< 1 Krönikeboken 29 >
1 Och konung David sade till hela församlingen: »Min son Salomo den ende som Gud har utvalt, är ung och späd, och arbetet är stort, ty denna borg är icke avsedd för en människa, utan för HERREN Gud.
Hahoi siangpahrang Devit ni taminaw koevah, Cathut ni a rawi e ka capa Solomon hah, a camo rah, a hmu thai e awm hoeh. A tawk hane teh a len poung. Bangkongtetpawiteh, bawkim teh tami hane tho hoeh niteh, BAWIPA Cathut hane doeh.
2 Därför har jag, så vitt jag har förmått, för min Guds hus anskaffat guld till det som skall vara av guld, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn, och trä till det som skall vara av trä, dessutom onyxstenar och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar, korteligen, alla slags dyrbara stenar, så ock marmor i myckenhet.
Hatdawkvah, ka Cathut im hane sui hnonae dawk sui, ngun hnonae dawk ngun, rahum hnonae dawk rahum, sum hnonae dawk sum, thing hnonae dawk thingnaw hah be ka rakueng toe. A mei pathoup nahanelah, onyx talung pangaw hoi a meikahawi e talungpangawnaw hoi, pathoup nahane talung a phukaawm e a phunphun hoi talungpangawnaw hai moikapap a ta toe
3 Och därjämte, eftersom jag har min Guds hus kärt, giver jag nu vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut har anskaffat för det heliga huset:
Hothloilah ka Cathut e im teh sak ngainae kalen poung lah ao dawkvah, kamae hnopai sui hoi ngunnaw hai im kathoung hanelah be ka rakueng e naw hloilah, ka Cathut im hanelah ka poe toe.
4 tre tusen talenter guld, guld från Ofir, och sju tusen talenter renat silver till att därmed överdraga byggnadernas väggar,
Hahoi tapang sak nahane ophir sui talen 3,000 hoi kathounge ngun talen 7,000.
5 till att göra av guld vad som skall vara av guld, och till att göra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utföres av konstnärer. Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt HERREN?»
Hnonae a phunphun dawk, kathoumnaw ni a hno hane, sui hno hane dawk sui, ngun hno nahane dawk ngun. Sahnin BAWIPA hanelah lunghawicalah poe pasoung e na yit touh maw ao telah a ti.
6 Då kommo frivilligt familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, så ock över- och underhövitsmännen och tillika uppsyningsmännen över konungens arbeten,
Hottelah imthungkhu kahrawikung Isarel miphun ka hrawi naw hoi, 1,000 kauknaw hoi, 100 touh kauknaw, siangpahrang thaw ka tawk e kahrawikungnaw hoi lunghawicalah hoi a poe awh.
7 och de gåvo till arbetet på Guds hus fem tusen talenter guld, tio tusen dariker, tio tusen talenter silver, aderton tusen talenter koppar och ett hundra tusen talenter järn.
Cathut e im saknae dawkvah sui talen 5,000 hoi Darik 10, 000 hoi rahum talen 18, 000, sum talen 100, 000 a poe awh.
8 Och var och en som hade ädla stenar i sin ägo gav dem till skatten i HERRENS hus, under gersoniten Jehiels vård.
Talung phu kaawmnaw ni Gershon tami Jehiel ni a khetyawt e BAWIPA e hno dawk a ta awh.
9 Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, ty av hängivet hjärta buro de fram sina frivilliga gåvor åt HERREN; konung David gladde sig ock högeligen.
Hatdawkvah, taminaw teh a lung hroung a hawi poung awh. Pouknae buet touh dawk lunghawinae, BAWIPA hno a poe awh dawkvah, Siangpahrang Devit hai a lung hroung ahawi.
10 Och David lovade HERREN inför hela församlingen; David sade: »Lovad vare du, HERRE, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet!
Hatdawkvah, Devit ni tamipueng e hmalah BAWIPA a pholen. Kaimae BAWIPA Cathut, nang teh yungyoe hoi yungyoe totouh pholennae awm seh.
11 Dig, HERRE, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt vad i himmelen och på jorden är. Ditt, o HERRE, är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över allt.
Oe BAWIPA na lennae, na bahu, na bawilennae, na tânae, hoi na taluenae teh namae doeh. Bangkongtetpawiteh, kalvan hoi talai dawk kaawmnaw pueng, namae doeh. Oe BAWIPA uknaeram teh nama e doeh. Nang teh bangpuengpa dawk a Lathueng Poung lah na o.
12 Rikedom och ära komma från dig, du råder över allt, och i din hand är kraft och makt; det står i din hand att göra vad som helst stort och starkt.
Tawntanae hoi barinae teh nama koehoi ka tho e naw doeh. Bangpuengpa na uk teh, na thaonae hoi hnotithainae naw hah na kut dawk ao. Na kut dawk tami pueng lentoe saknae hoi thasainae hah ao.
13 Så tacka vi dig nu, vår Gud, och lova ditt härliga namn.
Hatdawkvah, kaimae Cathut, nama koe lunghawinae lawk ka dei. Ka lentoe e na min teh ka pholen awh.
14 Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att giva sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det åt dig.
Hatei, tami bangpatet e lah maw ka o teh, ka taminaw hai bang lah maw ao awh teh, hete hnonaw heh lunghawicalah hoi a poe thai awh. Bangkongtetpawiteh, hnonaw pueng heh nama koehoi ka tâcawt e naw lah ao teh, nama koe e doeh kaimouh ni letlang na poe awh.
15 Ty vi äro främlingar hos dig och gäster såsom alla våra fäder; såsom en skugga äro våra dagar på jorden, och intet är här att lita på.
Kaimae mintoenaw patetlah kaimouh teh na hmalah imyin, tami koe kho ka sak e patetlah doeh ka o awh. Het talai van ka hring nathung e a hninnaw teh tâhlip thung e patetlah doeh ao. Ngaihawinae banghai awm hoeh.
16 HERRE, vår Gud, alla dessa håvor som vi hava anskaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn -- från din hand hava de kommit, och ditt är alltsammans.
Oe Jehovah, kaimouh e Cathut na tamikathoungnaw hanlah im ka sak nahanelah, hete hno sut ka rakueng e hnonaw heh na kut dawk hoi ka tâcawt e lah ao teh namae lah koung ao.
17 Och jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad rätt är. Med rättsinnigt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor; och nu har jag ock sett med glädje huru ditt folk, som står har, har burit fram åt dig sina frivilliga gåvor.
Ka Cathut, nama ni lungthin ouk na tanouk teh lannae teh na lunghawinae lah ao tie hah ka panue. Kai ni hete hnonaw pueng heh lungthin katang hoi lunghawicalah hoi na poe. Atu hivah na taminaw ni lunghawicalah hoi a poe e naw hai ka hmu navah, ka lunghawi awh tangngak.
18 HERRE, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders, Gud, låt evinnerligen ditt folks hjärtas håg och tankar vara redo till sådant, och vänd deras hjärtan till dig.
Oe BAWIPA, kaimae na pa Abraham, Isak, Isarel Cathut, na taminaw ni het patet e lungthin pou a tawn thai nahanelah, a lungthin hah nama hanelah caksak haw.
19 Och giv min son Salomo ett hängivet hjärta, så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar, och utför allt detta och bygger denna borg, vartill jag har skaffat förråd.»
Hahoi ka capa Solomon heh kâpoelawknaw, na panuesaknaenaw, hoi na phunglawknaw tarawi hane, hotnaw pueng teh sak hane hoi, ka rakueng tangcoung e im hah sak hane, yuemkamcu e lungthin poe ei telah Devit ni atipouh.
20 Därefter sade David till hela församlingen: »Loven HERREN, eder Gud.» Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och föllo ned för HERREN och för konungen.
Hahoi Devit ni kamkhueng e taminaw pueng koe atuvah, BAWIPA na Cathut teh pholen awh telah ati. Hottelah tamihupui ni a mintoenaw e BAWIPA Cathut teh a pholen awh teh BAWIPA hoi siangpahrang e hmalah a lûsaling awh teh a tabut awh.
21 Och dagen efter denna dag slaktade de slaktoffer åt HERREN och offrade brännoffer åt HERREN: tusen tjurar, tusen vädurar och tusen lamm med tillhörande drickoffer, därtill slaktoffer i myckenhet för hela Israel.
Hahoi a tangtho vah BAWIPA koe hmaisawi thuengnae sak hanelah maitotan 1000, hoi tutan 1000, tuca 1000, hoi sathei poenae hoi Isarelnaw pueng hane sathei poenae moikapap lah a poe awh.
22 Och de åto och drucko inför HERRENS ansikte på den dagen med stor glädje. Och de gjorde för andra gången Salomo, Davids son, till konung; de smorde honom till en HERRENS furste, och Sadok till präst.
Hatnah hnin vah lunghawinae kalen poung hoi BAWIPA e hmalah a canei awh. Apâhni e dawk Devit capa Solomon teh siangpahrang lah ao sak awh teh, kahrawikung lah ao nahanelah BAWIPA e hmalah satui a awi awh. Hahoi vaihma lah kaawm hane Zadok hah satui a awi awh.
23 Och så satt Salomo på HERRENS tron såsom konung efter sin fader David, och han blev lyckosam; och hela Israel lydde honom.
Hottelah Solomon teh BAWIPA e bawitungkhung dawk a na pa Devit e a yueng siangpahrang lah a tahung. A lamcawn teh, Isarelnaw pueng ni a lawk teh a ngâi pouh awh.
24 Och alla hövdingarna och hjältarna och därjämte alla konung Davids söner underkastade sig konung Salomo.
Kahrawikungnaw pueng hoi athakaawme taminaw pueng hoi, siangpahrang Devit e capa alouknaw pueng hah siangpahrang Solomon koe a kâpoe awh.
25 Och HERREN gjorde Salomo övermåttan stor inför hela Israel, och lät hans konungsliga härlighet bliva större än någons som före honom hade varit konung över Israel.
Hottelah BAWIPA ni Solomon teh Isarelnaw pueng e mithmu dawk a kamsawng sak. Isarel ram dawk ahni hoehnahlan siangpahrangnaw thung dawk apinihai a coe boihoeh e taluenae hah a coe sak.
26 Men David, Isais son, hade regerat över hela Israel.
Jesi capa Devit ni Isarelnaw pueng a uk.
27 Den tid han regerade över Israel var fyrtio år; i Hebron regerade han i sju år, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år.
Isarelnaw a uk nathung teh kum 40 touh a pha. Hebron vah kum 7 a uk teh Jerusalem vah kum 33 touh a uk.
28 Och han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Och hans son Salomo blev konung efter honom.
A kum kacuepoung lah matawng totouh a hring teh a hring nathung a tawnta e hoi pholennae, oupnae hoi a due. A capa Solomon ni amae yueng lah a uk.
29 Och vad som är att säga om konung David, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika,
Khenhaw! siangpahrang Devit kong teh, kamtawngnae koehoi a pout totouh kahmawtkung Samuel cauk dawk profet Nathan e cauk dawk, kahmawtkung Gad e cauk naw dawk hai a thut awh na a.
30 tillika med hela hans regering och hans bedrifter och de skickelser som övergingo honom och Israel och alla andra länder och riken.
A uknaeram pueng hoi, a bawilennae naw pueng hoi, ama hai Isarelnaw, ramnaw pueng a uknae dawkvah, ka tho e hno pueng teh ka kuepcalah thut e lah ao.