< 1 Krönikeboken 21 >

1 Men Satan trädde upp mot Israel och uppeggade David till att räkna Israel.
Nitroatse am’ Israele amy zao i mpañinjey nañosike i Davide hañiake Israele.
2 Då sade David till Joab och till folkets andra hövitsman: »Gån åstad och räknen Israel, från Beer-Seba ända till Dan, och given mig besked därom, så att jag får veta huru många de äro.»
Le hoe t’i Davide am’ Ioabe naho amo mpiaolo’ ondatio; Akia volilio t’Israele boake Beer-Sevà pake Dane añe; vaho andeso amako ho isako. Fa hoe t’Ioabe:
3 Joab svarade: »Må HERREN än vidare föröka sitt folk hundrafalt. Äro de då icke, min herre konung, allasammans min herres tjänare? Varför begär då min herre sådant? Varför skulle man därmed draga skuld över Israel?
Ehe te hampitomboe’ Iehovà in-jato ty hamaro’e, f’ie tsy songa mpitoron-talèko hao ry talèko mpanjaka? ino ty paia’ i talèko o raha zao? Ino ty hampanaña’e hakeo Israele?
4 Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab. Alltså drog Joab ut och for omkring i hela Israel, och kom så hem igen till Jerusalem.
Fe naharekets’ Ioabe ty saontsi’ i mpanjakay. Aa le niavotse t’Ioabe, nanitsike Israele vaho nimpoly mb’e Ierosalaime mb’eo.
5 Och Joab uppgav för David vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos tillsammans elva hundra tusen svärdbeväpnade män, och i Juda funnos fyra hundra sjuttio tusen svärdbeväpnade man.
Le natolo’ Ioabe amy Davide ty fitonto’ i famolili­añe ondatioy. Aa naho Israele iaby, le rai-tampe­trisa-tsi-rai-hetse t’indaty nahafitsoa-pibara vaho am’Iehodà, efats-etse-tsi-fito-ale t’indaty nahafitsoa-pibara.
6 Men Levi och Benjamin hade han icke räknat jämte de andra, ty konungens befallning var en styggelse för Joab.
Fe tsy vinolily am’ iereo t’i Levý naho i Beniamine; amy te nampitorifike Ioabe ty saontsi’ i mpanjakay.
7 Vad som hade skett misshagade Gud, och han hemsökte Israel.
Nihejen’Añahare i raha zay; le linafa’e t’Israele.
8 Då sade David till Gud: »Jag har syndat storligen däri att jag har gjort detta; men tillgiv nu din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt.»
Le hoe t’i Davide aman’ Añahare: aman-kakeo bey iraho, amy nanoeko i rahay; ehe apoho henaneo i tahim-pitoro’oy; amy te nanao hadagolàñe.
9 Men HERREN talade till Gad, Davids siare, och sade:
Le nitsara amy Gade, mpitoki’ i Davide, t’Iehovà, nanao ty hoe:
10 »Gå och tala till David och säg: Så säger HERREN: Tre ting lägger jag fram för dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig.»
Akia saontsio amy Davide ty hoe: Hoe ty nafè’ Iehovà: Azo­tso­ko ama’o ty raha telo, ijoboño ty hanoako.
11 Då gick Gad in till David och sade till honom: »Så säger HERREN:
Aa le nimb’ amy Davide mb’eo t’i Gade le nanoe’e ty hoe; Hoe ty nafè’ Iehovà: Joboño ze tea’o,
12 Tag vilketdera du vill: antingen hungersnöd i tre år, eller förödelse i tre månader genom dina ovänners anfall, utan att du kan undkomma dina fienders svärd, eller HERRENS svärd och pest i landet under tre dagar, i det att HERRENS ängel sprider fördärv inom hela Israels område. Eftersinna nu vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig.»
ke t’ie ho san-kerè telo taoñe, ke ho fafàñe aolon-drafelahi’o telo volañe, ie manjomòts’ azo ty fibaran-drafelahi’o, he ho telo andro am-pibara’ Iehovà, rekets’ angorosy amy taney, ie tsi­tsife’ ty Anjeli’ Iehovà rotsake ty an-tane’ Israele. Aa le ereñereño henaneo ty vale’e hampoliko amy nañirak’ ahiy.
13 David svarade Gad: »Jag är i stor vånda. Men låt mig då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är mycket stor; i människohand vill jag icke falla.»
Le hoe t’i Davide amy Gade, Vata’e dobo iraho; apoho hikorovok’ am-pità’ Iehovà, amy te ra’elahy o fiferenaiña’eo; fa ko ado’o hivarinjonjok’ am-pità’ondaty.
14 Så lät då HERREN pest komma i Israel, så att sjuttio tusen män av Israel föllo.
Aa le nirahe’ Iehovà am’ Israele ty angorosy; le ondaty fito-ale ty nitsin­goritrìtse.
15 Och Gud sände en ängel mot Jerusalem till att fördärva det. Men när denne höll på att fördärva, såg HERREN därtill och ångrade det onda, så att han sade till ängeln, Fördärvaren: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel stod då vid jebuséen Ornans tröskplats.
Nampihitrifen’ Añahare am’ Ierosa­laime ty anjely handro­tsake, aa ie ho nanjevo le najihe’ Iehovà; nifere­naiña’e tsy hanao i hankàñey vaho nanoe’e ty hoe i anjely mpandrotsakey, Soa izay, agebaño henaneo ty fità’o. Le nijohañe marine’ ty tanem-pifofoha’ i Ornane nte-Iebosý eo i anjeli’ Iehovày.
16 När nu David lyfte upp sina ögon och fick se HERRENS ängel stående mellan jorden och himmelen med ett blottat svärd i sin hand, uträckt över Jerusalem, då föllo han och de äldste, höljda i sorgdräkt, ned på sina ansikten.
Nampiandra fihaino amy zao t’i Davide le nioni’e nijohañe añivo’ ty tane toy naho i likerañey i anjeli’ Iehovày, ie natorakitsi’e ambone’ Ierosalaime eo ty fibara tsinoake am-pità’e. Nibabok’ an-daharañe amy zao t’i Davide naho o androanavi’ Israeleo songa nisikin-gony.
17 Och David sade till Gud: »Det var ju jag som befallde att folket skulle räknas. Det är då jag som har syndat och gjort vad ont är; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? HERRE, min Gud, må din hand vända sig mot mig och min faders hus, men icke mot ditt folk, så att det bliver hemsökt.»
Le hoe t’i Davide aman’ Añahare, Tsy izaho hao ty nandily ty fañiahañe ondatio? Izaho avao ty nandilatse, nanao i haratiañey; fa o añondry retoañe, ino ty nanoe’ iareo? Ehe te ho amako naho añ’ anjomban-draeko ty fità’o ry Iehovà Andrianañahareko, fa tsy am’ondati’oo, hanjamañe iareo.
18 Men HERRENS ängel befallde Gad att säga till David att David skulle gå åstad och resa ett altare åt HERREN på jebuséen Ornans tröskplats.
Aa le nampisaontsie’ i anjeli’ Iehovày i Gade amy Davide, te hampitroare’ i Davide am’ Iehovà ty kitrely an-tanem-pamofoha’ i Ornane nte-Iebosý eo.
19 Och David gick åstad på grund av det ord som Gad hade talat i HERRENS namn.
Le nion­jomb’eo t’i Davide ty amy nitaroña’ i Gade ami’ty tahina’ Iehovày.
20 Då Ornan nu vände sig om, fick han se ängeln; och hans fyra söner som voro med honom, gömde sig. Men Ornan höll på att tröska vete.
Ie nitolike t’i Ornane le nioni’e i anjeliy, le niharo nietake, ie naho ty ana-dahi’e efatse. Namofoke vare-bolè t’i Ornane henane zay.
21 Och David kom till Ornan; när då Ornan såg upp och fick se David, gick han fram ifrån tröskplatsen och föll ned till jorden på sitt ansikte för David.
Ie nimb’e Orna­ne mb’eo t’i Davide, le niandra t’i Ornane, nahaisake i Davide, le niavotse mb’ an-tanem-pamofohañe mb’eo vaho nibokok’ amy Davide, ty lahara’e mb’an-tane.
22 Och David sade till Ornan: »Giv mig den plats där du tröskar din säd, så att jag där kan bygga ett altare åt HERREN; giv mig den för full betalning; och må så hemsökelsen upphöra bland folket.»
Le hoe t’i Davide amy Ornane, Atoloro ahy ty toem-pamofohañe toy hañamboarako kitrely am’Iehovà; atoloro ahy ami’ty vili’e do’e, hampijihetse i angorosiy am’ ondatio.
23 Då sade Ornan till David: »Tag den, och må sedan min herre konungen göra vad honom täckes. Se, här giver jag dig fäkreaturen till brännoffer och tröskvagnarna till ved och vetet till spisoffer; alltsammans giver jag.»
Le hoe t’i Ornane amy Davide, Endeso ho azo le hanoa’ i talèko mpanjakay ze soa am-pihaino’e. Ingo atoloko azo o añombeo ho soroñe naho o haraom-pamofohañeo ho hatae vaho o vare-bolèo ho enga mahakama; fonga itolorako.
24 Men konung David svarade Ornan: »Nej, jag vill köpa det för full betalning; ty jag vill icke taga åt HERREN det som är ditt, och offra brännoffer som jag har fått för intet.»
Le hoe t’i Davide mpanjaka amy Ornane, Aiy avao! tsy mete tsy vilieko ami’ty vili’e do’e, fa tsy ho rambeseko ho a Iehovà o azoo, ndra hañenga soroñe tsy amam-bily.
25 Och David gav åt Ornan för platsen sex hundra siklar guld, i full vikt.
Aa le natolo’ i Davide amy Ornane ho amy toetsey ty sekelem-bolamena enenjato ami’ty lanja’e
26 Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Han ropade till HERREN, och han svarade honom med eld från himmelen på brännoffersaltaret.
naho nandranjy kitrely am’ Iehovà eo t’i Davide le nañenga soroñe naho engam-panintsiñañe naho nikanjy Iehovà vaho natoi’e boak’ andikerañe ey, nampidoiñ’ afo ambone’ i kitrely fisoroñañey.
27 Och på HERRENS befallning stack ängeln sitt svärd tillbaka i skidan.
Ie linili’ Iehovà i anjeliy le naombe’e an-kotra’e ao i fibara’ey.
28 Då, när David förnam att HERREN hade bönhört honom på jebuséen Ornans tröskplats, offrade han där.
Nioni’ i Davide henane zay te nanoiñe aze an-toem-pamofoha’ i Ornane nte-Iebosý eo t’Iehovà le eo ty nañenga’e soroñe.
29 Men HERRENS tabernakel, som Mose hade låtit göra i öknen, stod jämte brännoffersaltaret, vid den tiden på offerhöjden i Gibeon.
Amy te mbe an-toets’ abo’ i Gibone añe ty kivoho’ Iehovà niranjie’ i Mosè am-patrambey añe naho i kitrelim-pisoroñañey henane zay.
30 Dock vågade David icke komma inför Guds ansikte för att söka honom; så förskräckt var han för HERRENS ängels svärd. Se Fördärvaren i Ordförkl.
Fe tsy nete niatrek’ ama’e eo t’i Davide hañontane an’ Andria­nañahare fa nampirevendreveñe aze i fibaran’ anjeli’ Iehovày.

< 1 Krönikeboken 21 >