1 Krönikeboken 13
1 Och David rådförde sig med över- och underhövitsmännen, med alla furstarna.
David loh thawngkhat neh yakhat mangpa rhoek te khaw, rhaengsang boeih te khaw a uen.
2 Sedan sade David till Israels hela församling: »Om I så finnen för gott, och om detta är från HERREN, vår Gud, så låt oss sända bud åt alla håll till våra övriga bröder i alla Israels landsändar, och därjämte till prästerna och leviterna i de städer kring vilka de hava sina utmarker, att de må församla sig till oss;
Te vaengah David loh Israel hlangping boeih te, “Nangmih ham a then mak atah mamih kah Pathen BOEIPA taeng lamloh Israel khohmuen tom kah aka sueng mah manuca taengah pungtai uh sih lamtah tueih uh sih. Amih neh khosoih rhoek khaw, a khocaak khopuei khuikah Levi rhoek khaw mamih taengla tingtun saeh.
3 och låt oss flytta vår Guds ark till oss, ty i Sauls tid frågade vi icke efter den.»
Saul tue vaengah te a toem uh pawt akhaw mamih Pathen kah thingkawng te mah taengla mael sak uh sih,” a ti nah.
4 Och hela församlingen svarade att man skulle göra så, ty förslaget behagade hela folket.
Te vaengah hlangping boeih loh,” Ol he pilnam boeih kah mikhmuh ah a dueng coeng dongah saii ham om tangloeng,” a ti uh.
5 Så församlade då David hela Israel, från Sihor i Egypten ända dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från Kirjat-Jearim.
Te dongah Kiriathjearim lamkah Pathen thingkawng koh hamla David loh Israel pum te Egypt Shihor lamloh Lebokhamath duela a tingtun sak.
6 Och David drog med hela Israel upp till Baala, det är Kirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra upp Guds, HERRENS, ark, hans som tronar på keruberna, och efter vilken den hade fått sitt namn.
Ming a phuk vanbangla cherubim loh kho a sak thil Pathen BOEIPA kah thingkawng te, te lamloh Judah kah Kiriathjearim la paan puei ham David neh Israel boeih tah Baalah la cet uh.
7 Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus; och Ussa och Ajo körde vagnen.
Te phoeiah ah Pathen kah thingkawng te Abinadab im lamloh leng a thai dongah a hol uh tih leng te Uzzah neh Ahio loh a khool.
8 Och David och hela Israel fröjdade sig inför Gud av all makt, med sånger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler och trumpeter.
David neh Israel boeih tah Pathen mikhmuh ah sarhi boeih neh, laa neh, rhotoeng neh, thangpa neh, kamrhing neh, tlaklak neh, olueng neh luem uh.
9 Men när de kommo till Kidonslogen, räckte Ussa ut sin hand för att fatta I arken, ty oxarna snavade.
Khidon la a pawk uh vaengah tah vaito loh a soek dongah thingkawng te tuuk pah hamla Uzzah loh a kut a thueng.
10 Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och därför att han hade räckt ut sin hand mot arken, slog han honom, så att han föll ned död där inför Gud.
Tedae thingkawng soah a kut a thueng dongah BOEIPA kah thintoek te Uzzah taengah sai tih anih te a ngawn. Te dongah Pathen mikhmuh ah pahoi duek.
11 Men det gick David hårt till sinnes att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det stället Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.
BOEIPA loh Uzzah puut te a va dongah David khaw sai. Te dongah te hmuen te tahae khohnin hil Perezuzzah la a khue.
12 Och David betogs av sådan fruktan för Gud på den dagen, att han sade: »Huru skulle jag töras låta föra Guds ark till mig?»
Te khohnin ah tah Pathen te David loh a rhih coeng tih, “Pathen thingkawng he ka taengla metlam ka khuen eh?” a ti.
13 Därför lät David icke flytta in arken till sig i Davids stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
Te dongah David loh thingkawng te David khopuei la amah neh puei voel pawt tih Ghitti Obededom imkhui la a hooi.
14 Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, där den stod i sitt eget hus, i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edoms hus och allt vad som hörde honom till. Hebr parás péres be-Ussá.
Pathen kah thingkawng te Obededom cako neh a im ah hla thum om. Tedae BOEIPA loh Obededom imkhui neh a taengkah boeih te yoethen a paek.
