1 Krönikeboken 16
1 Sedan de hade fört Guds ark ditin, ställde de den i tältet som David hade slagit upp åt den, och framburo därefter brännoffer och tackoffer inför Guds ansikte.
I kad donesoše kovèeg Božji, namjestiše ga usred šatora, koji mu razape David; i prinesoše žrtve paljenice i žrtve zahvalne pred Bogom.
2 När David hade offrat brännoffret och tackoffret, välsignade han folket i HERRENS namn.
Potom prinesavši David žrtve paljenice i žrtve zahvalne, blagoslovi narod u ime Gospodnje.
3 Och åt var och en av alla israeliterna, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka.
I razdade svijem Izrailjcima, i ljudima i ženama, svakom po jedan hljeb i komad mesa i vrè vina.
4 Och han förordnade vissa leviter till att göra tjänst inför HERRENS ark, för att de skulle prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud:
Potom postavi pred kovèegom Gospodnjim sluge izmeðu Levita da pominju i slave i hvale Gospoda Boga Izrailjeva:
5 Asaf såsom anförare, näst efter honom Sakarja, och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor; och Asaf skulle slå cymbaler.
Asafa poglavara, a drugoga za njim Zahariju, i Jeila i Semiramota i Jehila i Matatiju i Elijava i Venaju i Ovid-Edoma; i Jeilo udaraše u psaltire i gusle, a Asaf u kimvale,
6 Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle beständigt stå med sina trumpeter framför Guds förbundsark.
A Venaja i Jazilo sveštenici bijahu jednako s trubama pred kovèegom zavjeta Gospodnjega.
7 På den dagen var det som David först fastställde den ordningen att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på detta sätt:
U taj dan naredi David prvi put da hvale Gospoda Asaf i braæa njegova:
8 »Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Hvalite Gospoda; glasite ime njegovo; javljajte po narodima djela njegova.
9 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Pjevajte mu, slavite ga, kazujte sva èudesa njegova.
10 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Hvalite se svetijem imenom njegovijem; neka se veseli srce onijeh koji traže Gospoda.
11 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Tražite Gospoda i silu njegovu; tražite lice njegovo bez prestanka.
12 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Pamtite èudesa njegova, koja je uèinio, znake njegove i sudove usta njegovijeh.
13 I Israels, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
Sjeme Izrailjevo sluge su njegove, sinovi Jakovljevi izbrani njegovi.
14 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
On je Gospod Bog naš, po svoj su zemlji sudovi njegovi.
15 Tänken evinnerligen på hans förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Pamtite uvijek zavjet njegov, rijeè koju je dao na tisuæu koljena.
16 på det förbund han slöt med Abraham och på hans ed till Isak.
Što je zavjetovao Avramu i za što se kleo Isaku,
17 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
To je postavio Jakovu za zakon i Izrailju za zavjet vjeèni,
18 han sade: 'Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.'
Govoreæi: tebi æu dati zemlju Hanansku u našljedni dio.
19 Då voren I ännu en liten hop, I voren ringa och främlingar därinne.
Tada vas još bijaše malo na broj, bijaše vas malo, i bijaste došljaci.
20 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk ifrån ett rike bort till ett annat.
Iðahu od naroda do naroda, i iz jednoga carstva k drugomu plemenu.
21 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Ne dade nikomu da im naudi, i karaše za njih careve:
22 'Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.'
Ne dirajte u pomazanike moje, i prorocima mojim ne èinite zla.
23 Sjungen till HERRENS ära, alla länder, båden glädje var dag, förkunnen hans frälsning.
Pjevaj Gospodu, sva zemljo! javljajte od dana na dan spasenje njegovo.
24 Förtäljen bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under.
Kazujte po narodima slavu njegovu, po svijem plemenima èudesa njegova.
25 Ty stor är HERREN och högt lovad, och fruktansvärd är han mer än alla gudar.
Jer je velik Gospod i valja ga hvaliti veoma; strašniji je od svijeh bogova.
26 Ty folkens alla gudar äro avgudar, men HERREN är den som har gjort himmelen.
Jer su svi bogovi u naroda ništa; a Gospod je nebesa stvorio.
27 Majestät och härlighet äro inför hans ansikte, makt och fröjd i hans boning.
Slava je i velièanstvo pred njim, sila i radost u stanu njegovu.
28 Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt;
Dajte Gospodu, plemena narodna, dajte Gospodu slavu i èast.
29 given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker och kommen inför hans ansikte, tillbedjen HERREN i helig skrud.
Dajte Gospodu slavu prema imenu njegovu, nosite dare i idite preda nj, poklonite se Gospodu u svetoj krasoti.
30 Bäven för hans ansikte, alla länder; se, jordkretsen står fast och vacklar icke.
Strepi pred njim, sva zemljo; zato je vasiljena tvrda i neæe se pomjestiti.
31 Himmelen vare glad, och jorden fröjde sig, och bland hedningarna säge man: 'HERREN är nu konung!'
Nek se vesele nebesa i zemlja se raduje; i neka govore po narodima: Gospod caruje.
32 Havet bruse och allt vad däri är, marken glädje sig och allt som är därpå;
Neka pljeska more i što je u njemu; neka skaèe polje i sve što je na njemu.
33 ja, då juble skogens träd inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden.
Tada neka se raduju drveta šumska pred Gospodom, jer ide da sudi zemlji.
34 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen,
Hvalite Gospoda, jer je dobar, jer je dovijeka milost njegova.
35 och sägen: 'Fräls oss, du vår frälsnings Gud, församla oss och rädda oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.'
I recite: spasi nas, Bože spasenja našega, i skupi nas i izbavi nas od naroda da slavimo sveto ime tvoje, da se hvalimo tvojom slavom.
36 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!» Och allt folket sade: »Amen», och lovade HERREN.
Blagosloven Gospod Bog Izrailjev od vijeka i do vijeka. Tada sav narod reèe: amin; i hvališe Gospoda.
37 Och han gav där, inför HERRENS förbundsark, åt Asaf och hans bröder uppdraget att beständigt göra tjänst inför arken, var dag med de för den dagen bestämda sysslorna.
I ostavi ondje pred kovèegom zavjeta Gospodnjega Asafa i braæu njegovu da služe pred kovèegom bez prestanka kao što treba od dana na dan,
38 Men Obed-Edom och deras bröder voro sextioåtta; och Obed-Edom, Jedituns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.
I Ovid-Edoma i braæu njegovu, šezdeset i osam, Ovid-Edoma sina Jedutunova i Osu, da budu vratari;
39 Och prästen Sadok och hans bröder, prästerna, anställde han inför HERRENS tabernakel, på offerhöjden i Gibeon,
A Sadoka sveštenika i braæu njegovu sveštenike pred šatorom Gospodnjim na visini u Gavaonu,
40 för att de beständigt skulle offra åt HERREN brännoffer på brännoffersaltaret, morgon och afton, och göra allt vad som var föreskrivet i HERRENS lag, den som han hade givit åt Israel;
Da prinose žrtve paljenice Gospodu na oltaru za žrtve paljenice bez prestanka jutrom i veèerom, i da èine sve što je napisano u zakonu Gospodnjem što je zapovjedio Izrailju,
41 och jämte dem Heman och Jedutun och de övriga namngivna utvalda, på det att de skulle tacka HERREN, därför att hans nåd varar evinnerligen.
I s njima Emana i Jedutuna i druge izabrane, koji biše poimence imenovani da hvale Gospoda, jer je dovijeka milost njegova,
42 Och hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, så ock andra instrumenter som hörde till gudstjänsten. Och Jedutuns söner gjorde han till dörrvaktare.
S njima Emana i Jedutuna, da trube u trube i udaraju u kimvale i u druge sprave muzièke Bogu; a sinove Jedutunove da budu vratari.
43 Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt; men David vände om för att hälsa sitt husfolk.
Potom se razide sav narod, svak svojoj kuæi, a David se vrati da blagoslovi dom svoj.
