1 Korinthierbrevet 11
1 Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
Become my imitators, just as I am Christ's.
2 Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
Now I praise you, brothers, that you remember me in all things and hold the traditions just as I delivered them to you.
3 Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
But I want you to know that the head of every man is Christ, while a wife's head is the man and Christ's head is God.
4 Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
Every man who prays or prophesies with his head covered dishonors his head.
5 Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
But every woman who prays or prophesies with her head uncovered dishonors her own head—it is one and the same as if it had been shaved.
6 Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
So if a woman does not cover herself, let her also be shorn. But if it is shameful for a woman to be shorn or shaved, let her be covered.
7 En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
Indeed, a man ought not to cover his head, since he is the image and glory of God; but woman is the glory of man.
8 Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
For man did not come from woman, but woman from man;
9 Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
and neither was man created for the woman, but woman for the man
10 Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en »makt», för änglarnas skull.
—for this reason the woman needs to have authority upon her head, because of the angels—
11 Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
nevertheless, in the Lord neither is man independent of woman nor woman independent of man.
12 Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
Because as the woman came from the man, so also the man comes through the woman; but all things are from God.
13 Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
Judge among yourselves: is it proper for a woman to pray to God uncovered?
14 Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
Does not nature itself teach you that if a man has long hair, it is a dishonor to him?
15 men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
But if a woman has long hair, it is a glory to her, because that hair has been given for a covering.
16 Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
But if anyone decides to be contentious, neither we nor the congregations of God have any other practice.
17 Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
Now in giving the following instruction I do not praise you, since you are not coming together for the better but for the worse.
18 Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
Because, to begin, I hear that when you come together in an assembly there are divisions among you, and I partly believe it.
19 Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
For there would really need to be factions among you so that the ‘approved’ ones may be recognized among you.
20 När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
So when you come together in one place, it is not to eat the Lord's Supper.
21 ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
Because in eating, each one tries to get his meal first, and one goes hungry while another gets drunk!
22 Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
Now really, do you not have houses to eat and drink in? Or do you despise God's congregation, and humiliate those who have nothing? What shall I say to you? Shall I praise you in this? Indeed not!
23 Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
For I received from the Lord that which I also transmitted to you: The Lord Jesus, during the night in which He was betrayed, took bread;
24 och tackade Gud och bröt det och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
and when He had given thanks, He broke it and said: “Take, eat; this is my body that is being broken on your behalf; do this in remembrance of me.”
25 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse.»
In the same way, after they had dined, He took the cup, saying: “This cup is the new covenant in my blood; do this, whenever you drink it, in remembrance of me.”
26 Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
For whenever you eat this bread and drink this cup, you proclaim the Lord's death, until He comes.
27 Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
So then whoever eats this bread or drinks the Lord's cup unworthily will be guilty of the body and of the blood of the Lord.
28 Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
But let a man examine himself, and then let him eat of the bread and drink of the cup.
29 Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
Because he who eats and drinks unworthily eats and drinks judgment to himself, not distinguishing the Lord's body.
30 Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
Because of this many among you are weak and sick, and a good many have died.
31 Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
If we would judge ourselves, we would not be judged.
32 Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
But when we are judged, we are disciplined by the Lord, so that we may not be condemned with the world.
33 Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
So then, my brothers, when you come together to eat, wait for one another.
34 Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.
But if anyone is hungry, let him eat at home, lest you come together into judgment. And the rest I will set in order when I come.
