put on incorruptibilite and this mortall hath put on immortalite: then shalbe brought to passe ye sayinge yt is writte. Deeth is consumed in to victory.
55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? (Hadēs g86)
Deeth where is thy stynge? Hell where is thy victory? (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
The stynge of deeth is synne: and the strength of synne is the lawe.
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
But thankes be vnto God which hath geven vs victory thorow oure Lorde Iesus Christ.
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren. Se Själisk i Ordförkl.
Therfore my deare brethren be ye stedfast and unmovable alwayes ryche in the workes of the Lorde for as moch as ye knowe how yt youre labour is not in vayne in the Lorde.

< 1 Korinthierbrevet 15 >