1 Korinthierbrevet 11
1 Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
Mufuate ani ndeshe ani shihufuata UKristi. Ishi imbatima pipo muhunkumbuha humambo ganti.
2 Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
Imbatima mugakhata amaposhelo ndeshe shingaletile humwinyu.
3 Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
Ishi ihwanza mumanye aje uKristi litwe lya kila nume, wope yenume litwe lya kila nshi, na huje Ungulubhi litwe lya Kristi.
4 Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
Kila nume yaputa afumye ubhunabii itwa lyakwe libhanje ligubibashe na ahulikenyensya itwe lyakwe.
5 Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
Kila nshiyalabha au afumye uunabii abhanje agubishe itwe lyakwe nkesaga agubiha itwe ahulikenyensya itwe lyakwe. Pipo alisawa nu muntu yasyenkuye isisi.
6 Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
Nke unshi agubishe itwe lyakwe asyenkule insinsi zyakwe ziwe mfupi. Maana zyinso umuntu unshi asyenkule insisi zyakwe au akatwe basi azigubishe itwe lyakwe.
7 En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
Si hwanziwa unume agubishe itwe lyakwe, pipo umwene shifani ishi tuntumu uwa Ngulubhi. Lakhini tuntumu uwanume.
8 Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
Unume sagahafumile hwa nshi ila unshi ahafumiline nu nume.
9 Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
Unume saga abhumbilwe kwajili ya nnshi. Ila unshi ahabhumbilwe kwajili ya nume.
10 Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en »makt», för änglarnas skull.
Ndyo maana unshi ahwanziwa abhe ishala na mamlaka hwitwe lyakwe kwa sababub ya malaika.
11 Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
Hata shimisho hwa Gosi, unshi nuno bila nume au unume nila nshi, unume numo.
12 Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
Maana ndeshe unshi nkahafumile hwa nume, shishila unume ahafumiline nu nshi. Ni vintu vyonti vifuma hwa Ngulubhi.
13 Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
Muyilonje mwimimwi: Lyoli! unshi apute Ungulubhi bila agubishe itwe lyakwe?
14 Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
Afume imandi sebhamanyizya iya huje unume nkabha ni nsisi intali tuntumhukwakwe? maana apewilwe zila insisi intali ndeshe umwanda wakwe?
15 men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
Je afume imandi sebhamanyizya huje unshi nkabha ni nsisi intali tuntumu wakwe?
16 Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
Maana apewilwe zila insisi intali ndeshe umwenda wakwe. Nku umuntu wowonti ahwanza adalisye wala ishibhanza sha Ngulubhi.
17 Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
Hundajizyo zyezihwinza, ani sihubhatima. Maana amwi lwe mubhungana se hwi faida ila huhasala.
18 Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
Maana ihumvwa, huje lwe mubhungana mshibhanza, huli nu lugabhanyo kati yinyu nani hadodo ihwitiha.
19 Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
Kwa ihwanziwa zibhe intaamyo kati yinyu aje bhabhaala, bhebhitihwilwe bhamanyishe hulimwe.
20 När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
Maana lemubhungana shemulya seshalye sha Gosi.
21 ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
Lwe mulya kila muntu alya ishalye shakwe yuya kabla ya bhanji sebhaliye. hata unu ali ni nzala, unu akholilwe.
22 Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
Je semuli ni nyumba iyalile na mwelele? Je mzarabhunye ishibhanza sha Ngulubhi na hubhapele insoni bhesebhali na Hantu? Njanje henu hulimwe? Imbatime? Simbatuma hwi ili!
23 Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
Maana nahaposhile afume hwa Gosi shila shimbapiye amwi aje Ugosi uYeesu, usiku alongwa ahejile ikati.
24 och tackade Gud och bröt det och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
Baada ya salifye, abhuvunzile naje ubhu wembili wani, “Ubhu we mbili wani, wewili kwaajili yinyu. Mubhombe ishi hunkumbushe ani.”
25 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse.»
Nashinishi ahejile inshikombe baada yalye, naje “Ishikombe ishi ndajizyo midanda lyani.” Mbhombe ishi hahinji kila le mumwela hwa hunkumbushe ani.”
26 Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
Uwakati wowonti lemulya ishalye ishi na hushimwelele ishikombe, mlumbilila ufwewa Yesu mpaka lwa hayiyinza.
27 Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
Kwa hiyo wowonti ya lya ishalye au hushimwelele ishikombe isho isha Yesu sheyihwanziwa, abhabhe ayipiye ubhibhi wimbili ni danda lya Yesu.
28 Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
Umuntu ayibhuzilizye yuyo asuti, nkalyanje ishalye na mwelele ishikombe.
29 Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
Maana yalya na mwele bila asubhilile ubili alya na mwele alongwe hwakwe yuyo.
30 Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
Nduyo maana abhantu abhinji bhabhinu bhamo bhafwiye.
31 Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
Lakhini nke twayenya timti setahayilongwa ishibhakaka.
32 Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
Ila lyetilongwa nu Yesu, tiwelwa ili huje tisahalongwe peka ni nnsi.
33 Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
Ishi, bhakaka na dada bhani, lwe mubhungama mpate alye, mugulilane.
34 Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.
Umuntu nkani nzala alye hukhaya yakwe hujelwe mubhungana peka nsahabhe hulongwi humambo aganjige msimbile naibhabhuzya lyenayiyinza.
