1 Krönikeboken 23

1 Och när David blev gammal och levnadsmätt, gjorde han sin son Salomo till konung över Israel.

Alltså gjorde David Salomo, sin son, till Konung öfver Israel, då han gammal, och af lefvande mätt var.

2 Och han församlade alla Israels furstar, så ock prästerna och leviterna.

Och David församlade alla öfverstar i Israel, och Presterna och Leviterna,

3 Och leviterna blevo räknade, de nämligen som voro trettio år gamla eller därutöver; och deras antal, antalet av alla personer av mankön, utgjorde trettioåtta tusen.

Att man skulle räkna Leviterna, ifrå tretio år och derutöfver; och deras tal var, ifrå hufvud till hufvud, det starke män voro, åtta och tretio tusend;

4 »Av dessa», sade han, »skola tjugufyra tusen förestå sysslorna vid HERRENS hus, och sex tusen vara tillsyningsmän och domare;

Af hvilkom voro fyra och tjugu tusend, som drefvo arbetet på Herrans hus; och sextusend ämbetsmän och domare;

5 fyra tusen skola vara dörrvaktare och fyra tusen skola lovsjunga HERREN till de instrumenter som jag har låtit göra för lovsången.»

Och fyratusend dörravaktare; och fyratusend lofsångare Herranom med strängaspel, som jag till lofsång gjort hade.

6 Och David delade dem i avdelningar efter Levis söner, Gerson Kehat och Merari.

Och David gjorde en ordning ibland Levi barn, nämliga ibland Gerson, Kehath och Merari.

7 Till gersoniterna hörde Laedan och Simei.

Då Gersoniter voro: Laedan och Simei.

8 Laedans söner voro Jehiel, huvudmannen, Setam och Joel, tillsammans tre.

Laedans barn: Den förste Jehiel, Setam och Joel, de tre.

9 Simeis söner voro Selomot, Hasiel och Haran, tillsammans tre. Dessa voro huvudmän för Laedans familjer.

Men Simei barn voro: Selomith, Hasiel och Haran, de tre. Desse voro de ypperste ibland fäderna af Laedan.

10 Och Simeis söner voro Jahat, Sina, Jeus och Beria. Dessa voro Simeis söner, tillsammans fyra.

Voro också desse Simei barn: Jahath, Sina, Jeus och Beria. Desse fyra voro ock Simei barn.

11 Jahat var huvudmannen, och Sisa var den andre. Men Jeus och Beria hade icke många barn; därför fingo de utgöra allenast en familj, en ordning.

Jahath var den förste, Sisa den andre. Men Jeus och Beria hade icke mång barn; derföre vordo de räknade för ens faders hus.

12 Kehats söner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel, tillsammans fyra.

Kehaths barn voro: Amram, Jizear, Hebron och Ussiel, de fyra.

13 Amrams söner voro Aron och Mose. Och Aron blev jämte sina söner för evärdlig tid avskild till att helgas såsom höghelig, till att för evärdlig tid antända rökelse inför HERREN och göra tjänst inför honom och välsigna i hans namn.

Amrams barn voro: Aaron och Mose. Men Aaron vardt afskild, så att han vardt helgad till det aldrahelgasta, han och hans söner, till evig tid, till att röka för Herranom, och till att tjena och välsigna i Herrans Namn i evig tid;

14 Men gudsmannen Moses söner räknades till Levi stam.

Och Mose, den Guds mansens, barn vordo nämnde ibland de Leviters slägte.

15 Moses söner voro Gersom och Elieser.

Mose barn voro: Gersom och Elieser.

16 Gersoms söner voro Sebuel, huvudmannen.

Gersoms barn: Den förste var Sebuel.

17 Och Eliesers söner voro Rehabja, huvudmannen. Elieser hade inga andra söner; men Rehabjas söner voro övermåttan talrika.

Eliesers barn: Den förste var Rehabia. Och Elieser hade inga annor barn; men Rehabia barn voro mycket flere.

18 Jishars söner voro Selomit, huvudmannen.

Jizears barn voro: Selomith den förste.

19 Hebrons söner voro Jeria, huvudmannen, Amarja, den andre, Jahasiel, den tredje, och Jekameam, den fjärde.

Hebrons barn voro: Jeria den förste, Amaria den andre, Jahasiel den tredje, och Jekameam den fjerde.

20 Ussiels söner voro Mika, huvudmannen, och Jissia, den andre.

Ussiels barn voro: Micha den förste, och Jissija den andre.

21 Meraris söner voro Maheli och Musi. Mahelis söner voro Eleasar och Kis.

Merari barn voro: Maheli och Musi. Maheli barn voro: Eleazar och Kis.

22 När Eleasar dog, lämnade han inga söner efter sig, utan allenast döttrar; men Kis' söner, deras fränder, togo dessa till hustrur.

Men Eleazar blef död, och hade inga söner, utan döttrar; och Kis barn, deras bröder, togo dem.

23 Musis söner voro Maheli, Eder och Jeremot, tillsammans tre.

Musi barn voro: Maheli, Eder och Jeremoth, de tre.

24 Dessa voro Levi barn, efter deras familjer, huvudmännen för familjerna, så många av dem som inmönstrades, vart namn räknat särskilt, var person för sig, de som kunde förrätta sysslor vid tjänstgöringen i HERRENS hus, nämligen de som voro tjugu år gamla eller därutöver.

Detta äro Levi barn i deras faders hus, och de ypperste af fäderna, som räknade vordo, efter namnens tal efter hufvuden, hvilke gjorde de sysslor i ämbeten i Herrans hus, ifrå tjugu år, och derutöfver.

25 Ty David sade: »HERREN, Israels Gud, har låtit sitt folk komma till ro, och han har nu sin boning i Jerusalem till evig tid;

Ty David sade: Herren Israels Gud hafver gifvit sino folke ro, och skall bo i Jerusalem till evig tid.

26 därför behöva icke heller leviterna mer bära tabernaklet och alla redskap till tjänstgöringen därvid.»

Leviterna behöfde ock icke bära tabernaklet, med all dess redskap, efter deras ämbete;

27 (Enligt berättelsen om Davids sista tid räknades nämligen av Levi barn de som voro tjugu år gamla eller därutöver.)

Utan, efter Davids yttersta ord, vordo Levi barn räknade ifrå tjugu år, och derutöfver;

28 De fingo i stället sin plats vid Arons söners sida för tjänstgöringen i HERRENS hus, i vad som rörde förgårdarna och kamrarna och reningen av allt heligt och sysslorna vid tjänstgöringen i Guds hus,

Att de skulle stå under Aarons barnas händer, till att tjena i Herrans hus, i gårdenom, och till kistorna, och till reningen, och till allahanda helgedom, och till alla ämbetens sysslor i Guds hus;

29 vare sig det gällde skådebröden eller det fina mjölet till spisoffret eller de osyrade tunnkakorna eller plåtarna eller det hopknådade mjölet, eller något mått och mål,

Och till skådobröd, till semlomjöl, till spisoffer, till osyrade kakor, till pannor, till halster, och till all vigt och mått;

30 eller att var morgon göra tjänst genom att tacka och lova HERREN, och likaledes var afton,

Och till att stå om morgonen, och tacka och lofva Herran; om aftonen desslikes;

31 eller att offra alla brännoffer åt HERREN på sabbaterna, vid nymånaderna och vid högtiderna, till bestämt antal och såsom det var föreskrivet för dem, beständigt, inför HERRENS ansikte.

Och till att offra Herranom all bränneoffer på Sabbatherna, nymånadom och högtidom, efter talet och sättet, alltid för Herranom;

32 De skulle iakttaga vad som var att iakttaga vid uppenbarelsetältet och vid det heliga, vad Arons söner, deras bröder, hade att iakttaga vid tjänstgöringen i HERRENS hus.

Att de skulle taga vara på vaktena vid vittnesbördsens tabernakel, och helgedomens; och Aarons barnas, deras bröders, till att tjena i Herrans hus.