1 Krönikeboken 13

1 Och David rådförde sig med över- och underhövitsmännen, med alla furstarna.

And David took counsel with the captains of thousands and captains of hundreds, [even with] every commander.

2 Sedan sade David till Israels hela församling: »Om I så finnen för gott, och om detta är från HERREN, vår Gud, så låt oss sända bud åt alla håll till våra övriga bröder i alla Israels landsändar, och därjämte till prästerna och leviterna i de städer kring vilka de hava sina utmarker, att de må församla sig till oss;

And David said to the whole congregation of Israel, If it [seem] good to you, and it should be prospered by the Lord our God, let us send to our brethren that are left in all the land of Israel, and let the priests the Levites who are with them in the cities of their possession [come], and let them be gathered to us.

3 och låt oss flytta vår Guds ark till oss, ty i Sauls tid frågade vi icke efter den.»

And let us bring over to us the ark of our God; for men have not enquired [at] it since the days of Saul.

4 Och hela församlingen svarade att man skulle göra så, ty förslaget behagade hela folket.

And all the congregation said that they would do thus; for the saying was right in the eyes of all the people.

5 Så församlade då David hela Israel, från Sihor i Egypten ända dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från Kirjat-Jearim.

So David assembled all Israel, from the borders of Egypt even to the entering in of Hemath, to bring in the ark of God from the city of Jarim.

6 Och David drog med hela Israel upp till Baala, det är Kirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra upp Guds, HERRENS, ark, hans som tronar på keruberna, och efter vilken den hade fått sitt namn.

And David brought it up: and all Israel went up to the city of David, which belonged to Juda, to bring up thence the ark of the Lord God who sits between the cherubim, whose name is called [on it].

7 Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus; och Ussa och Ajo körde vagnen.

And they set the ark of God on a new waggon [brought] out of the house of Aminadab: and Oza and his brethren drove the waggon.

8 Och David och hela Israel fröjdade sig inför Gud av all makt, med sånger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler och trumpeter.

And David and all Israel [were] playing before the Lord with all their might, and [that] together with singers, and with harps, and with lutes, with timbrels, and with cymbals, and with trumpets.

9 Men när de kommo till Kidonslogen, räckte Ussa ut sin hand för att fatta I arken, ty oxarna snavade.

And they came as far as the threshing-floor: and Oza put forth his hand to hold the ark, because the bullock moved it from [its place].

10 Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och därför att han hade räckt ut sin hand mot arken, slog han honom, så att han föll ned död där inför Gud.

And the Lord was very angry with Oza, and smote him there, because of his stretching forth his hand upon the ark: and he died there before God.

11 Men det gick David hårt till sinnes att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det stället Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.

And David was dispirited, because the Lord [had] made a breach on Oza: and he called that place the Breach of Oza until this day.

12 Och David betogs av sådan fruktan för Gud på den dagen, att han sade: »Huru skulle jag töras låta föra Guds ark till mig?»

And David feared God that day, saying, How shall I bring the ark of God in to myself?

13 Därför lät David icke flytta in arken till sig i Davids stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.

So David brought not the ark home to himself into the city of David, but he turned it aside into the house of Abeddara the Gethite.

14 Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, där den stod i sitt eget hus, i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edoms hus och allt vad som hörde honom till. Hebr parás péres be-Ussá.

And the ark of God abode in the house of Abeddara three months: and God blessed Abeddara and all that he had.