< Sefanja 1 >

1 Detta är Herrans ord, som skedde till Zephania, Chusi son, Gedalja sons, Amarja sons, Hiskia sons, uti Josia tid, Amons sons, Juda Konungs.
Ma e wach mar Jehova Nyasaye mane obiro ne Zefania wuod Kushi, ma wuod Gedalia, ma wuod Amaria, ma wuod Hezekia e kinde loch Josia wuod Amon ruodh Juda.
2 Jag skall taga bort all ting utu landena, säger Herren.
“Abiro tieko gik moko duto mantie e piny mi lal nono,” Jehova Nyasaye owacho.
3 Jag skall borttaga både folk och fä, både himmelens foglar, och fiskarna i hafvet, samt med afgudarna och de ogudaktiga; ja, jag skall utrota menniskorna af landena, säger Herren.
“Abiro tieko dhano kaachiel gi le, bende abiro tieko winy mafuyo e kor polo, kaachiel gi rech manie nam. Jomaricho biro pie pidhe pidhe, e ndalo manatiek dhano e wangʼ piny,” Jehova Nyasaye owacho.
4 Jag skall uträcka mina hand öfver Juda, och öfver alla de som i Jerusalem bo; alltså skall jag borttaga det qvart är af Baal, dertill de namn, Munkar och Prester, utu desso rumme;
“Abiro kumo jo-Juda kaachiel gi ji duto modak Jerusalem. Abiro tieko jo-Baal duto mane odongʼ ka, mi agol oko nying joma luwo nyiseche mopa kaachiel gi jodologi.
5 Och de som på taken tillbedja himmelens här; de som honom tillbedja, och svärja dock vid Herran, och vid Malcham derjemte;
Bende abiro tieko ji duto makulore ewi tat udi kalamo chiengʼ, dwe gi sulwe. Ji duto makulore ka kwongʼore gi nying Jehova Nyasaye, to bangʼe gikwongʼore gi nying Molek nyasach jo-Amon.
6 Och de som affalla ifrå Herranom, och intet fråga efter Herran, och intet akta honom.
Ji duto moseweyo luwo Jehova Nyasaye, kendo ok gimany Jehova Nyasaye kata mana penje wach.”
7 Varer tyste för Herranom Herranom; ty Herrans dag är för handene; ty Herren hafver tillredt ett slagtoffer, och budit der sina gäster till.
Lingʼuru e nyim Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto; nikech odiechiengʼ mar Jehova Nyasaye chiegni. Jehova Nyasaye oseloso misango, kendo osepwodho joma oseluongo.
8 Och på Herrans slagtoffers dag skall jag hemsöka Förstarna och Konungsbarnen, och alla de som bära en främmande kyrkoskrud.
“E odiechiengʼ mitimoe misango mar Jehova Nyasaye abiro kumo joka ruoth, yawuot ruoth, kaachiel gi ji duto morwakore gi lewni mag jopinje mamoko.
9 Och skall jag den tiden hemsöka dem som öfver tröskelen springa; de deras herrars hus uppfylla med rot och bedrägeri.
Chiengʼno, anakum ji duto mamiel e laru mar dino cham, kendo mapongʼo hekalu mar nyiseche manono gi timbe mahundu kod wuond.”
10 På den tiden, säger Herren, skall upphäfva sig ett högt rop ifrå fiskaportenom, och en gråt ifrå dem andra portenom, och en stor jämmer på högomen.
Jehova Nyasaye wacho niya, “Chiengʼno, ywak noywagre koa e rangach miluongo ni Dhoranga Rech, nduru noa e bath dala koma nyien, kendo koko nogore matek koa e gode.
11 Jämrer eder, I som bon i qvarnene; ty hela krämarefolket är borto, och alle de som penningar församla, äro förgångne.
Gouru nduru un joma odak e mier moluoro chiro, johala mau madongo duto ibiro yweyo oko, kendo ji duto maloko ohand pesa notiek pep.
12 På den tiden skall jag utransaka Jerusalem med lyktor, och skall hemsöka dem som ligga på sine drägg, och säga i sitt hjerta: Herren varder hvarken godt eller ondt görandes.
E ndalono abiro menyo Jerusalem gi teche ka akumo joma odak kanyo madhi nyime gi timo timbe maricho, ma gin joma chalo mana gi divai mawach; ka giparo ni, ‘Jehova Nyasaye ok notim gimoro amora maber kata marach.’
13 Och deras ägodelar skola till rofs varda, och deras hus till ett öde; de skola bygga hus, och intet bo deruti; de skola plantera vingårdar, och intet vin dricka deraf.
Mwandugi noyaki kendo utegi nomuki. Gibiro gero udi, to ok ginidagie, bende gibiro pitho puothe mzabibu to ok gini madh divai moa kuomgi.”
14 Ty Herrans store dag är hardt för handene; han är hardt när, och hastar sig svårliga. När det ropet om Herrans dag kommandes varder, så skolade starke ropa bitterliga.
“Odiechiengʼ maduongʼ mar Jehova Nyasaye chiegni, adier ochiegni kendo obiro piyo. Chik iti! Ywagruok e odiechieng Jehova Nyasaye nobed malit, kendo jolweny bende nogo koko kanyo.
15 Ty denne dagen är en grymhets dag, en bedröfvelses och ångests dag en väders och storms dag, en mörkers, och dimbos dag, en molns och töcknes dag;
Odiechiengʼno nobed odiechieng mirima, enobed odiechieng mwodo lak kod rem malit, bende enobed odiechieng chandruok gi kethruok, enobed odiechiengʼ mopongʼ gi boche polo moimore, kendo odiechiengʼ mopongʼ gi rumbi kod mudho.
16 En basuns och trummetes dag, emot de fasta städer och höga borger.
To bende enobed odiechieng turumbete kod sigich mar lweny nowinjre e mier madongo mochiel motegno, kod ute mabeyo mag rito dala.
17 Jag skall göra menniskomen bekymmer, så att de skola gå omkring såsom de blinde; derföre, att de emot Herran syndat hafva; deras blod skall utgjutet varda, lika som det stoft vore, och deras kroppar såsom träck.
“Abiro kelo luoro kod achiedh-nade kuom oganda kendo gibiro wuotho mana ka muofni, nikech gisetimo richo e nyim Jehova Nyasaye. Rembgi nochwer piny kendo nyimbiye igi nopukre oko ka ngʼwe.
18 Deras silfver och guld skall intet kunna hjelpa dem på Herrans vredes dag; utan hela landet skall genom hans nits eld förtärdt varda; ty han skall snarliga en ända göra med alla de som bo i landena.
To kata mana fedha mathoth kod dhahabu ma gin-go ok noresgi, odiechiengʼ mar mirimb Jehova Nyasaye. Chiengʼ ma Jehova Nyasaye ngʼadoe bura, nyiego mager ma en-go nowangʼ piny duto, mitiek pep.” Kamano e kaka notiek gik moko duto modak e piny mana kadiemo wangʼ.

< Sefanja 1 >